Fru talman! Ingela Thalén har ställt en rad frågor till
mig med anledning av att Arbetsmarknadsstyrelsen
vid utgången av innevarande budgetår kan komma
att ha kvar stora delar av de resurser som har
anvisats till konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Fru talman! Alla tecken säger att den svenska
ekonomin nu har vänt. I täten går exportföretagen.
Även för de hemmamarknadsbaserade företagen
har orderingången ökat.
Bakom förändringarna ligger en unikt stor
förbättring av den svenska konkurrenskraften. De
ansvarsfulla avtalen, en snabb
produktivitetsförbättring, sänkta
arbetsgivaravgifter samt deprecieringen av kronan
har givit det svenska näringslivet ett mycket
gynnsamt konkurrensläge. Hushållens
förväntningar är med rätta större än på många år.
De första konkreta tecknen på en ökning av
konsumtionen har visat sig.
Som alltid tar det tid innan en vändning i ekonomin
fullt ut slår igenom på arbetsmarknaden.
Påfrestningarna kommer att vara fortsatt stora
under år 1994. Vi kan dock konstatera att antalet
varsel om uppsägning liksom konkurser minskar
mycket kraftigt och att antalet lediga platser ökar.
Vi kan också se hur antalet nyanmälda
arbetssökande avtagit markant under hösten.
Samtidigt har antalet företagare ökat.
Av största betydelse för att på sikt minska
arbetslösheten har varit omläggningen av den
ekonomiska politiken för att på nytt få fart på
tillväxten. Vidare har den snabbt stigande
arbetslösheten under de senaste åren bekämpats
med aldrig tidigare skådade satsningar på bl.a.
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Sedan
budgetåret 1990/91 har åtgärdsvolymen
femdubblats. Arbetsmarknadspolitiken har inte,
som Ingela Thalén påstår, stått ensam i kampen mot
arbetslösheten utan regeringen har även t.ex.
genomfört kraftfulla satsningar på landets
infrastruktur, stora extrainvesteringar i statliga
byggen samt omfattande ökningar inom det
reguljära utbildningsväsendet, inte minst inom
högskolan.
Den snabba ökningen av de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna visar på
regeringens målmedvetna ansträngningar att
bekämpa arbetslösheten. Vidare har regeringen på
kort tid t.ex. infört såväl ungdomspraktik som
arbetslivsutveckling, vilket har möjliggjort för
arbetsmarknadspolitiken att motverka
arbetslösheten långt över vad som har varit möjligt
med de tidigare existerande åtgärderna.
Som ett exempel kan nämnas skillnaden mellan
inskolningsplatserna och ungdomspraktiken. Kort
efter mitt tillträde som arbetsmarknadsminister
stod det klart att inskolningsplatserna inte alls
räckte till för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.
De avtalade inskolningsplatserna, som var billigare
och inriktade mot näringslivet, fick ingen
omfattning. Det fick däremot de mot kommunerna
inriktade särskilda inskolningsplatserna som
betalades med 105 % av lönen. Denna ökning var
dock för liten. Flera kommuner klarade ej av att ta
emot 18--19-åringarna.
Ungdomspraktiken har, till skillnad mot
inskolningsplatserna, levt upp till de krav som kan
ställas på en ungdomsåtgärd. Ett betydligt större
antal ungdomar har erbjudits praktikplatser över
hela arbetsmarknaden. Det största antalet
ungdomar återfinns dessutom inom näringslivet.
Ungdomspraktiken har även givit
arbetsförmedlingarna förbättrade
företagskontakter, vilket kommer att underlätta
deras arbete nu när konjunkturen vänder.
Vidare har ett generellt anställningsstöd, GAS,
införts. Syftet med åtgärden är att stimulera
arbetsgivarna dels att ersätta det höga
övertidsuttaget med nyanställningar, dels att
tidigarelägga nyanställningar. Med utgångspunkt i
LO:s statistik för industrin år 1992 kan kostnaden
för en övertidstimme beräknas till 171 kr mot 96 kr
för en ytterligare anställd med GAS. Det innebär
att en anställd som arbetar övertid i genomsnitt
kostar 78 %, eller 75 kr mer per arbetstimme,
jämfört med om en nyanställd med GAS utför
arbetsuppgifterna. I dagsläget torde alltså ett
företag spara ca 80 kr per arbetad timme genom att
byta ut övertid mot normalt arbetstidsuttag. Till
detta kan i en del fall dessutom läggas möjligheten
till anställning med hjälp av rekryteringsstöd.
Nämnas bör även de nyligen beslutade
förändringarna av arbetsrätten. Dessa innebär att
företagen fått vidgade möjligheter att genom
visstids- och provanställningar bygga upp en
erforderlig kompetens. Detta är särskilt viktigt för
de små och medelstora företagen.
Slutligen har regeringen tidigare denna dag
uppdragit åt AMS att genomföra en bred
informationskampanj riktad till arbetsgivarna med
syfte att förmå dem att tidigarelägga anställningar.
I uppdraget ingår också att informera om
möjligheterna att få GAS och rekryteringsstöd
samt de förändrade reglerna i LAS.
Fru talman! Under de sista månaderna under förra
året befann sig fler arbetslösa i åtgärd än någonsin
tidigare. Jag ser dock med största allvar på den, i
förhållande till anvisade resurser, låga
åtgärdsvolymen under första halvåret av
innevarande budgetår.
Att bedriva arbetsmarknadspolitik med en så stor
omfattning som det är frågan om för närvarande är
behäftat med en rad praktiska problem. I den
nyligen presenterade budgetpropositionen pekade
regeringen på den pågående omstruktureringen i
kommunerna, och de privata arbetsgivarnas
osäkerhet och försiktighet inför framtiden gör det
svårt för Arbetsmarknadsverket att i tillräcklig
omfattning engagera olika anordnare för olika
åtgärder. Vidare medför det stora antalet
arbetssökande betydande påfrestningar på
arbetsförmedlingens personal.
Till detta kan läggas att det efter flera år av
lågkonjunktur enligt Arbetsmarknadsstyrelsen
börjat bli tyngre att få fram lämpliga åtgärdsplatser
hos vissa arbetsgivare. Slutligen har även de mycket
låga nivåerna på åtgärderna under månaderna juli,
augusti och september år 1993 påverkat
medelsförbrukningen.
I budgetpropositionen påpekade regeringen vidare
att arbetet med att effektivt utnyttja tilldelade
resurser för aktiva åtgärder måste intensifieras
inom Arbetsmarknadsverket och i samspel med
olika aktörer. Rationaliseringsmöjligheter skall
tillvaratas. Nytänkande och nya arbetssätt, som
ökar åtgärdernas omfattning och effektivitet, måste
stimuleras. Här kan även nämnas att det nyligen
har skapats en arbetsgrupp som med hög prioritet
skall undersöka möjligheterna att förenkla
åtgärdsreglerna.
Jag kan även nämna att jag för en kort tid sedan
deltog i ett möte med Arbetsmarknadsstyrelsens
verksledning och länsarbetsnämndsdirektörerna.
Vid detta möte försäkrade jag mig om att
Arbetsmarknadsverket kommer att göra allt för att
medverka till en förbättring av läget på
arbetsmarknaden. Resurserna finns där, och
Arbetsmarknadsverket kommer under våren att
med full kraft arbeta för att beräknad åtgärdsvolym
skall uppnås.
Fru talman! Jag vill avsluta med att konstatera, att
mycket tack vare de strukturella förändringarna
som regeringen har genomfört är landets ekonomi
på rätt väg. Den ekonomiska återhämtningen
kommer också att förbättra arbetsmarknadsläget. I
avvaktan på detta har regeringen sett till att
arbetsmarknadspolitiken är väl rustad med stora
ekonomiska resurser.