Fru talman! I kväll är det debut för min del att stå i denna kammarsal och tala i denna talarstol. Jag tror att alla ni här inne har upplevt samma känsla första gången som ni stod här - stolthet och ödmjukhet inför uppgiften att faktiskt få representera väljarna i Sveriges riksdag.
Fru talman! Jag är också extra glad över att debatten i kväll handlar just om utbildningsfrågor. Det är ett av demokratins grundfundament. För människor i stora delar av världen är utbildning inget man tar för givet. I länder utan demokrati är det en rättighet för några få som har haft turen att födas av rätt föräldrar. I Sverige är utbildning en rättighet för alla oavsett kön, ålder eller etniskt ursprung. I Sverige har alla människor rätt att utbilda sig på lika villkor, fru talman.
Men vi ska också komma ihåg att vi är olika. Vi har olika förutsättningar och vi utvecklas på olika lång tid. Utbildning är viktigt inte bara för oss som individer utan för demokratins framtida överlevnad. Vi måste bli starkare genom bildning. Kunskap ger oss frihet, stärker vårt kritiska tänkande och hjälper oss att ifrågasätta de sanningar som vi ibland, alltför ofta, tar för givna.
Språket, litteraturen, pennan och talets gåva är människans främsta vapen att försvara sig själv och det samhälle man lever i. I en alltmer globaliserad och konkurrensfylld värld blir det alltmer viktigt att Sverige fortsätter att förvalta och investera i kunskap. Detta tror jag att alla håller med om, men därmed inte sagt att vi tycker likadant om utbildningspolitikens innehåll och utformning.
Fru talman! Vi befinner oss just nu mitt i en av de största ekonomiska kriserna på decennier. Det är inte en kris som är startad i Sverige, utan tvärtom en kris som är startad i omvärlden. Men krisen påverkar oss starkt. Orsaken till detta är att Sverige är ett exportberoende land, och vår export är integrerad med omvärlden.
I den ekonomiska krisen kommer många människor att förlora sina jobb. Detta ökar behovet av utbildning för omställning till nya jobb och för att skaffa nya kunskaper som kan gynna företagandet i framtiden. Folkpartiet och alliansregeringen har redan presenterat kraftfulla reformpaket som innebär satsningar på yrkesutbildningar och nya utbildningsplatser till regioner som är extra drabbade av varsel.
Det finns en aspekt som är viktig att framhålla. Det handlar om förhållandet mellan kvalitet och kvantitet. Om vi ökar antalet platser i högskolan måste vi också se till att kvaliteten kan upprätthållas. Det handlar om att inte försämra lärartätheten. Det handlar om tid för handledning mellan lärare och studenter och om möjligheten till individuellt stöd.
Det är lätt i det läge vi befinner oss i nu att främst fokusera på att öka antalet platser i den högre utbildningen. Men jag vill slå ett slag för att vi också måste se till att säkra kvaliteten. Många nya platser i den högre utbildningen måste följas av ytterligare resurser för att antalet satsade kronor per student inte ska minska. Men i en ekonomisk kris minskar statens inkomster, och det är svårt att skjuta till betydande belopp till lärosäten, forskning och studiemedel. Därmed finns en risk att kvaliteten i utbildningen försämras. Vi måste hitta en balans och presentera rimliga förslag. Jag vill i sammanhanget också lyfta fram den stora satsning som har gjorts på yrkeshögskolor och vuxenutbildning. Dessutom har anslagen ökat med 1 300 kronor per student.
Fru talman! Det är klart att det i politiken alltid blir en tävlan om vem som lovar mest. Men vi i Folkpartiet och alliansen sitter inte i opposition. Tvärtom har vi regeringsmakten. Det innebär att vi inte bara kan lova en massa saker utan att behöva leverera. Vi måste tvärtom agera mer ansvarsfullt, kunna finansiera våra förslag och genomföra en politik som går ihop.
Redan innan vi tog över regeringsmakten formulerade vi en gemensam politik med över 140 olika punkter. Den presenterade vi redan i februari 2006, det vill säga under valåret. Nu har halva mandatperioden gått och vi har redan passerat och kunnat bocka av väldigt många av de punkterna.
Fru talman! Universiteten och högskolorna ska hålla en internationellt sett hög kvalitet. I budgetpropositionerna för 2007 och 2008 beslutade riksdagen att satsa 120 miljoner kronor respektive 240 miljoner kronor för att höja kvaliteten i högskoleutbildningarna. Anslagen var särskilt riktade till utbildningsområden som humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. I den andra satsningen omfattades även områden som naturvetenskap och teknik.
Vi är tydliga med att högskolor och universitet ska vara fria från politisk styrning. Det är lärosätena, inte politikerna, som ska bestämma om organisation, förvaltning och utveckling av den egna verksamheten.
Bland de första åtgärder som Lars Leijonborg, minister för högre utbildning, genomförde när vi tillträdde var att se till att avskaffa det politiska inflytandet över våra universitetsstyrelser.
Staten ska givetvis kunna försäkra sig om att en god kvalitet efterlevs i verksamheterna vid våra lärosäten. Men det ska ske via Högskoleverket och genom årliga utvärderingar och inspektioner för att man ska kunna säkerställa kvaliteten.
Det är viktigt att Sverige följer utvecklingen internationellt precis som våra grannländer har gjort. Få lärosäten står i dag under statlig kontroll. Titta bara på Norge, Finland och Danmark. Det är viktigt att Sverige agerar på samma planhalva, annars kommer vi att halka efter när det gäller konkurrensen om att bli en världsledande nation i utbildning, kunskap och vetenskap.
Regeringen har också gjort en historisk satsning på forskning. Under de närmaste fyra åren får forskningen ett tillskott på 15 miljarder kronor - jag sade 15 miljarder kronor. Det innebär att vi redan i år uppnår EU:s Lissabonstrategi om enprocentsmålet, det vill säga att 1 procent av bruttonationalprodukten ska gå till utbildning och offentligt finansierad forskning. Det är faktiskt första gången vi har uppnått det målet sedan den förra borgerliga regeringen satt vid makten i början på 1990-talet.
I forsknings- och innovationspropositionen definieras strategiska satsningar inom medicin, teknik, klimat och energi som regeringen ska genomföra. De kommande fyra åren satsas 4,6 miljarder kronor. Universitet och högskolor får dela på 1,55 miljarder kronor genom det nya resurstilldelningssystemet. Jag vill påpeka att en del av anslagen går direkt till universiteten, och de förvaltar själva pengarna till sina verksamheter.
Vi är fast beslutna att förstärka den högre utbildningen så att Sverige blir världsledande nation för utbildning och forskning. Folkpartiet och alliansregeringen är övertygade om att högre utbildning är en del av lösningen för att Sverige ska klara sig igenom den finansiella krisen.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslagen i utbildningsutskottets betänkande om högskolan.
(Applåder)