Fru talman! Denna diskussion tycker jag har belyst
att det här är en kontroversiell fråga och att vi säkert i
grunden har djupt olika uppfattning inte bara om
sommarjakt på morkulla utan om jakt över huvud
taget. Jag delar alltså inte uppfattningen att jakt i sig
skulle vara en förkastlig sysselsättning. Även om jag
själv inte är jägare har jag respekt för dem som är
intresserade av jakt. Det som för mig är avgörande
när vi skall besluta om villkoren för jakt är huruvida
denna jakt utgör ett hot mot en art eller inte.
Låt mig säga att vi självfallet har myndigheter
med ansvar på det här området: Naturvårdsverket. Vi
har också ett omfattande frivilligarbete inte minst från
jägarna själva som, det vill jag hävda, gör många och
betydelsefulla insatser för en god vilt- och naturvård i
vårt land.
Det är min bestämda uppfattning att vi efter de här
två årens försök med en på nytt tillåten sommarjakt
skall kunna göra en utvärdering och en bedömning av
om den här jakten på något sätt har inneburit ett hot
mot populationen.
Till detta kommer naturligtvis de överväganden
som kommissionen nu gör och vad resultatet av deras
fördjupade arbete kommer att innebära.
Jag vill än en gång upprepa att om detta skulle vi-
sa sig inte vara förenligt med fågelskyddsdirektivet är
vi naturligtvis beredda att acceptera detta och inte låta
jakten fortsätta.
Om det å andra sidan visar sig vara förenligt med
fågelskyddsdirektivet och om det inte heller enligt
våra egna undersökningar innebär ett hot mot morkul-
lans fortsatta existens ser jag inget hinder för att en
sådan jakt kan fortsätta.