Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 och i
övrigt till förslagen i betänkandet.
I det här betänkandet behandlas en motion som
jag har väckt och som i sin tur har lett till en reserva-
tion, nr 2. Själva motionen handlar om miljömärkning
av tunga lastbilar. Uppslaget fick jag i höstas när jag
läste om det europeiska systemet CEMT, där man
skyltar upp de tunga lastbilarna med olika bokstäver.
Därefter får man betala olika avgifter, dvs. den bästa
bilen betalar minst avgift när den färdas omkring.
Det här systemet tyckte jag lät väldigt intressant.
Det hanterar buller, hastighet, avgasvärden och sä-
kerhet på bilarna. På det här sättet skulle man kunna
få konkurrensneutralitet och få ett likvärdigt system
över hela Europa. Det hade varit utmärkt.
Samtidigt dyker det upp ett annat system som
kanske ännu mer skärper möjligheten att styra bort
från den miljöfarliga transporten till den miljövänliga.
Det är det system som Schweiz har infört fr.o.m.
årsskiftet. Det är ett GPS-system med en transponder
på vindrutan som avläser bilen när den kommer in
över gränsen. Sedan kan miljökvalitet och antal körda
kilometer registreras. Det här systemet innebär också
att man betalar tillbaka två tredjedelar till miljövänli-
ga kombitrafiksystem i Schweiz och en tredjedel till
vägunderhåll. Det låter också väldigt bra.
Luxemburg håller också på att införa det här sys-
temet.
Samtidigt finns det så långt bort som i innerstaden
i Singapore också ett sådant här elektroniskt avgifts-
system där man betalar efter fordonets egenskaper.
Där har man redan sett en samhällsekonomisk lön-
samhet som är mycket större än man anade från bör-
jan.
Roligt är kanske att Göteborg bland våra stora
städer ska vara med i ett fältförsök 2002, där man gör
en sådan här GPS-positionering utan att behöva bil-
tullar eller betalstationer. Man relaterar detta till
trängsel och miljö. På det sättet kan man få ett bra sätt
att föra över de dåliga transporterna till de goda. Vi
vet väl allihop och håller kanske alla med varandra
om att långa tunga transporter ska ske på järnväg i
första hand. Men järnvägen finns ju inte överallt, så
man behöver också åkerinäringen, självklart. Men
den ska vara så ren som det över huvud taget går.
Vägtrafiken lär väl inte klara av koldioxidmålet på
långt när. Meningen är att vi till 2010 ska ha sänkt
växthusgasutsläppen med 2 % i förhållande till 1990
års nivå. Bara de tio åren 1990-1999 har utsläppen i
stället ökat med 6 % från vägtrafiken. Det ser inte bra
ut. Det betyder att man måste göra någonting. Tekni-
ken finns, både vad gäller väg- och bilavgiftssystem,
men det är den politiska viljan som saknas, kan man
tänka.
Det talades tidigare om trafikbeskattningskom-
mittén. Jag vet att Björn Rosengren när vi hade en
interpellationsdebatt här i januari sade att den här
kommittén kommer att tillsättas inom kort. Det var
den 25 januari. Fortfarande finns det såvitt jag vet
inget direktiv till en sådan kommitté. Det tycker jag
är anmärkningsvärt. Det här är saker som vi måste ta
itu med ganska snabbt.
I övrigt är en kilometerskatt det mest konkurrens-
neutrala man kan ha när det gäller åkerinäringarna
runtom i Europa. Det borde vi väl kunna satsa på. Det
gäller ju att så snart som möjligt finna de här system-
en och kunna gå före. Har länderna möjlighet att gå
före på de här områdena kommer det strax att skapas
gemensamma system över hela Europa. Det gagnar
allihop. Det är oerhört viktigt att detta kommer till
stånd.
Jag kommer själv från Bohuslän. Vi har en stor
motorväg som går genom Bohuslän. Vi har tusen
fordon som går upp till Norge varje dag, fram och
tillbaka. Det är en oerhörd belastning på miljön som
det ser ut i dag. Det är inte någonting för ett socialt
och ekologiskt hållbart samhälle i framtiden. Här
måste vi hitta andra lösningar. Det fanns sådana för-
slag till lösningar tidigare, med kombitrafik där man
kunde lasta över på järnväg, men tyvärr rann de ut i
sanden.
Fru talman! För att inte dra ut på tiden vill jag än
en gång yrka bifall till reservation nr 2.