Fru talman! Arbetet för en bra folkhälsa har varit
ett mycket viktigt inslag i den svenska välfärdspoliti-
ken och är en viktig orsak till att hälsotillståndet i
Sverige vid internationella jämförelser i de flesta
avseenden fortfarande står sig väl, även om det finns
områden och grupper där utvecklingen har gått bakåt
under senare år.
Omtanken om folkhälsan fick en central roll vid
bygget av det svenska folkhemmet. Exempel på vik-
tiga byggstenar har varit barnavårdscentraler, arbe-
tarskyddet, skolhälsovården och den bostadspolitik
som minskade trångboddheten och möjliggjorde en
bättre hygienisk standard. Under senare årtionden har
folkhälsoarbetet hamnat mer i skuggan, fått en mindre
central plats i jämförelse med andra delar av hälso-
och sjukvården, trots att satsningar på förebyggande
insatser i allra högsta grad skulle vara kostnadseffek-
tiva. Det finns väldigt mycket mer att göra inom folk-
hälsoarbetet och det är Vänsterpartiets övertygelse att
satsningar på förbättrad förebyggande hälso- och
sjukvård och folkhälsosatsningar vore kloka satsning-
ar ur såväl mänsklig som ekonomisk synvinkel.
Hälsotillståndet i Sverige är i ett internationellt
perspektiv genomsnittligt relativt gott, men tyvärr är
också hälsan ojämnt fördelad mellan olika befolk-
ningsgrupper. Klassamhället slår tydligt igenom ock-
så på folkhälsans område. Skillnaderna i dödlighet
och registrerad ohälsa är mycket stora mellan olika
befolkningsgrupper, och några mycket viktiga om-
ständigheter härvidlag är om man har ett arbete eller
är arbetslös, om man är fattig eller välbärgad, hur
man bor, vilken utbildning man har och hur mycket
inflytande man känner att man har över sin livssitua-
tion.
I den kommun som jag kommer från, Göteborg, är
t.ex. skillnaderna i ohälsotal orimligt stora mellan
olika grupper och olika stadsdelar.
Det kan också konstateras att det finns könsskill-
nader när det gäller hälsotillståndet. Kvinnor lever
visserligen längre än män, men samtidigt drabbas
kvinnor i Sverige mer av sjukdom och ohälsa än män.
Det kan sammanhänga med att de ofta har utsatta
positioner i arbetslivet, tunga och slitsamma jobb och
många gånger mindre inflytande och lägre lön än
männen. Vid sidan av arbetslivet är det också oftast
kvinnorna som tar det största ansvaret i hemmen.
Förslitningsskador är vanligare bland kvinnor. Sjuk-
vård, folkhälsoarbete och arbetarskydd utgår än i dag
i alltför stor utsträckning från mannen som norm.
Vänsterpartiet menar att folkhälsoarbetet i större
utsträckning än vad som nu sker bör bygga på en
helhetssyn, där självklart klass- och könsperspektivet
måste in. En sådan satsning är nödvändig om de nu-
varande och ökande skillnaderna i hälsotillstånd
mellan olika grupper skall kunna minska. I en social-
demokratisk motion, av Ulla Wester och Kaj Larsson,
tas dessa perspektiv upp, och Vänsterpartiet stöder de
tankar om folkhälsoarbetets inriktning som där förs
fram.
Vad gäller konkreta arbetsområden för folkhälso-
engagemanget bör tobak och alkohol utgöra några av
de högst prioriterade områdena. För oss i Vänsterpar-
tiet är det också framgent av mycket stor vikt att hålla
fast vid en fortsatt restriktiv alkoholpolitik. Vi lär få
tillfälle senare i vår att återkomma till denna fråga
med anledning av en förväntad proposition i ämnet.
Nu är det önskvärt att alla de som var entusiastis-
ka inför det svenska EU-medlemskapet och som inte
ville vidgå att det skulle vara några större svårigheter
att även inom EU hålla fast vid vår relativt fram-
gångsrika alkoholpolitik kommer upp till bevis. Gå
från ord till handling och värna restriktiviteten! Det är
viktigt för folkhälsan, och det gäller då inte minst
våra ungdomars framtid.
Tobaken är ett annat viktigt område, och även här
är ungdomarnas hälsa i fokus. Vi har i Sverige en
åldersgräns för inköp, men åtskilliga rapporter indike-
rar att denna gräns vid många försäljningsställen
tyvärr inte respekteras. Det är viktigt att till-
synsansvaret såväl från kommunerna som centralt hos
Socialstyrelsen utövas med den tyngd som problemet
kräver.
Det är också viktigt att alla ansträngningar görs
för att uppmuntra rökare att pröva rökavvänjning i
former som upplevs som ekonomiskt möjliga för
många människor. Här måste man se till de - vid
sidan av alla mänskliga vinster - stora samhällseko-
nomiska vinster som går att göra, om rökningen kan
nedbringas.
Ett mycket viktigt område att bevaka inom folk-
hälsoarbetet är självmordspreventionen. Vi vet att
människor som har gjort ett självmordsförsök utgör
en riskgrupp för ytterligare försök. Det är av stor vikt
att det finns resurser och att arbetet utformas så att
ansträngningar görs för att följa upp dessa patienter.
Tyvärr kan vi konstatera att det också finns barn och
ungdomar i denna grupp och att de psykiska proble-
men hos många barn under senare år tycks ha ökat.
Det är nu ett helt år sedan Barnpsykiatrikommitténs
betänkande Det gäller livet kom. Fortfarande dröjer
regeringen med att ta några initiativ med anledning av
detta betänkande. Enligt uppgifter lär det inte komma
något initiativ under våren. Det är anmärkningsvärt
med tanke på allvaret i situationen. I förslaget till
utskottsbetänkande hänvisas till att ärendet bereds i
regeringen. Jag vänder mig i denna specifika fråga till
den ansvarige i den socialdemokratiska utskottsgrup-
pen. Eftersom utskottsbetänkandet hänvisar till den
pågående beredningen av Barnpsykiatrikommitténs
betänkande vill jag veta vilka signaler som här har
getts om när beredningen kan resultera i några initia-
tiv. Det är ett oerhört angeläget område, och dröjs-
målet är nu så stort att ett tillkännagivande enligt vår
mening vore på sin plats.
I ett särskilt yttrande instämmer Vänsterpartiet i
vikten av att se sambandet mellan en arbetstidsför-
kortning och stärkt folkhälsa. En särskild arbetstids-
grupp är tillsatt för att arbeta med frågan om arbets-
tidsförkortning. I det arbetet deltar vi från Vänster-
partiet aktivt, bl.a. med utgångspunkten att sambandet
mellan arbetstidsförkortning och stärkt folkhälsa skall
få ett ordentligt genomslag.
Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till re-
servationerna 1 och 8 i betänkandet. Vi står självklart
också bakom våra andra reservationer, men för tids
vinnande avstår jag från att yrka bifall till dessa.