Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

Vissa frågor om globalisering m.m.

FREDRIK MALM (fp), 2010-03-17 (riksmöte 2009/10).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2009/10:UU13 Vissa frågor om globalisering m.m.

Fru talman! Vi debatterar i dag utrikesutskottets betänkande nr 13

Vissa frågor om globalisering m.m.

Det handlar om en rad olika motioner som ledamöterna i riksdagen har skrivit rörande frihandel, globalisering, handelsavtal och mycket annat.

Sverige har alltid varit en vän av frihandel. Vi har varit det av två skäl. Vi vet hur viktig frihandeln är för vårt eget välstånd. Vi är ett litet land som är mycket beroende av vår exportindustri. Vi är ett land som är beroende av att våra företag på olika sätt lyckas i andra länder. Vi vet också att frihandel är bra för alla. Det stärks av den ekonomiska teorin med David Ricardo och många andra, det stärks av empirin och det stärks inte minst nu för tiden av att vi ser hur länder har kunnat höja sig ur fattigdom genom att bli en del av den globala ekonomin. Vi vet att frihandel är bra för Sverige och för många andra.

Vi har en rad olika verktyg till vårt förfogande för att fortsätta påverka för en ökad frihandel. I betänkandet nämns mängder av exempel på hur Sverige inom ramen för EU, WTO och andra institutioner verkar för olika typer av handelsavtal och för att röja undan regleringar och annat för att få en friare handel.

Vi kan också på egen hand i våra bilaterala förbindelser med andra länder verka för ett ökat ekonomiskt utbyte. Det gäller inte minst Irak där Sverige har öppnat ambassaden i Bagdad igen och ett konsulat i Kurdistan och Exportrådet är på plats. Det är klart att vi har mer att exportera till Irak i dag än vad Irak har att exportera till oss. I det långa perspektivet kommer dock all handel att gynna alla parter.

Sverige kan också fungera som en opinionsbildande kraft. Vi kan på olika sätt markera i den globala debatten när frågor kommer upp på dagordningen hur viktigt det är med globalisering, hur viktigt det är med frihandel och hur viktigt det är att vi tar bort handelshinder och röjer bort olika typer av regleringar lokalt, regionalt och globalt.

Vi kan också på olika sätt försöka involvera näringslivet mer i det svenska biståndet även om oppositionen har en viss beröringsskräck för detta.

Sverige har också ett specifikt ansvar inom Europeiska unionen. Vi är en av de mest frihandelsvänliga medlemsstaterna i EU. Vi har ett viktigt ansvar i debatten med andra EU-länder att poängtera hur viktigt det är att EU:s jordbrukspolitik fasas ut och hur viktigt det är att EU på olika sätt släpper in fattiga länder i den globala ekonomin och gör det enklare för dem att handla med oss. Inom Medelhavsunionen kan vi på olika sätt verka för att EU:s relationer med grannländerna runt Medelhavet förstärks så att handelsutbytet kan öka.

Fru talman! Det finns två partier i Sverige som inte ställer upp på principen om frihandel. Det är Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Miljöpartiets grundläggande uppfattning i de globala handelsfrågorna är att tillväxt hotar miljön. Det är det bärande elementet i Miljöpartiets syn på global handel. Vänsterpartiet förespråkar ett annat system än marknadsekonomi och kapitalism. Det är något oklart nu för tiden hur detta system ska se ut, men man är likväl anhängare av ett annat ekonomiskt system.

Fru talman! Den här politiken är u-landsfientlig. Det blir betydligt svårare för ett land att höja sig ur fattigdom om man inte kan handla med andra länder och inte är en del av frihandeln.

Miljöpartiet kräver exempelvis att livsmedel ska vara närproducerade. Det ska vara småskaligt. Det låter förstås bra, men i praktiken är det en omskrivning för att inte importera från u-länder. Det blir konsekvensen av detta. Attityden tycks vara att bönder i fattiga länder gärna får producera för sin egen lokala marknad. Där är dock kapitalbildningen lägre och möjligheterna att expandera mindre. Men fattiga länder ska tydligen inte exportera till Sverige, för i vårt land ska det handlas lokalt. Det ska vara närproducerat och småskaligt. Det finns inget land som har kunnat höja sig ur fattigdom med en sådan politik.

Att utestänga fattiga länder från handeln genom omskrivningar om närodlat och småskaligt och annat innebär dessutom att den rika världen kommer att ha fortsatt kontroll över den mer avancerade produktionen. Det innebär att den rika världen även fortsättningsvis kommer att ha högre vinster och större utvecklingspotential till sitt förfogande.

När politiker säger "tänk globalt och handla lokalt" betyder det i praktiken: Handla inte med Afrika men tänk gärna på dem.

Fru talman! Det är oklart om Socialdemokraterna tänker ställa upp på Miljöpartiets och Vänsterpartiets politik. Det vet vi ännu inte. Jag hoppas dock att det inte blir så. Det räcker att två partier vill driva en politik som i praktiken skulle tvinga bort fattiga länder från vår livsmedelsmarknad genom ökade skatter på transporter, avgifter och regleringar, olika typer av klausuler i globala handelsavtal och så vidare.

Socialdemokraterna och LO har genom historien haft en mycket frihandelsvänlig attityd och politik. Det har varit gott och viktigt för Sverige. Jag hoppas verkligen att Socialdemokraterna inte kompromissar bort detta i sin iver att komma överens med Lars Ohly och Peter Eriksson.

Fru talman! Utrikespolitiken är en av varje regerings viktigaste uppgifter. Det var också en huvudorsak till att Göran Persson aldrig släppte in Vänsterpartiet och Miljöpartiet i regeringen. Nu är det annorlunda i det rödgröna samarbetet. Det var till och med Vänsterpartiet som presenterade den gemensamma utrikespolitiska överenskommelsen här i riksdagens kammare den 17 februari. Tydligare än så blir inte den socialdemokratiska kapitulationen för Vänsterpartiet i utrikespolitiken.

En av de frågor där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet borde vara på total kollisionskurs är attityden till den västra hemisfärens sista totalitära kommunistiska diktatur, Kuba. På Kuba sitter Socialdemokraternas partivänner i fängelse medan Vänsterpartiet skickar delegationer till den regim som har fängslat dem. Det finns ingen regim i världen som genom åren har omhuldats så av Vänsterpartiet som Fidel Castros styre på Kuba. Jag noterar att oppositionen har en gemensam reservation om Kuba i betänkandet. Där står: "På Kuba är brotten mot de mänskliga rättigheterna omfattande, samtidigt som USA:s destruktiva blockad fortsätter." Därefter kommer en lång harang riktad mot det amerikanska embargot mot Kuba, som oppositionen felaktigt benämner blockaden för övrigt.

Det är uppenbart att oppositionens uppfattning är att det amerikanska embargot mot Kuba är huvudproblemet, men så är det inte. Det grundläggande problemet för Kuba är att den kubanska regimen, som har styrt landet sedan början av 1960-talet, förvägrar den kubanska befolkningen rätten till demokrati och mänskliga rättigheter.

Jag är också motståndare till embargot mot Kuba, vill jag påpeka. Jag ser hellre frihandel med Kuba än ett embargo. Embargot slår mot en rad olika varor och tjänster, men embargot mot Kuba är också förknippat med massor av olika undantag. Kuba har fått ett mycket stort bistånd genom åren. En rad företag gör business med Kuba i dag. Det finns massor av områden där den kubanska regimen när den vill kan importera saker och ting till landet eller exportera saker och ting. Inom informationsområdet exempelvis finns knappt några begränsningar alls.

Det finns ändå en hake. Den kubanska regimen vill inte detta. Om den kubanska regimen skulle importera en rad saker som man får importera skulle det i praktiken innebära att man underkände embargots funktion. Det skulle också innebära att man importerade sådant som kunde användas mot den kubanska diktaturen.

Socialdemokraterna har uppenbart gått i den fälla som Vänsterpartiet gick i för 40 år sedan. Det är Fidel Castros fälla att definiera de grundläggande problemen på Kuba som det amerikanska embargot och att inte förstå att det grundläggande problemet på Kuba är den kubanska diktaturen.

Samma attityd som man visar i detta betänkande i fallet Kuba visar oppositionen i sin överenskommelse när det gäller Venezuela. Där stod det så här: I Venezuela har sociala framsteg skett. Samtidigt sker en oroande maktkoncentration och inskränkningar av pressfriheten.

Utgångspunkten tycks vara att satsningar på välfärd är att likställa med demokrati. Jag kan berätta en sanning för oppositionen när det gäller detta. Saudiarabien är en välfärdsstat. Singapore är en välfärdsstat. Men dessa stater är inga demokratier för det. Att de har bidragssystem, inglasade gallerior, låg analfabetism, marmorgolv och en hygglig levnadsstandard är inget som helst försvar för de inskränkningar i mänskliga rättigheter och demokrati som präglar dessa stater.

Samma sak måste även gälla attityden till Hugo Chávez och nu för tiden Raúl Castro. Att oppositionen inte förmår att konsekvent och utan några brasklappar klargöra att Kuba är en diktatur och att Venezuela är på väg att bli en är därför mycket oroväckande.

Detta förstärks givetvis också i detta betänkande av en reservation från Vänsterpartiet och Miljöpartiet som handlar om Colombia när det inte med ett enda ord tas avstånd från det våld och den terror som den ökända knarkkartellen och vänstergerillan Farc står för, vilket i sin tur förstärks av nyheten vi fick förra veckan om att Vänsterpartiet skickar statliga biståndspengar till ett icke-reformerat marxist-leninistiskt kommunistparti i Colombia.

Fru talman! Med dessa ord vill jag yrka bifall till förslagen i utrikesutskottets betänkande och avslag på motionerna.

Debatten

Hämtad sida: 14

14 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

FREDRIK MALM (fp): Vissa frågor om globalisering m.m. (2010-03-17) — PRESS0