Fru talman! Jag är övertygad om att vi alla här värnar ett gott djurskydd både i vårt land och internationellt. Många av oss har egen erfarenhet av både lantbruksdjur och sällskapsdjur. Men vi får inte heller glömma dem som har släktingar, vänner och bekanta som kanske inte hade levat i dag om vi inte hade haft försöksdjur. Oavsett varför vi har djur - för sällskap, för tävling, för forskning eller för livsmedel - ska det finnas ett gott djurskydd och ett gott djurhälsotillstånd.
Den betydelse som djur har för många människors välbefinnande kan inte nog betonas. Inom habiliteringen till exempel har djuren uppmärksammats alltmer på sistone. På en hel del äldreinstitutioner kan man exempelvis vittna om den positiva effekt som ett sällskapsdjur kan ge. Vi bör ta vara på alla möjligheter att ge de här positiva effekterna.
Vad vi också bör uppmärksamma på ett annat sätt är det förmänskligande av djuren som sker alltmer i vårt samhälle. Vad står det för? Det kan vara värt en egen mässa.
Fru talman! Kompetenta och engagerade djurägare har självfallet den allra största betydelse för en god djurhälsa och ett gott djurskydd. Men en fullgod kontrollverksamhet är också av stor betydelse. Utbildade djurskyddsinspektörer, utökad forskning också om alternativ till djurförsök och en väl fungerande myndighet - det är viktigt.
Fru talman! Jag anser att det inte längre är meningsfullt att försöka backa tillbaka bandet och kräva Djurskyddsmyndigheten åter. Man måste acceptera vissa beslut och nu medverka till att det fattade beslutet blir det allra bästa. Så har Folkpartiet gjort. Vi finns nu med och arbetar konstruktivt för att det ska bli det allra bästa när man nu inlemmar hela djurskyddet i Jordbruksverket. Jag uppmanar oppositionen att göra likadant. Det är inte fruktbart att hålla på och fastna i den här diskussionen i all evighet.
För oss handlar det om djurskydd. Det är det som är pudelns kärna. Det handlar inte om vilken myndighet eller vem som har det yttersta ansvaret, utan det är djurskyddet som är det primära. Jag är mer och mer övertygad om att det kommer att bli mycket, mycket bra. Grunden för min övertygelse är delvis alla de kontakter som jag självfallet har haft med Djurskyddsmyndigheten eftersom jag fortfarande finns med i den styrelsen. Det handlar också om alla kontakter jag har haft med Jordbruksverket.
Det pågår ett gediget arbete med att nu få en helhetssyn. Man behåller dessutom den kompetens, den erfarenhet och den gedigna kunskap som under årens lopp har utarbetats i Djurskyddsmyndighetens regi genom att många i personalen flyttar över. Det välkomnar jag, och jag tycker att det är mycket bra.
Dessutom vill jag påpeka att Jordbruksverket har tagit till sig av den kritik som tidigare har framförts. Detta rättar man till. Det är det som är det viktiga och riktiga. Man tar intryck och man förändrar saker.
Jag anser att oppositionen här slår in öppna dörrar och fastnar. Jag anser också att oppositionen slår in öppna dörrar när det gäller många av de reservationer som jag har tagit del av. Mycket är ju på gång. Vi har besvarat det här, och det finns i hög grad ett arbete som det redan är beslutat om eller pågår.
Jag tycker ändå att det är viktigt och respektfullt gentemot er att besvara en hel del av reservationerna och ge min och vår syn på era förslag. Mot slutet av mitt anförande, fru talman, hoppas jag också kunna berätta en del om de visioner som vi har inte bara inför ett bibehållet gott djurskydd utan också när det gäller att arbeta framåtsyftande och få ett ännu bättre djurskydd här hemma och internationellt.
Jag börjar med att nämna importförbud av hund- och kattskinn. Det har varit uppe flera gånger tidigare här i kammaren. Det är en förordning på gång i EU. Den har kommit till parlamentet. Vi har också en svensk rapportör - en vänsterpartist - som intensivt har drivit frågan och kravet på ett EU-regelverk. Ett förbud för import av katt- och hundskinn är alltså på gång inom EU. Det är viktigt att vi nu tar tag i den organiserade brottslighet som sker på området. Om vi kan göra det sammantaget så är det så oerhört mycket starkare.
Katter och hundar är en annan fråga som har engagerat många och som har kommit upp i en del av reservationerna. Jag vill börja med att påpeka att när man skaffar ett sällskapsdjur tar man på sig ett enormt stort ansvar. Man har ett ansvar och det är viktigt att man känner en omsorg om sina djur. Vi har i vårt land en djurskyddslagstiftning som det är ett brott att bryta mot. Det ska beivras. Vi har hela tiden både det personliga ansvaret och en strikt djurskyddslag.
En proposition är på gång när det gäller hundar och hundägares ansvar. Kamphundar nämndes som ett exempel, och fler sorter kommer givetvis in. Det kommer att pekas mycket på det ansvar som ägaren har men också på att samhället ska skyddas. Det är bra att det ges en tydlighet i ansvarsfrågan.
Ett hundregister finns redan - egentligen två hundregister. Vi har kennelregistret och det statliga registret. Vitsen med att ha två register har diskuterats, men man har tyckt att det fungerar och att det är någorlunda enkelt att hantera.
Ett kattregister är givetvis inte lika enkelt. Alliansen ser att det finns ett stort problem inte minst när det gäller hemlösa katter. Det finns oerhört många sådana katter och det finns ett stort engagemang i frågan. Många, både enskilda och organisationer, har engagerat sig. Det är bra, tycker jag. Det är framför allt viktigt eftersom man pekar på ansvarsbiten och påminner djurägare om hur viktigt det är att man tänker ett steg längre när man skaffar exempelvis en katt. Många av oss minns sommarkatter sedan ett antal år tillbaka i tiden. Det är sådan här kortsiktighet vi måste få bort. Om man skaffar ett djur så har man ett ansvar under lång tid framöver.
Den enskilde har givetvis huvudansvaret. Men i kommunerna, där det blir en sanitär olägenhet, blir det givetvis också ett kommunalt ansvar. Nu finns det möjligheter för kommuner att själva besluta om registrering. Det beslutet har man fattat i tre kommuner. Det tycker vi är mycket intressant att följa. Kommuner har för övrigt inte yrkat på eller skickat någon hälsning om att man önskar en lagändring. Man ser att varje kommun har den här rättigheten och möjligheten.
Jag tror att problemen är allra störst i tätorter och städer. På landsbygden har vi inte samma problematik med katter. Vi kommer från alliansen att följa utvecklingen i de här kommunerna, och jag är övertygad om att vi kommer att ha anledning att återkomma i frågan.
När det gäller pälsdjur arbetar vi för internationella överenskommelser. Det har fattats ett beslut, men alla länder har ännu inte skrivit under det. Här kommer Sverige att jobba på för att övriga länder också ska skriva under de internationella överenskommelser som innebär en restriktion om att vi inte godkänner pälsar av skinn från djur som har fångats i fällor som är vidriga.
Frågan om märkning är också viktig. Den har tagits upp i den här debatten. Det finns branschöverenskommelser, och det är viktigt att vi uppmärksammar det. Självklart har konsumenterna också ett enormt ansvar. Kan vi sedan inom EU komma överens om ett gemensamt regelverk och gemensam märkning är det värt mycket. Givetvis underlättar det för konsumenterna.
I fråga om djurförsök är det alldeles självklart att alliansen står bakom det vi kallar de tre R:ns princip, det vill säga förfina, minska och ersätta djurförsök. Det är därför vi såg till att öronmärka medel i budgeten så att försöken och forskningen kan fortsätta. Det handlar om att säkerställa de 10 miljonerna. Det är gjort.
Det är också viktigt att frågan om de djurförsöksetiska nämnderna så snabbt som möjligt kommer till klarhet så att arbetet kan fungera bra framöver. Ska det bli en överprövningsnämnd eller ska det bli fristående nämnder?
Fru talman! Regeringen står bakom EU:s förslag om ett djurskyddscenter. Utskottet förutsätter nu att regeringen också, när det blir aktuellt, ska driva att det centret blir förlagt till Sverige. För egen del ser jag det som en unik möjlighet. Då kan vi samla forskningsrön om djurhälsa och djurskydd. Vi kan skaffa en bra bild över läget i hela EU, och vi kan tillsammans driva på för ett bra djurskydd i hela gemenskapen. EU har för övrigt utarbetat en handlingsplan. Det är fråga om miniminormer, men det är ändå en början. Men vi måste driva på ytterligare.
Det som är bekymmersamt och som måste förändras är djurtransporterna. Där är situationen ännu inte tillfredsställande, och här måste vi vara med och driva på. Samma sak gäller slaktkycklingar. Där måste Sveriges röst vara kraftfull och alla tillfällen tas där vi talar om att vi inte accepterar detta. Jag vet att också den tidigare regeringen var aktiv i frågorna, men när jag läser Socialdemokraternas reservation om djurskydd känner jag att det finns en skillnad i vårt förhållningssätt: "Vid rådsmöten inom EU lade den socialdemokratiska jordbruksministern ned sin röst när reglerna för djurtransporter inte blev tillräckligt skarpa."
Den nya regeringens politik är precis tvärtom. Vi höjer vår röst. Vi tar dialogen och debatterna. Vi försöker hela tiden medverka till att bygga allianser. Det är det som är den stora skillnaden. Vi sätter oss inte i ett hörn utan vi vill nu ligga på. Att vara förhandlingsbenägen har visat sig vara ett framgångsrecept. Vi kommer att i vårt land föra en dialog med såväl näring, djurorganisationer som enskilda. Vi kommer inom EU att visa att vi vill förändra genom att prata, förhandla, bygga allianser och hela tiden ta tillfället i akt att arbeta för förbättringar. På det internationella planet kommer vi att också där medverka till att förhindra smittspridning, att attityder förändras och djurens situation förbättras. På den inslagna vägen vill vi fortsätta.
Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.