Herr talman! Det har nu gått ett och ett halvt år sedan riksdagen fattade beslutet om att fortsätta utvecklingen mot ett insatsförsvar i linje med regeringens proposition
Vårt framtida försvar
. Jag tror att vi alla här i salen minns hur tongångarna gick då. Försvaret skulle haverera. Vi skulle inte leva upp till de internationella åtagandena. De kvinnliga yrkesofficerarna skulle minska drastiskt. Och de orter som fick sina förband nedlagda gick en mörk framtid till mötes.
Nu har det gått ett och ett halvt år. Hittills har alla farhågor kommit på skam. På avvecklingsorterna råder i dag optimism, och regeringen har ställt upp med ett rejält omställningspaket. Jag är faktiskt glad över det stöd regeringen fick inför omställningsbeslutet 2004 av Miljöpartiet och Vänstern. Därmed undveks den förhalning av omställningen som skulle ha blivit följden om riksdagen hade bifallit den borgerliga reservationen.
Omställningsarbetet i Försvarsmakten har gått snabbare än väntat. Personalavvecklingen har skett under ordnade former i gott samråd med arbetstagarorganisationerna. Det stora flertalet kvinnor finns kvar i organisationen. Mellan 2004 och 2005 har det minskats med elva kvinnliga officerare.
Häromveckan besökte jag Marinbasen i Karlskrona som har haft att hantera sammanslagningen av de tidigare marinbaserna. Det har lett till effektivisering. Utbildningen har förbättrats. Förbandet sjöd av aktivitet. Man hade haft ett riktigt bra verksamhetsår.
Trots det stora omställningsarbetet med förbandsavveckling, flytt av verksamheter och personalreduktion blev 2005 ett mycket framgångsrikt verksamhetsår för Försvarsmakten. Myndighetens årsredovisning är en positiv läsning. Den operativa förmågan hos våra insatsförband har ökat under 2005. Man hade en omfattande övningsverksamhet, både nationellt och internationellt, i Viking 05 med deltagare från hela Europa. Även under 2006 har övningsverksamheten för de värnpliktiga som ryckte in 2005 varit mycket god. Combined Challenge i Mellansverige och Cold Response i Nordnorge är två exempel på stora övningar som Försvarsmakten och de värnpliktiga har deltagit i.
Flera av nyheterna i försvarspropositionen har sjösatts. Ett kompani med anställda beredskapssoldater finns nu på P 7 i Revinge. Under våren har de första soldaterna ryckt in i det nya terminsbaserade utbildningssystemet. Intresset för utlandstjänstgöring har ökat markant bland de värnpliktiga under det senaste året.
Ny materiel tillförs Försvarsmakten. Materielförsörjningsprocessen styrs om för att möta de omedelbara behov som finns hos våra insatsförband. Ett exempel är anskaffningen av patrullfordonet Galten, som skett under korta tidsförhållanden.
Utvecklingen av den nordiska snabbinsatsstyrkan löper på väl. Vi får faktiskt lovord från de andra EU-länderna, bland annat Storbritannien, för hur vi driver utvecklingen av styrkan. Man säger att vi är mycket systematiska och att vårt sätt att bedriva utvecklingen av snabbinsatsförmågan skulle kunna tjäna som instruktionsbok för de stater som ska gå igenom samma process efter oss. Arbetet med snabbinsatsstyrkan är även en viktig katalysator för reformarbetet i Försvarsmakten som helhet.
Den internationella verksamheten fortsätter att utvecklas, kvalitativt som kvantitativt. Just nu tjänstgör 953 svenska soldater i utlandsstyrkan. I sommar kommer vi att ha flest soldater, jämfört med våra nordiska grannländer, som deltar i utlandstjänst. Jag vill gärna understryka detta här i kammaren eftersom den här sifferexercisen av och till förekommer. Jag tycker inte att det är ett bra mått på effektiviteten i internationella insatser. Jag konstaterar att anslaget för fredsfrämjande insatser har ökat till 1 ½ miljard för 2006, och vi lär oss mycket.
Det svenska övertagandet i Afghanistan har genomförts. Det är ett pilotprojekt för en ny form av civil-militär samverkan, något som Sverige eftersträvar, där militärer tjänstgör med civila tjänstemän. Det ger nyttiga lärdomar för det fortsatta utvecklandet av detta koncept. Vårt mekaniserade kompani i Liberia får lovord för sitt arbete, som man säger har varit värdefullt för hela FN-styrkan på plats. En utökning av styrkan i Kosovo sker till sommaren, medan Bosnienstyrkan bibehålls på samma nivå. Regeringen har också nyligen föreslagit riksdagen att Sverige ska delta i en EU-insats i Demokratiska republiken Kongo under sommaren.
Den internationella ambition som aviserades i försvarspropositionen håller på att realiseras. Sammantaget har perioden sedan december 2004 präglats av utveckling och framåtanda. Nu fortsätter vi.
Försvarsförvaltningen har hittills varit relativt opåverkad av den reduktion som har skett inom försvaret. Därför är det dags att ta ett samlat grepp kring förvaltnings- och styrningsfrågorna, att omfördela resurser inom försvaret från stöd och administration till kärnverksamheten: förbandsproduktion och insatser.
Så långt tycks det hela vara okontroversiellt, men det är när detta sedan ska genomföras som osäkerheten och tövan kommer fram och släpandet hela tiden lyfts fram från oppositionen. Jag vill understryka att flera åtgärder hittills har vidtagits i processen att ställa om från administration till insatser. Krympningen av Försvarsmaktens högkvarter har genomförts. Försvarsmaktens logistikorganisation håller på att reduceras. Militärdistrikten har avvecklats och deras uppgifter överförts till andra organisationsdelar. Detta har kanske inte skett med stöd från allianspartierna, men stegen är tagna och har också inneburit att resurser nu kan föras över till kärnverksamheten: insatsverksamheten.
I den här skrivelsen anger vi nu inriktningen för det fortsatta arbetet. Under maj månad inkom myndigheterna med budgetunderlag där man presenterade konsekvenser av regeringens förslag. Dessa analyseras nu inom Regeringskansliet. Vi har även bett myndigheterna att redovisa de långsiktiga konsekvenserna av en minskning av försvarsforskningen. Den redovisningen kommer in den 15 juni och ger ytterligare underlag för regeringens ställningstagande. Regeringen avser att återkomma med skarpa åtgärder i samband med budgetpropositionen. Där gäller det att värdera effektiviseringen av mönstringsprocessen. Där finns också genomförandet av en utredning för underrättelseverksamheten - att en sådan ska komma till stånd anges även i skrivelsen - med inriktningen att spara 100 miljoner på det området.
Jag kan nu konstatera att utskottsmajoriteten går på regeringens linje och understryker betydelsen av att besparingen genomförs. Det är bra att riksdagen därmed ger regeringen ett tydligt stöd i den fortsatta processen.
I vanlig ordning dömer dock den borgerliga alliansen ut regeringens förslag med den sedvanliga motiveringen att försvarsreformen har havererat. Jag hoppas att min redovisning här kan övertyga allianspartierna om att avstå från den argumentationen i fortsättningen eftersom omställningen går mycket bra. De avsedda kostnadsminskningarna kommer inte att vara möjliga att genomföra, konstaterar de - utan att riktigt leda det i bevis. Jag kan ändå konstatera att de budgetförslag jag har fått in från Försvarsmakten innebär att man ligger inom ram för 2007 och har ytterst lite kvar för att ligga inom ram också för 2008.
I skuggbudgeten har nu även allianspartierna sett att man kan spara lite grann i förhållande till vad man tidigare har sagt. Jag utgår alltså ifrån att man innerst inne hejar på den utveckling som sker, även om man har svårt att erkänna det.
Försvarsutskottet har i sitt betänkande framfört att man vill förbättra riksdagens möjligheter att utöva sin finansmakt. Jag är angelägen om att gå riksdagen till mötes. Detta är en fråga som mitt departement just nu arbetar med. Regeringen avser att återkomma med förslag till ny anslagsstruktur på försvarsområdet i samband med budgetpropositionen. Detta arbete utgår från att både tillgodose riksdagens legitima krav på tydlighet i ändamål för anslagen för att kunna utöva sin finansmakt och samtidigt tillgodose regeringens konstitutionella uppgift att styra riket.
Avslutningsvis vill jag säga att regeringens skrivelse redovisar hur den fortsatta utvecklingen mot ett modernt och flexibelt insatsförsvar kan genomföras. Omfördelning från stöd och administration till verksamhet som genererar operativ förmåga är nödvändig. Det är glädjande att försvarsutskottets majoritet delar denna uppfattning och ger en stark uppbackning kring det som är nödvändigt för att den viktiga omställningsprocessen ska komma att omfatta också administration och inte bara handla om att reducera i verksamhetsmålen. Det är något som regeringen vill undvika.