Herr talman! Vi står självklart bakom samtliga socialdemokratiska reservationer, men för tids vinnande yrkar jag här bifall till reservationerna 4, 12 och 15.
Migrationen i världen ökar, och Sverige är en del av den utvecklingen. En del kommer hit för att söka skydd, andra för att förena sig med sin familj och en del för att arbeta. Oavsett skälet till att människor flyttar hit bidrar de med kunskaper, idéer, arbetskraft och företagande, vilket har fått och kommer att få stor betydelse för Sveriges utveckling. Migration handlar om människor och möjligheter. Socialdemokraternas grundläggande värderingar om alla människors lika rätt och lika värde är det som präglar vårt ställningstagande.
Det är bra att människor kommer till Sverige och vill arbeta, men Sverige måste bli bättre på att välkomna dem som flyttar hit och bättre ta till vara deras kunskaper och resurser. Diskriminering av personer på grund av etnicitet, kön, religion, sexuell läggning eller ålder ska bekämpas. Vi tror att Sverige blir ett rikare land när vi lär av andra och när en mångfald av erfarenhet och kunskap tas till vara både i arbetslivet och i politiken.
Vi socialdemokrater värnar den reglerade invandringen men också rätten att söka asyl, som är en grundläggande mänsklig rättighet. Den utgår ifrån människors behov av skydd och deras fruktan för förföljelse. Varje person som söker asyl ska få en rättssäker prövning och ett beslut inom rimlig tid.
Vi vill bibehålla den tradition som har gjort att Sverige ses som ett föredöme vad gäller såväl att ge människor skydd som att vara påverkande för stabilisering och demokratisering av regioner i världen. Barnets bästa ska vara vägledande vid beslut som rör barn. Barn väljer inte själva att bli migranter. Barn väljer heller inte sina föräldrar eller den situation de befinner sig i.
Herr talman! Begreppet synnerligen ömmande omständigheter är en undantagsbestämmelse i den svenska utlänningslagen som låter en utlänning få uppehållstillstånd trots att denne inte är vare sig flykting eller skyddsbehövande i övrigt. 1 5 kap. 6 § utlänningslagen står det följande: "Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet.
Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer."
Vår uppfattning är att begreppet synnerligen ömmande omständigheter har kommit att tolkas alltför restriktivt och bör ändras. Vi menar också att nuvarande praxis i ärenden som rör barn ska mildras. När socialförsäkringsutskottet nyligen besökte Migrationsöverdomstolen fick vi bekräftat att begreppet var som ett nålsöga, det vill säga att ytterst få omfattas av undantagsbestämmelsen.
Herr talman! När vi debatterade frågan i december förra året upprepade jag den fråga som min partikamrat Fredrik Lundh Sammeli ställde till utskottsmajoriteten den 4 maj 2011: När kommer en ändring av begreppet synnerligen ömmande omständigheter?
Jag ställde också frågan varför Miljöpartiet och Kristdemokraterna röstade ned det utskottsinitiativ som togs av Vänsterpartiet när man faktiskt säger sig vilja ha en förändring. Migrationsminister Billström har varit tydlig med att han inte vill ändra begreppet synnerligen ömmande omständigheter.
Och i dag ställer jag frågan till Miljöpartiets Maria Ferm och Kristdemokraternas Emma Henriksson: Är ni verkligen för en förändring av begreppet synnerligen ömmande omständigheter? Eller är det bara ett löfte som kan avges i tv-soffor, debattartiklar och radiointervjuer? Hur kan ni vara nöjda med att regeringen bara följer frågan när ni ser att det i praktiken inte innebär någon förändring? Vi i riksdagen har ett ansvar, och vi är beredda att ta det. Är ni det?
Att lyfta upp enskilda fall - och sådana finns det tyvärr gott om - som i dag inte omfattas av begreppet är ganska enkelt. Frågan är vad vi som lagstiftare och politiska partier vill. Det manifesteras här i kammaren genom förslag och beslut. Det är här vi konkret ser till att ord också leder till handling. Nu är det faktiskt upp till Miljöpartiet och Kristdemokraterna att bekänna färg. Vill ni ha förändring eller inte?
Herr talman! Kvinnor som utsatts för våldtäkt eller förnedrande handling har ofta svårt att framlägga sina skäl. De satsningar som har gjorts för att utreda kvinnors asylskäl måste fortsätta, till exempel när det gäller möjligheter att få handläggare, tolkar och offentliga biträden.
Det är av största vikt att Migrationsverket ges resurser för utbildning och kompetensutveckling för att kunna hantera de könsmässiga skillnader som kan förekomma liksom att personalen utbildas och kompetensutvecklas när det gäller att hantera barnens och hbt-personers speciella skäl vid asylansökan.
Om man kommer från ett land där hbt-personer systematiskt förföljs, där det finns dödsstraff och där det är kriminellt att vara homo- eller bisexuell kan det vara svårt att omgående berätta om sina personliga skäl inför en myndighetsperson. Trots att utlänningslagen är tydlig vad gäller flyktingstatus för den som förföljs på grund av kön eller sexuell läggning förekommer det fortfarande att handläggare hos Migrationsverket fattar avslagsbeslut som strider mot lagstiftningens intentioner. Därför bör man utvärdera hur Migrationsverket klarar sitt uppdrag att ge asylsökande en rättssäker prövning i enlighet med lagstiftningen.
En stor andel av de asylsökande har utsatts för tortyr. Det är därför av yttersta vikt att Migrationsverkets medicinska utredningar vid misstanke om tortyr följer tydliga rutiner. Mot bakgrund av en dom i Europadomstolen om bland annat myndighetens utredningsbörda bör en utredning göras av Migrationsverket i de fall myndigheten ifrågasätter att den asylsökande har utsatts för tortyr.
Herr talman! Vi socialdemokrater har vidare lyft fram frågan rörande den tolkning som gjorts av migrationsdomstolen rörande begreppet inre väpnad konflikt.
Det finns ett behov av att tydliggöra begreppet inre väpnad konflikt. Skiljelinjen mellan de två bestämmelserna om väpnad konflikt är otydlig och svår att tillämpa. Dessutom bör en översyn göras så att begreppet väpnad konflikt bringas i överensstämmelse med den internationellt accepterade folkrättsliga innebörden av begreppet. Migrationsöverdomstolen har visserligen frångått sitt tidigare krav på att det måste röra sig om ett individualiserat hot mot den asylsökande, men begreppet behöver förtydligas ytterligare så att det helt klart motsvarar dess folkrättsliga innebörd.
Herr talman! Under 2012 ska man fatta beslut om ett gemensamt asylsystem inom EU. Om detta mål ska kunna förverkligas krävs att regeringen aktivt arbetar för ökade resurser och för en högre ambitionsnivå. Sverige måste vara pådrivande för ett humanitärt asylsystem som ger skydd och skapar stabilitet i en alltmer globaliserad värld. En hörnsten måste vara att asylsökande får en rättvis och rättssäker behandling oavsett vilket EU-land de kommer till. Rätten att söka asyl är en del av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, och det är en grundpelare för svensk socialdemokrati. Det är en rättighet som utgår från de människor som har behov av skydd och som grundas i deras fruktan för förföljelse.
Vi ser i dag hur det riskerar att uppstå en gräns mellan EU och omvärlden samtidigt som integrationen inom EU ökar. Skillnaderna mellan EU-ländernas flyktingpolitik är stor trots den ambition som finns inom gemenskapen att unionen ska ha en gemensam asyl- och flyktingpolitik. För de människor som kommer till Europa och söker fristad är det därför viktigt att få samma bemötande, samma rättigheter och samma skyldigheter oavsett i vilket land de söker asyl.
Det är viktigt att fler länder i Europa tar sitt ansvar och att harmoniseringen leder till ett mer rättssäkert och mer öppet system som värnar asylrätten och mänskliga rättigheter.
Dess värre ser vi hur främlingsfientliga krafter såväl i Sverige som i övriga Europa vill annorlunda. För oss är det därför viktigt att den höga ambitionsnivå, vad det gäller både mottagande och rättsprocessen i övrigt, som merparten av riksdagspartierna står bakom också ska bli det golv som EU:s gemensamma politik vilar på.
Sverige bör inom EU verka för att utveckla och förbättra Dublinsamarbetet i syfte att skydda familjers sammanhållning, garantera rättssäkerhet och värna mänskliga rättigheter. Att förbättringar krävs visar inte minst det förhållandet att Sverige inte överför personer till Grekland med stöd av Dublinförordningen eftersom bland annat mottagningsvillkoren för asylsökande i Grekland bedömts som undermåliga. Det är något som FN:s flyktingorgan UNHCR vid flera tillfällen också redovisat i rapporter och som socialförsäkringsutskottet kunnat konstatera på plats i Grekland.
Herr talman! Ett värdigt återvändande för de människor som får avslag på sin asylansökan är en central del i svensk migrationspolitik. Oavsett om personer som avvisades hade väldigt små chanser att få asyl eller inte handlar det om människor. Värdighet och humanitet måste därför prägla beslut som går emot människors önskan att få asyl i Sverige. Det är av största vikt att Migrationsverket genom ett bra motivationsarbete vid avslagsbeslut kan motivera till och verka för ett värdigt återvändande.
Ambitionen måste vara att i minimal utsträckning tvingas överlämna fall till polis för handräckning vid avvisningsbeslut. De etiska regler som finns inom Migrationsverket och polisen måste följas, och eventuella avsteg måste utredas och hanteras utifrån uppställda regelsystem.
(Applåder)