Fru talman! Det finns som vi vet rätt många olika utgångspunkter när vi talar om migration. Två huvudutgångspunkter finns väl ändå. Många av oss menar att öppenhet är bra och skapar möjligheter. Det finns dock, som vi har hört, andra som utgår från att in- och utflyttning i princip alltid är något negativt för ett land.
Liberaler har i alla tider velat ha så öppna samhällen som möjligt. De ska vara öppna och välkomnande för dem som behöver skydd, för dem som vill arbeta och studera och för dem som vill bedriva handel och affärer.
Därför uppskattar jag att alliansregeringen har tagit fasta på migrationens möjligheter. Vi har ökat de lagliga möjligheterna att komma in i Sverige, också för människor som inte är flyktingar men som har fått ett arbete här, till exempel.
Sverigedemokraternas och David Långs inlägg i debatten är en oerhört osannfärdig vridning av siffror och statistik. Sverigedemokraterna blandar ihop invandring i största allmänhet och flyktingmottagande. De talar om massinvandring och går inte in på vad det är för typ av invandring. De talar om ekonomisk förlust eftersom de räknar kostnaderna för en människa som kommer hit som flykting och givetvis inte omedelbart har ett arbete. Dock räknar man inte in den vinst det blir för Sverige när en person så småningom får ett arbete och kanske arbetar i årtionden utan att ha vuxit upp eller gått i skola i Sverige, vilket medför kostnader.
Nettoinvandringen brukar vara omkring 45 000 människor. Av dem är det bara 10 000-15 000 som är flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Av de andra har majoriteten inte ens permanent uppehållstillstånd från början utan kommer hit för att arbeta, studera eller forska.
Har Sverigedemokraterna glömt bort att det en vanlig onsdag som i dag går 650 000 människor med utländsk bakgrund till sina arbeten i Sverige? Har ni glömt bort att drygt 20 procent av läkarna i Sverige har utländsk bakgrund? Har vi för många läkare i Sverige?
Fru talman! Åter till betänkandet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.
Vi har sedan 2006 en ny utlänningslag. Den antogs med bred enighet i riksdagen och bygger på system med beslut i domstol och rätt till överklagande. Folkpartiet tycker att systemet är rättssäkert och att det fungerar betydligt bättre än det gamla som byggde på politiska beslut i enskilda ärenden.
Överenskommelsen som gjordes för ett år sedan mellan Alliansen och Miljöpartiet utgår från att vi ska fördjupa och utveckla det europeiska samarbetet med en gemensam politik i EU. Det måste finnas en europeisk solidaritet som innebär att medlemsstaterna ska hjälpa de länder som får problem med ovanligt stora flyktingströmmar eller på annat sätt inte klarar av att hantera det.
Det ska finnas grundläggande principer för att en rättssäker hantering ska gälla i alla EU-länder. Samtidigt är det viktigt att enskilda länder, till exempel Sverige, ska ha rätt att göra generösare bedömningar än miniminivån i EU.
Den svenska asyllagstiftningen bygger på internationella konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har godkänt. Det innebär till exempel att en asylsökande inte får avvisas eller utvisas till ett land där hans eller hennes liv eller frihet hotas på grund av ras, religion eller nationalitet.
Vår utlänningslag överensstämmer i stora drag med internationella överenskommelser, inte minst Genèvekonventionen. Dessutom erbjuder Sverige skydd i större utsträckning än vad internationella överenskommelser kräver. Det är bra, och denna politik har ett brett stöd i riksdagen.
I Folkpartiet för vi en ständig diskussion om vad en human flyktingpolitik egentligen innebär. Vi driver också den diskussionen inom Alliansen och med Miljöpartiet. Vi har en del förslag till åtgärder som vi tycker bör vidtas snarast. Det gäller till exempel just vården för gömda och papperslösa. Folkpartiets uppfattning har länge varit att den som inte har tillstånd att vara i landet och inte har alla rättigheter ändå har vissa grundläggande mänskliga rättigheter som rätt till vård och skola.
Migration ska i detta fall inte vara ett politiskt instrument. Det är inte värdigt att en sjuk människa ska behöva vara rädd för att gå till doktorn. Detta får hållas utanför principen att man förr eller senare ska lämna landet om man inte har rätt att vara här. Man ska dock inte använda vården som ett vapen i detta.
Vi tycker också att det är viktigt att få en genomgång av begreppet synnerligen ömmande omständigheter där vi tydliggör att undantagsmöjligheterna för barn ska vara större än de är i dag.
Slutligen vet vi, inte minst genom debatten i julas, att det finns fall där det är omänskligt att kräva att anhöriga i Sverige ska lämna en gammal och ensam människa åt sitt öde i ett annat land.
Vi föreslår att det ska finnas möjlighet att göra undantag så att gamla föräldrar vars enda anhöriga finns i Sverige kan få leva sina sista år i vårt land, det som man ibland kallar för sista länken.
De här diskussionerna för vi tillsammans i Alliansen. Jag påminner än en gång om att det har hänt mer inom flera av dessa områden än vad som hände under tolv år med socialdemokratisk regering. Det är min motivering för att se fram emot ett fortsatt allianssamarbete i migrationspolitiken.
Fru talman! En följd av en sådan lagreglerad invandring som Sverige har är att en asylsökande som inte får uppehållstillstånd måste lämna landet. Därför är det viktigt att rättsprocessen arbetar så förtroendegivande och rättssäkert som möjligt. Det finns alltid anledning att följa och utveckla lagtillämpningen så att vi kan känna oss säkra på att människor inte utvisas på felaktiga grunder. Därför är det viktigt med det utvecklingsarbete som Migrationsverket hela tiden bedriver, delvis på tydligt uppdrag av regeringen. Av Migrationsverkets regleringsbrev för 2012 framgår att verket särskilt ska redovisa hur man arbetar med kompetensförsörjning. Man ska göra en analys av personalens kompetensbehov när det gäller till exempel religiösa minoriteter, vilket har varit aktuellt när det gäller Irak, Egypten och andra länder. Det finns också ett regeringsuppdrag att utveckla kompetensen när det gäller kvinnors speciella utsatthet, liksom kunskapen om förföljelse på grund av sexuell läggning.
Sammanfattningsvis kan man säga att det krävs ett ständigt utvecklingsarbete när det gäller hur vi utformar en rättssäker och human flyktingpolitik.
Fru talman! Mänsklighet är en självklar och viktig utgångspunkt i migrationspolitiken. Dessutom är utgångspunkten att ett land vinner på att vara öppet mot omvärlden i stället för att isolera sig. Den som är ständigt rädd för alla förändringar och rädd för det främmande kommer att klara sig dåligt i framtidens samhälle; det är min övertygelse. Den som försöker isolera sig kommer att stagnera, men den som ser möjligheter och inte bara svårigheter med öppenhet är betydligt bättre rustad för framtiden.
(Applåder)