Herr talman! Patrik Norinder återkom inte. Jag
hade hoppats att Norinder skulle ta avstånd från det i
mitt tycke mycket oförskämda påhoppet, men det får
väl bli någon annan gång.
Jag skulle vilja resonera med Per-Ola Eriksson om
regionalpolitiken.
Utvecklingen är bekymmersam. Frågan är hur vi
kan vända utvecklingen. Jag tycker att det är viktigast
att konstatera att Sverige och Norge är de två europe-
iska länder som har klarat att utjämna skillnaderna
bäst i Europa. Inga andra länder kommer i närheten
av oss.
Skälet till detta är att vi har en omfattande väl-
färdspolitik där vi fördelar vård och omsorg efter
behov och inte efter köpkraft. Den fördelas jämnt
över landet.
Centern och Socialdemokraterna har gjort en
enorm insats under denna mandatperiod när det gäller
att behålla välfärdssamhället på en anständig nivå.
Det är där skiljelinjen går mellan oss och framför allt
Moderaterna, som vill åstadkomma en kraftig ned-
skärning av välfärdssystemet.
Det finns inget land i världen med liten välfärd
som har klarat en regional balans. Det är viktigt att
komma ihåg. Det finns inget sådant exempel i värl-
den. Det är den första frågan.
Den andra frågan gäller utbildningen. Socialde-
mokratin och Centern gör nu tillsammans en gigantisk
satsning på att bygga ut de små högskolorna. Små
högskolor finns trots allt inte i 280 kommuner, utan i
30 kommuner. Det innebär att de flesta ungdomar får
flytta till dessa 30 kommuner. Det gäller hälften av
alla ungdomar.
Nästa stora språng är att se till att utbildningen
kan ges som distansutbildning. Det skall vara ett in-
teraktivt system som det som vi nu skapar mellan
Umeå och Pajala. Det är 60 mil mellan universitetet
och de studerande i Pajala. Jag tycker att utbildning är
viktigt.
Det tredje exempel som jag skulle vilja peka på
gäller försöken att samverka om insatserna.
Per-Ola Eriksson tar upp frågan om tingsrätt,
åklageri och skatteväsende. Det är klart att det för den
kronofogde som har problem med indrivning i en
kommun som kanske ligger 20 mil bort från krono-
fogdekontoret kan vara svårt att veta varför Pettersson
just nu inte kan betala sina skatter. Närheten skulle
göra att man lyckades bättre med att driva in skatter-
na. Genom den kunskap som närheten ger vet man hur
man skall hantera frågorna. Sektorsgränserna gör
emellertid att vi inte klarar av det. Det krävs alltså ett
helt nytt tänkande, där den moderna tekniken kan
användas för att på ett stadigt sätt gå över sektors-
gränserna.
Ulf Björklund lämnade ett par positiva besked
från kristdemokraterna, som jag gärna vill ta fasta på.
Jag har av Ulf Björklunds inlägg förstått att kristde-
mokraterna vill öka anslagen till regionalpolitiken.
Det är någonting nytt, och det gläder mig.
Kristdemokraterna vill också se över skatteutjäm-
ningssystemet. Det är en översyn som nu pågår. Jag
förstår att Björklund i och med detta avvisar angrep-
pet från de moderata kommunalråden, som redovisar
en bild som är raka motsatsen till den som Björklund
beskriver. Också det gläder mig.
Också jag tycker att det behövs mer investeringar i
järnvägen. Det gäller Botniabanan och Inlandsbanan,
och vi kanske också skulle kunna få fram mer pengar
till Västerdalsbanan.
Det Ulf Björklund säger talar för att Ulf Björklund
borde sitta närmare mig än Patrik Norinder.