Fru talman! Det är riktigt som Helén Pettersson säger att jag inte var med vid förhandlingsbordet. Det är jag jätteglad för, därför att då skulle jag antingen ha varit miljöpartist eller socialdemokrat. Men det har faktiskt framgått ganska tydligt vilken avbetalningsplan ni hade just när det gällde att få Miljöpartiets stöd.
Jag ska ställa frågan på det här sättet. Socialdemokraterna älskar ju att säga att de är stolta men inte nöjda. Några raka frågor till Helén Pettersson är: Var du stolt över Revingehedfrågan? Var du stolt när man talade om att man efter 2 000 års ponnyuppfödning helt plötsligt skulle vara tvungen att ha tak över ponnyerna på Gotland eller att man inte skulle få fiska med krok, alltså mete? Var du stolt över detta?
Jag ska inte säga att Socialdemokraterna aldrig har drivit frågorna i EU. Drivit har ni kanske gjort, och då plockar man fram gamla jordbruksministrar som Margareta Winberg. Det är väl två mandatperioder sedan. Men det var på den tiden då ni inte behövde stöd av Miljöpartiet. Jag ska ge er kredit för det. Den linjen fortsätter vi att driva när det gäller djurtransporter. Men när ni fick Miljöpartiet med i båten distanserade ni er från det europeiska samarbetet genom att inta rigida inställningar i sakfrågor som gjorde att ni blev fullständigt marginaliserade. Tro mig! Jag har jobbat tillräckligt många gånger i förhandlingspositioner i EU så jag vet vad det innebär att sitta med rabiata åsikter. Då sätts man obönhörligen i hörnet och har inget inflytande. Det var det som inträffade under förra mandatperioden.