Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till socialförsäkringsutskottets betänkande nr 10 om migration och asylpolitik.
Miljöpartiet de gröna vill se ett öppet Sverige. Genom intryck och erfarenheter utifrån har Sverige blivit vad det är i dag. Genom öppenhet mot omvärlden har vi blivit ett rikare land på alla sätt. Men öppenhet får aldrig reduceras till enbart en diskussion om lönsamhet eller kostnader. Öppenhet är en grundläggande princip för hur vi bör se på världen. Med öppenhet som ledstjärna blir vi inte bara ett bättre land utan också bättre människor. Miljöpartiet vill se en ökad öppenhet och stärkt humanitet i den svenska migrations- och asylpolitiken.
Det finns olika sätt att verka för detta. Så länge vi inte har mer än 50 procent av mandaten kommer alla sätt att vara förenade med vissa begränsningar.
Valet 2010 var avgörande för valet av den väg som Miljöpartiet nu prövar. Vi var många som oroades när Sverigedemokraterna gjorde sitt intåg i riksdagen. En minoritetsregering i kombination med ett främlingsfientligt parti med vågmästarpotential gjorde att folk gick ut på gator och torg för att göra det tydligt att inga murar skulle byggas i deras namn.
Vi beslöt mot bakgrund av detta att ingå en migrationspolitisk överenskommelse med regeringen. Vi bedömde att denna överenskommelse var det bästa sättet att minimera de främlingsfientligas påverkan på debatt och politik och för att undvika den utveckling som vi har sett i andra europeiska länder, där de främlingsfientligas medverkan i nationella parlament har gjort att etablerade partier har tagit över en främlingsfientlig retorik och politik.
Men främlingsfientliga partier är inte roten till allt ont i den svenska migrationspolitiken. Vi gröna, som är för ökad öppenhet inom såväl asylpolitiken som arbetskraftsinvandringen, har känt en återkommande frustration över den alltför restriktiva hållning som många svenska regeringar har intagit.
Vi bedömde att ramöverenskommelsen med regeringen var det bästa verktyget för att åstadkomma konkret förbättring av några av de mycket akuta problem som blivit en konsekvens av den svenska migrationspolitiken.
Ramöverenskommelsen är nu nästan exakt ett år gammal. Som betänkandet framhäver utgår överenskommelsen från att rätten och möjligheten att söka asyl ska värnas i alla lägen och i alla länder. I dag brister flera av EU:s medlemsstater på ett oacceptabelt sätt i sin hantering av asylsökande. I överenskommelsen anges att enskilda medlemsstater inte ska förhindras att ha en i förhållande till den asylsökande mer generös inställning än den som EU som helhet har.
Vi var glada att redan i höstbudgeten kunna avisera en reform för anhöriginvandring och skolgång för papperslösa.
Genom en praxisändring från Migrationsöverdomstolen i januari i år, i linje med den fastslagna politiska inriktningen, har möjligheterna till familjeåterförening redan stärkts för många som kan styrka sitt släktskap via dna. En preliminär bedömning är att 18 500 personer ska kunna återförenas med sina familjer i Sverige det kommande året.
Flera avgörande knutar återstår dock att lösa. Bland annat är Miljöpartiet pådrivande för att hitta en lösning som möjliggör familjeåterförening även för dem som inte kan styrka sitt släktskap via dna. Vi vill också få till ett undantag för dem som hunnit fylla 18 år under processen och före regelförändringen.
Under våren har Miljöpartiet och regeringen enats om fyra viktiga uppdrag för att stärka rättssäkerheten i asylprocessen.
För det första kommer landinformationssystemet, Lifos, att ses över helt. Det är en viktig fråga. Det är detta som oftast nämns som förslag på en konkret åtgärd i samband med debatter om felaktiga utvisningar där Sverige inte har levt upp till sina internationella åtaganden.
För det andra, som framgår av betänkandet, innebär ramöverenskommelsen att beslut och andra avgöranden inom migrationsområdet ska bli föremål för översyn. Det är avgörande för rättssäkerheten att beslut och domar blir mer enhetliga, tydliga och utförliga i sin utformning. Svårigheten att förstå dem beror inte främst på språkbruk utan på att skälen för beslut och domar inte är tydligt kommunicerade. Båda dessa aspekter ingår i den utredning som nu ska påbörjas. Enligt direktiv den 15 mars 2012 är det av betydelse att det i varje enskilt beslut på ett klart sätt framgår vilka omständigheter som tillmätts betydelse och hur aktuella rättsregler tillämpats.
För det tredje har de ideella organisationerna länge påpekat problematiken med bristande kompetens hos offentliga biträden. Även Utvärderingsutredningen påtalade i sitt delbetänkande brister i Migrationsverkets rutiner för lämplighets- och kompetensbedömning. Statskontoret får nu mot denna bakgrund i uppdrag att utvärdera nuvarande handläggning.
För det fjärde får Migrationsverket nu i uppdrag att ta fram informationsmaterial för överförmyndare och gode män om asylprocessen. Uppdragsbeskrivningen tydliggör att det är viktigt att den gode mannen känner till vad som innefattas i uppdraget. Han eller hon bör vidare ha kunskap om den svenska asylprocessen för att på ett korrekt sätt kunna utföra sitt uppdrag. Rädda barnen är en av de organisationer som just lyft fram problematiken med kunskapsbrist och oklar ansvarsbeskrivning för gode män. Det är därför väldigt välkommet att det här uppdraget nu genomförs.
Men flera knutar återstår som sagt att lösa. Vi behöver komma vidare i stora och viktiga reformer inom ramöverenskommelsen. Detta omfattar bland annat vård för papperslösa, anhöriginvandringen och synnerligen ömmande omständigheter. Här måste framsteg ske inom kort. Det är självfallet avgörande att det vi är överens om också genomförs och leder till verkliga förändringar.
(Applåder)