Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Skadeståndsrättsliga frågor

TASSO STAFILIDIS (v), 1999-04-14 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Det handlar om grundläggande

mänskliga värderingar, om rättssäkerheten i en de-

mokrati. Det handlar om att den enskilda människans

intresse måste gå före ett strikt ekonomiskt tänkande.

Det jag talar om är 24-timmarsregeln och de negativa

konsekvenser den för med sig för den enskilde som

blivit felaktigt frihetsberövad. I betänkandet instäm-

mer utskottsmajoriteten i vår kritik av 24-

timmarsregeln. Jag citerar: "Ett frihetsberövande,

även om det är kortvarigt, kan givetvis för den en-

skilde upplevas som mycket ingripande och orsaka

både lidande och ekonomisk skada."

Fru talman! För mig känns det mycket märkligt

att utskottets majoritet å ena sidan kan instämma i

fråga om konsekvenserna för den enskilde men i

samma andetag komma till motsatt slutsats. För mig

och Vänsterpartiet har frågan om 24-timmarsregeln

ett stort principiellt värde. För oss handlar det om att

människan som individ är okränkbar och äger rätten

till sin egen frihet. Den rätten slås fast i artikel 3 i

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättighe-

terna och i artikel 5 i Europakonventionen om

mänskliga rättigheter.

I betänkandet får vi också ta del av motiveringen

för riksdagens beslut förra våren, något som får mig

att än en gång fundera över vad utskottsmajoriteten

egentligen vill. Sämre exempel på icke önskvärda

konsekvenser får man söka efter med ljus och lykta.

De områden där polisens ingripanden alltför ofta lyst

med sin frånvaro får här stå som de stötande resulta-

ten om slopandet av 24-timmarsregeln skulle bli av.

De exempel som tas upp är bl.a. polisingripanden

i samband med mäns våld mot kvinnor i nära relatio-

ner och polisens insatser vid rasistiska demonstratio-

ner. Vi minns ju, fru talman, demonstrationer där bl.a.

högerextrema och nazistiska yttringar har framförts

och där polisen inte har ingripit. Är det dessa exempel

utskottsmajoriteten drar fram? Det verkar ju, fru tal-

man, vara så att polisen redan under många år har

tillämpat återhållsamhet vid ingripande i de nämnda

fallen trots att 24-timmarsregeln inte slopats.

Vidare skulle detta innebära en betydande belast-

ning för de ersättningsprövande myndigheterna. In-

nebär egentligen den formuleringen att det finns ett

stort antal personer som felaktigt frihetsberövats och

att s, kd, och Centern tycker att det är helt okej att

dessa människor inte får någon som helst upprättelse?

Det är bl.a. här texten enligt min mening går stick

i stäv med utskottets ställningstagande. Min tolkning

kan inte bli någon annan än att utskottsmajoriteten

tycker att det är helt i sin ordning att det begås rätt-

sövergrepp mot vissa människor utan att de får rätten

till ersättning för den kränkning de utsatts för.

En annan fråga som har tagits upp är kostnaderna

för slopandet av 24-timmarsregeln. Här kan jag inte

göra annat än att upprepa vad jag sade i min inled-

ning; att den enskilda människans intressen och vär-

nandet av människans fri- och rättigheter alltid måste

gå före den strikta och låsta penningpolitiken.

Fru talman! Jag vill erinra kammaren om att det

ärende som vi nu behandlar har tagits upp förra våren.

Det bygger delvis på det som redan har framgått i

betänkandet från 1993 av Kommittén för översyn av

det allmännas skadeståndsansvar. Denna kommitté,

som bl.a. bestod av representanter för samtliga riks-

dagspartier, lämnade flera förslag som stärker den

enskildes rätt till skadestånd gentemot samhället. I

skadeståndskommittén var samtliga partier överens

om att slopa den s.k. 24-timmarsregeln.

För ett år sedan var det Socialdemokraterna och

Kristdemokraterna som hade enats i den här frågan.

Nu har också Centern anslutit sig till Socialdemokra-

terna och Kristdemokraterna och bildat majoritet i

utskottet.

Jag vill fråga Centerpartiet varför man nu har änd-

rat sig och svängt i den här frågan. Birgitta Carlsson,

Centerpartiet, sade i sitt anförande på våren i fjol så

här, jag citerar: "Centerpartiet står bakom utskottets

majoritetsförslag under mom. 1 vad gäller ändring i

den föreslagna lagen om ersättning vid frihetsberö-

vande och andra tvångsåtgärder. Den föreslagna änd-

ringen innebär ökade möjligheter till ersättning från

staten för den som varit anhållen på felaktiga grunder

kortare tid än 24 timmar." Vidare säger hon: "Vi

delar uppfattningen att ersättning skall kunna utgå till

den eller dem som felaktigt anhållits under kortare tid

än 24 timmar."

Vad är det som har fått Centerpartiet att ändra sig?

Det är ju inte bara i utskottet som Centerpartiet har

ändrat sig. Det var ju en enig kommitté med repre-

sentanter från alla våra partier som faktiskt hade sla-

git fast att man inte ville ha kvar 24-timmarsregeln.

I den socialdemokratiska reservationen lade man i

stort sett också tyngdpunkten på de ökade kostnader-

na. Jag vill ställa en fråga till Socialdemokraterna.

Vad är det som har gjort att ni har svängt från den

överenskommelse som man hade i kommittén?

Fru talman! Med det anförda vill jag yrka bifall

till reservation 2, och i övrigt yrkar jag bifall till hem-

ställan i utskottets betänkande.

Debatten

Hämtad sida: 22

22 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

TASSO STAFILIDIS (v): Skadeståndsrättsliga frågor (1999-04-14) — PRESS0