Fru talman! Jag har redogjort för de faktiska skälen till att Djurskyddsmyndigheten bildades, men det är naturligtvis obehagligt för åtminstone Miljöpartiet och Socialdemokraterna att vidgå detta. Nu ska jag inte lasta Vänsterpartiet för detta. Jag tror inte att ni drev fram detta. Däremot ställde ni upp bakom det. När man arbetar i en koalition eller i ett majoritetsunderlag får man hitta kompromisser.
Det är intressant att höra att alla som nu slåss för Djurskyddsmyndigheten som myndighet säger att allt negativt som har sagts om den skulle vara myter. Vi kan ta Revingehed som exempel. Kvinnan i den familj som håller de här djuren är veterinär. De lokala veterinärerna och länsstyrelsen lokalt, som kunde förhållandena, höll med om att den drift som man har och har haft under många år är fullgod ur djurskyddssynpunkt. Mot detta stod Djurskyddsmyndigheten som satt i Skara och som initialt inte ville åka ned och se de faktiska förhållandena. Det var bekvämare att sitta på kontorsstolen i Skara och lägga fram förslag och förelägganden.
Det är väl ändå ingen mytbildning. Det här med simhud mellan tårna på mink blev en stor sak. Det vilar ett löjets skimmer över det, men när myndighetsledigheten påstår saker som är fabulerade kan jag börja fråga mig var myterna kommer ifrån.