Fru talman, medborgare i detta gamla land och övriga intresserade åhörare! Det är intressant att få ta del av den här debatten och även vara en del i debatten. Det är ett viktigt ärende som handlar om vårt djurskydd i Sverige. Det gäller smådjur, husdjur, tamboskap och kort sagt alla djur som vi människor håller. Övriga djur ryms under andra beslut och debatter i kammaren.
Det är bra att vi har en stark djurskyddslag i Sverige. Den är viktig. Den är till för att skydda djuren, och den är till för att skydda sambandet mellan djur och människa. Det är inte så många som har sagt det förut. Bengt-Anders var inne på det lite grann tidigare. Sambandet mellan djur och människa är också viktigt. Ingenting står för sig själv, utan allt hänger ihop.
Förebyggande åtgärder och kontrollprogram diskuteras, och det finns också omskrivet i utskottets betänkande. Det ska vara god djurhälsa och ett gott djurskydd. Det finns ingen debattör här som säger någonting annat, men för er åhörare, och för protokollets skull också, kan det vara bra att veta att det finns skillnader mellan partierna och blocken. Det finns skillnader, och det är bra. Så ska det kunna vara. Det är ingen som vill djur illa, men vi har olika vägar att gå för att uppnå god djurhälsa och god djuromsorg.
Det finns olika uppgifter för en myndighet, men det handlar framför allt om att ge stöd och råd till företag, kommuner och länsstyrelser. De i sin tur ger stöd till privatpersoner och näringsidkare.
Jag skulle vilja gå tillbaka till den djurskyddslag som alla före mig har pratat om. Den strängare versionen kom till efter en socialdemokratisk kongress för några år sedan. Den kom till nästan som lite av en happening. Det var egentligen väldigt roligt att den gjorde det på det sättet, men det som hände i och med det var tyvärr att det begicks ett antal misstag för att man hade så bråttom. Det fick djuren lida för under några år. Det är att beklaga. Ingen av oss är glad över det, framför allt inte jag som centerpartist. Jag är också lantbrukare och har hållit djur sedan jag var liten, och jag har fortfarande husdjur. Vi är inte glada över det.
Politiken ska inte vara på det viset att de snabba replikerna avgör vilken fråga som är viktigast! De snabba replikerna ska inte avgöra vilka beslut som sedan ger följder för djuruppfödning eller annat i samhället. De snabba replikerna som låter bra för medierna ska icke styra! Det är då vi riskerar att begå misstag. Det är då vi riskerar att djuren får det sämre när tanken var att de skulle få det bättre. Precis så blev det! Vi är väldigt många som beklagar det.
Det har gått några år sedan dess, och man har reparerat delar av felen. Men sedan blev Sverige medlem i EU, och vad hände då? Då infördes krav - märk väl att det var svenska krav - på till exempel hur stora båspallmåtten skulle vara, alltså hur mycket utrymme en ko skulle ha. Fattades det då tio centimeter kunde jordbrukarna inte ha sina djur länge. De var mönsterjordbrukare som visade stor kärlek till sina djur och levde med och för dem dygnet runt. De vakade under nätterna när kalvarna skulle födas. De var tvungna att sluta som jordbrukare och sluta att hålla djur beroende på dumdristig lagstiftning efter beslut som fattats här. Det är inte alliansens fel! Jag vill säga detta i dag, för alliansen får utstå mycket kritik.
Jag skäms för dessa beslut! Jag skäms. Där såg man inte till djurens bästa i första hand. Där såg man till centimeterns bästa i första hand.
Vad hände sedan då? Ja, sedan inrättades Djurskyddsmyndigheten. Jag tror inte att någon från oppositionen kan påstå att det var effektivt i början. Det tog lång tid innan människor fick svar på frågor. Det är inte effektiv myndighetsutövning! Myndighetsutövningen, fru talman, ska vara effektiv, vara människan till gagn och medborgaren till hjälp. Det var icke effektivt i början!
Man kan för all del likna det vid olycksfall i arbetet. När det dock gäller så här viktiga frågor för djuren och att denna myndighet har varit viktig för djurens väl och ve - som flera före mig har talat om - har vi inte tid med en myndighet som inte kommer i gång med sitt arbete med en gång och är den stöttning som den förväntas vara. Detta är icke godkänt!
Jag ser mönstret. Allt från det snabba beslutet på s-kongressen för att snabbt klubba igenom en djurskyddslag som snabbt skulle ge resultat till att Sverige gick in i EU och snabbt skulle revidera för att korna snabbt skulle ha det ännu bättre - 20 centimeter bättre skulle de ha det i vissa fall och 10 centimeter bättre i andra fall. Vad hände? De små jordbruken i Sverige lades ned till följd av denna anda. Det är bedrövligt och inget annat!
Nästa steg i detta var att Socialdemokraterna tyvärr bidrog till att starta Djurskyddsmyndigheten som vi nu debatterar. Det tar tyvärr alldeles för mycket plats i denna debatt, men jag känner att jag måste gå i svaromål på ett antal frågor här. Det är samma sak där: Är man inte effektiv är det ju inte djurens väl och ve det handlar om! Det är väl de som ska vara i första rummet!
Jag kan tala om att för min del hade Djurskyddsmyndigheten gärna kunnat vara kvar - om den hade varit effektiv! Jag kan säga det: Den hade gärna fått vara kvar för mig om den hade varit effektiv. Den var dock icke det. Därför gick vi till val med detta. Jag var på många möten i min valkrets i Värmland. Då sade jag att Djurskyddsmyndigheten ska läggas ned, vi ska bli effektivare och det ska vara en kort väg mellan människan, beslutsfattarna och djuren. En kort väg, och en effektiv myndighetsutövning.
Nu låter jag tyvärr väldigt negativ, och det beklagar jag, för jag vet att mycket av djurskyddsarbetet i Sverige är bra, såväl det som sker inom ideella organisationer som det som sker inom näringen, inom forskningen och även utifrån beslut som fattas i Sveriges riksdag.
Några beslut måste man dock ifrågasätta. Lyssnar vi på oppositionen låter det som att regeringspartierna står för allt ont och hemskt, och jag menar att det icke är så negativt som ni får det att låta. Vi har inte på en enda punkt ändrat djurskyddslagen. Jag vill bara säga det och få det till protokollet. Inte på en punkt har vi ändrat den!
Vi ska icke heller ändra den till det sämre. Vi ska fortsätta att driva på, för djurskyddslagen är viktig. Den är en viktig del av Sverige. För svenskar som är så engagerade i sina husdjur och djur i stort är den lagen viktig. Som centerpartist och som allianspolitiker tycker jag att det är självklart, och det finns det en total majoritet i riksdagen när det gäller detta, vilket är glädjande.
Sedan finns det några skrivningar som jag funderar över. Jag brukar aldrig yrka avslag på reservationer, men fru talman, jag måste få ställa en fråga i alla fall i anslutning till en reservation från Vänsterpartiet där det står: "Grisar är sociala och intelligenta djur, med en kognitiv förmåga som är mer utvecklad än den hos hundar och treåriga människobarn. De har behov av stimulerande miljöer."
Jag ber att vi inte ska blanda ihop begreppen och inte heller blanda in treåriga barn i detta! Detta är ryckt ur sitt sammanhang, jag vet det för all del, men vi blandar inte ihop treåriga barn med grisar. Vi gör inte det i debatten. Jag ber om det!
Det finns motioner med texter som jag vet att veterinärer och andra yrkesmän blir förvånade av att läsa, för det stämmer inte överens med deras vardag. Det målas upp en svartare bild av djurhållningen än vad fallet är i verkligheten. Det är klart att det kan bli så eftersom vi som nyvalda ledamöter vill väl. Vi skriver motioner; vi är engagerade. Ibland kan det kanske hända att det inte är klockrent.
Jag får frågor om detta, och jag försöker svara. Även jag har gjort misstag, får jag lägga in som en passus. Det har hänt, även om jag låter väldigt redig nu.
Jag får alltså frågor. Inte minst får jag frågor gällande de fäbodbrukare i Sverige som håller får och kor i fäbodar. Det är en liten grupp människor - och en liten grupp djur också för all del - i Sverige i dag. Den är dock icke desto mindre viktig. I andra beslut här i riksdagen säger vi att det är viktigt att det finns fäbodbruk.
Jag får frågor från dessa människor och även från andra människor som tycker att detta är viktigt. De frågar sig: Hur kan de som vill att det ska finnas mer varg i den svenska skogen få det att gå ihop med att människorna som har fäbodbruk inte får försvara sin tamboskap mot angrepp från varg? Det har vi människor gjort i tusentals år, för det har varit självklart. Det är ingen trevlig syn att se sitt får plågsamt slitas ihjäl av ett rovdjur. Det är inte det.
Det gäller alltså att vi som beslutsfattare någonstans hittar en harmoni i det vi förklarar för människor. Därför har alliansen, fru talman, gjort det möjligt för fäbodbrukarna att kunna försvara sin tamboskap vid angrepp. Det är viktigt.
Det kom en nyhet i dag från någonting som heter Jordbruksbarometern. Den visar att bland Sveriges lantbrukare kände fyra av tio att förra året var mer lönsamt än tidigare år. Det tycker jag är glädjande med koppling till denna debatt.
Vi har en stark djurskyddslag i Sverige. Ändå ser näringen att man har en ökad lönsamhet. Alltså finns ju kopplingen där som Bengt-Anders Johansson pratade om före mig. Där finns kopplingen. Den som sköter om sina djur och som sköter dem väl och har väl anpassade stallar till sina djur kan också tjäna pengar. De som icke har det - och de är få i Sverige - tjänar heller inga pengar. Det är tragedier och inget annat. Jag vill att det också kommer till protokollet.
Det finns saker som inte var bra under den förra regeringen, det kan jag hålla med om. Det är kort tid som alliansen har styrt Sverige. Av det som har angripits här i debatten får vi nog ändå skyffla över lite grann på den tidigare regeringen.
Karl Erik Olsson och Marit Paulsen har varit aktiva i EU-parlamentet, och nu tycker jag att vår jordbruksminister Eskil Erlandsson är en aktiv alliansföreträdare i EU-frågor. De internationella frågorna
är
viktiga för djurskyddet. Det är viktigt att vi engagerar oss och inte skyller på EU eller själva försöker få det att framstå som att Sverige är bättre än alla andra. Det krävs en ständig diskussion. Det finns
ett
jordklot, och vi har ett gemensamt ansvar.
Väljarna har gett alliansen mandat, och det är allianspolitiken som vi verkställer nu. Att lägga ned Djurskyddsmyndigheten är en liten del i allt detta. Det handlar om att bli effektiva, som jag pratade om förut. Det kommer andra beslut som visar på förändringar gentemot tidigare majoritets beslut här i kammaren.
Sedan var det det där med pengarna, men det kan vi återkomma till i ett replikskifte.
Jag vill också ställa frågan: Vad har Arbetslivsinstitutet med djurskyddet att göra? Det kändes lite långsökt, men det kanske finns en förklaring på det också.
Det är viktigt att forskningen får fortsatta medel och att den prioriteras högt. Upplysning och kunskap hos allmänheten är viktigt. Vi svenskar känner mycket för djuren, och vi vill väl, men det är också viktigt att vi får tillträde så att vi kan se hur djurens beteende egentligen fungerar. Alla människor har inte möjlighet att hålla djur eller att ens bo i närheten av djur.
Vi ska ha en god och professionell myndighetsutövning utifrån starka och tydliga ramar och lagar, och vi ska ta vara på det folkliga engagemanget tillsammans med det internationella engagemanget. På det sättet kan vi få ett gott djurskydd.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Claes Västerteg (c).