Herr talman! Det kan tyckas onödigt att gråta över spilld mjölk, men man kan samtidigt ta ansvar för beslut. Jag håller med Erling Wälivaara fullt ut om att det grundläggande beslutet fattades i en helt annan säkerhetspolitisk miljö. Det kan på olika sätt både förklaras och försvaras utifrån den situation som rådde då. Men det är ju inget argument för att fullfölja delserie 3 1997 och framför allt inte ett argument för att säga nej till omförhandling av kontrakten. För det är ett förslag som Erling Wälivaara också har röstat ned här i Sveriges riksdag om jag inte har helt fel komihåg.
Förslagen från Miljöpartiet om att omförhandla JAS-kontraktet ställde sig också försvarsindustrin positiv till. Man har gett signaler om att man mycket väl kan tänka sig att omförhandla kontrakten och hellre tillverka någonting som Försvarsmakten och Sverige behöver än att tillverka någonting som sedan ska rullas in och ställas i ett förråd någonstans.
Det vore på något sätt klädsamt om någon någon enda gång kunde ta ansvar och säga: Vi hade fel, det var ett misstag. Men vi hör aldrig det utan att vi inte ska gråta över spilld mjölk. Det är trots allt 20 miljarder av skattepengar som är denna spillda mjölk som några här inne har varit med och fattat beslut om. Erling Wälivaara kanske kan svara på varför man inte har varit positiv och röstat för förslaget om att omförhandla JAS-kontrakten.