Fru talman! Jag skall börja med att tacka Rolf
Olsson för frågan och ber att få komma tillbaka till
den. Jag vet faktiskt inte om det är något initiativ på
gång, utan jag ber att få återkomma till dig när det
gäller Barnpsykiatrikommittén.
Folkhälsoarbetet har kommit i fokus på ett sätt
som aldrig förr. Under senare år har vi kunnat se hur
livsstilsfrågor och hälsa bredvid miljöfrågor alltmer
kommit att bli ämnen som gemene man diskuterar
och engagerar sig i. Det märks inte minst av det en-
gagemang som visats i de här frågorna då de diskute-
rats här i kammaren i dag.
Till utskottet har vi också fått ett stort antal mo-
tioner om folkhälsofrågor.
Vi har valt från vårt håll att avstyrka dem alla,
men inte för att de är irrelevanta eller ointressanta
utan för att vi anser att frågorna är under utredning,
planerade att utredas eller uppmärksammade på annat
sätt.
Det är tydligt att folkhälsofrågorna på ett positivt
sätt kommit i fokus, samtidigt som samma område
också har att brottas med en rad nya utmaningar.
Ständigt växer det fram nya former av droger och
dopningspreparat. Den moderna tid vi lever i för
också med sig andra former av ohälsa, som exempel-
vis stressrelaterad ohälsa. Detta sätter vårt samhälle
på prov.
Samtidigt finns det också en positiv sida av intres-
set för folkhälsofrågor, nämligen framväxten av alla
hälsoinstitut och gym och utvecklingskurser, littera-
tur, diskussioner i TV, radio och övriga medier. Det
är bara några exempel på att dessa frågor står i cent-
rum som aldrig förr. Detta skapar en medvetenhet och
i förlängningen för många en möjlighet att förebygga
eller göra någonting åt sin ohälsa.
Detta har bidragit till att sätta den fysiska, psykis-
ka och sociala hälsan i centrum. I den 1960-
talsgeneration som jag själv tillhör är folkhälsofrågor
något som man ser mycket naturligt på. Vi har tidiga-
re talat om barn och äldre, så det är kanske bra att det
kommer in lite 1960-tal i diskussionen.
Kanske beror det på att vi har vuxit upp samtidigt
som dessa frågor har kommit i fokus. Under vår upp-
växt har debatten kring folkhälsa satt avtryck både i
vårt sätt att tänka och vårt sätt att leva. Att handla
kravodlad mat, att ställa krav på rimlig arbetsmiljö
och rimliga arbetsförhållanden eller att förhålla sig
kritisk till det som uppfattas som något ohälsosamt är
fullständigt naturligt för många. Då skall vi inte tala
om dem som är födda på 1970- och 1980-talet.
Fortfarande är utmaningarna stora. Folkhälsan i
Sverige är exempelvis fortfarande en mycket tydlig
köns- och klassfråga som utgör ett exempel på att det
råder stora orättvisor och stor ojämlikhet i vårt sam-
hälle. I begreppet folkhälsa ryms många av de tydli-
gaste exemplen på köns- och klassrelaterad ohälsa.
Drogmissbruk, dåliga kost- och matvanor, sjukdomar
av olika slag och förslitningar är ofta de yttersta ex-
emplen på den ohälsa som kommer av att man lever
under knappa eller socialt dåliga förhållanden. För
många är det också följden av att man under många år
arbetat i en dålig arbetsmiljö.
Därför bör folkhälsoarbetets inriktning mot de
mest utsatta grupperna i samhället intensifieras. Det
gäller inte minst att sätta in kraftfulla åtgärder för att
förbättra hälsan hos barn och ungdomar i dessa grup-
per.
Fru talman! Samhällets arbete för att främja folk-
hälsan och förebygga ohälsa skall ha fortsatt hög
prioritet i vårt land, och det är något som bör upp-
muntras och stödjas inom en rad olika områden -
inom det offentliga såväl som inom frivilligorganisa-
tionernas område. Frivilligorganisationerna utgör ett
viktigt och alltmer betydelsefullt komplement till det
offentliga i folkhälsoarbetet. Jag känner mig förhopp-
ningsfull inför framtiden när jag ser hur initiativ tas
av frivilligorganisationer i samarbete med det offent-
liga på folkhälsoområdet. Ett exempel på detta är den
snart kommande folkhälsofestivalen den 7 och 8 maj i
år i Åhus. Där arrangerar nätverksgruppen i Åhus
tillsammans med Kristianstads kommun och Folkhäl-
sorådet en folkhälsofestival som skall sätta fokus på
miljö- och folkhälsofrågornas betydelse för vårt väl-
befinnande.
Man kommer att arbeta för att öka medborgarnas
kunskap om en lång rad frågor som alla har direkt
eller indirekt påverkan på vår folkhälsa. Kretslopp-
stänkande, miljövänliga produkter, boendemiljö, de
sociala nätverkens betydelse för vårt välbefinnande,
den psykosociala arbetsmiljöns betydelse, trafikmil-
jöns utformning m.m. kommer att diskuteras under
dessa spännande dagar i Åhus.
Denna folkhälsofestival utgör ett bra exempel på
hur man kan finna samverkan mellan olika aktörer
där såväl det offentliga som de enskilda organisatio-
nerna och näringslivet kan bidra till att sätta fokus på
folkhälsan.
Fru talman! De nationella insatserna är av stor
betydelse. Genom Folkhälsoinstitutets verksamhet
stöds och stimuleras utvecklingen av regionala och
kommunala insatser på området. Den nationella folk-
hälsokommittén har en mycket viktig uppgift, och
förväntningarna är stora när kommittén så småning-
om kommer att presentera sitt arbete kring nationella
hälsomål. Under sommaren i år kommer ännu ett
delbetänkande från kommittén.
Dessa hälsomål kommer att vara ett viktigt red-
skap som vi kan ha som utgångspunkt då vi skall
fortsätta arbetet med hälsofrågor. Även HSU 2000
och Miljöhälsoutredningen inbegriper flera yrkanden
från motionärer som fått sina yrkanden avslagna.
Folkhälsoområdet är ständigt i likhet med sam-
hället i övrigt under kontinuerlig förändring. Det
ställer krav på att vi fortlöpande uppdaterar vår kun-
skap om folkhälsoområdet. Det innebär att vi måste
satsa stora resurser på forskningsområdet, som i sin
tur ger oss kunskaper om hälsa och social välfärd.
Socialvetenskapliga forskningsrådet har just utrett
och lämnat förslag om satsningar kring det högt prio-
riterade området ojämlikhet i hälsa. Ytterligare för-
slag kan eventuellt komma från Nationella folkhälso-
kommittén och från Kommittén för välfärdsbokslut
över 1990-talet.
Under arbetets gång har det kommit motioner där
det framgår att man önskar lyfta fram insatser riktade
mot olika sjukdomar eller att vården av dessa sjuk-
domar bör organiseras på ett visst sätt. Utskottet har
under en rad år haft som regel att inte ställa sig bak-
om motionskrav som prioriterar vissa sjukdomar före
andra, även om det kan vara aldrig så behjärtansvärt.
Detta är en princip som är viktig att följa.
Fru talman! Tobak är ett allvarligt hälsoproblem.
Även om vi under en längre tid sett en minskad kon-
sumtion av tobak i gruppen som helhet har utveck-
lingen i vissa ungdomsgrupper legat stilla eller blivit
negativ. Därför är det arbete som pågår i Folkhälsoin-
stitutets regi med att utveckla ett nationellt tobaks-
program och Nationella folkhälsokommitténs arbete
för att utarbeta mål och strategier för att minska to-
baksbruket mycket angeläget.
Tobakslagens åldersgräns är 18 år för inköp av
tobak, och den är grundläggande för att förhindra att
tobak blir tillgänglig för barn och ungdom. Jag skulle
vilja säga att vi här inte bara har ett nationellt, poli-
tiskt och samhälleligt problem. Här har vi också ett
personligt ansvar.
När jag tog tåget häromveckan och gick förbi
rökkupén såg jag hur en mamma satt och rökte till-
sammans med sina två döttrar. Den ena var 15 och
den andra 17. Den synen möter man inte alltför säl-
lan. När jag frågade mamman varför hon gjorde på
detta vis sade hon att hon hade givit upp. Hennes barn
kunde köpa tobak i vilka affärer som helst i princip på
hennes hemort.
Detta måste vi ta itu med. Vi har ett problem i att
vissa handlare säljer tobak till barn och ungdomar.
Detta är vi väl medvetna om. Därför är det viktigt att
den översyn och granskning som Socialstyrelsen, som
är central tillsynsmyndighet vad gäller tobakslagen,
nu gör av kommunernas tillsynsarbete blir ett gediget
arbete. Detta kommer sannolikt att blottlägga pro-
blem som vi kommer att behöva ta itu med i ett sena-
re skede. Åldersgränsen måste respekteras - annars
måste beteendet beivras och straffas.
Det är också viktigt att vi stöttar dem som är i ett
tobaksberoende, inte minst vad det gäller gravida
kvinnor samt barn, men också andra. Men vi får an-
ledning att återkomma med konkreta exempel på
tänkbara insatser då den nationella handlingsplanen,
som inkluderar dessa frågor, är framlagd.
Det har också förekommit motioner rörande var-
ningstext på snusförpackningar. Här pågår en diskus-
sion inom EU, vars resultat kommer att bli framlagt
inom en snar framtid. Det känns fel att föregripa
detta.
Fru talman! Det känns både formellt och en smula
strikt att tala om folkhälsofrågor på detta högtidliga
sätt. Bara begreppet folkhälsa talar om för oss att
detta ytterst är något av vår nations viktigaste grund-
fundament. Människor skall ha förutsättningar att
leva ett bra liv och må bra.
Folkhälsofrågorna avslöjar en hel del för oss om
hur vårt folk lever, hur man växer upp, hur man ar-
betar, hur man åldras, hur man mår som infödd
svensk eller nybliven svensk. De avslöjar skillnader
mellan människor och människor.
De avslöjar också hur vi som politiker lyckas för-
valta det förtroende som vi har fått av väljarna. Det
måste vara vår högt prioriterade uppgift att skapa
förutsättningar för att människor i vårt land skall
kunna må bra. Politiker kan inte skapa lyckliga män-
niskor, men vi kan skapa strukturer som kan bistå
människor genom deras resa genom livet.
Detta innebär en kamp mot orättvisor. Det innebär
för mig en kamp för jämlikhet och solidaritet. Det
handlar om att få ett skärpt sinne för att fånga upp
signaler från dem som mår dåligt och om ett omfat-
tande och förebyggande arbete på folkhälsoområdet.
Därmed yrkar jag bifall till hemställan i betänkan-
det och avslag på reservationerna.