Herr talman! Vi är här i dag för att diskutera motioner från allmänna motionstiden rörande högskolan, men jag vill börja med en allmän utblick över högskolans område.
Jag tror att vi alla är överens om att detta är ett väldigt viktigt område på många sätt. Det är viktigt till exempel för Sveriges välfärd och den typ av struktur som vi har - ett kunskapssamhälle. Särskilt nu när vi diskuterar den här arbetslöshetskrisen kan man hoppas att vi i Sverige skulle kunna ta vara på de möjligheter som också tyvärr uppenbarar sig, att vi skulle kunna ta vara på dem och försöka gå vidare och utbilda oss. Det hade varit roligt om regeringen hade kommit längre på den punkten, men det är en annan debatt.
En annan del som högskolan är viktig för är individen, individens utveckling och människors förmåga och vilja att utbilda sig och förkovra sig och bli bättre människor, helt enkelt. Det är också viktigt för den kunskap och vetenskap som vi ändå menar att världssamhället bygger på att vi ska få reda på sanningen om olika saker och kunna använda oss av den.
Det har som tidigare sagts kommit många olika förslag på det här området. Det har kommit några propositioner. Den studiesociala kommittén har även kommit, och jag kan också beklaga att vi kanske inte får en studiemedelshöjning. Men vi får väl hoppas att vi får det efter valet om inte annat.
När det gäller de här olika förslagen som finns i betänkandet tänkte jag prata om några, men vi i Miljöpartiet ställer oss givetvis bakom alla våra reservationer. För tillfället vill jag dock bara yrka bifall till reservation nr 20.
Sex och samlevnad är någonting som vi nästan alla, tror jag, ägnar oss åt i samhället. Vi har i Sverige sedan länge haft undervisning i sex och samlevnad i skolan. Det är någonting som är oerhört viktigt på många sätt. Det är viktigt till exempel för den sexuella och reproduktiva hälsan. Man skulle kunna önska att den här undervisningen var bra, effektiv och fungerande så att man lärde sig någonting. Så är det säkert i många fall, men tyvärr upplever många lärare att de har bristande kunskap i detta.
Jag tycker att det är ganska uppenbart att det är problematiskt om man ska undervisa i någonting som man själv upplever att man har bristande kunskap om. Det vore väl rimligt att de som ska bli lärare och även de som redan är lärare får möjlighet att få bättre kunskaper i detta och att det till exempel ingår i undervisningen i lärarutbildningen.
Jag läste i betänkandet vad man får för svar när man som Miljöpartiet och även Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår det här. Då såg jag att det är redovisat att ministern i en interpellation har sagt att regeringen kommer att redovisa sin syn på detta när det gäller den nya lärarutbildningen. Jag måste säga att jag gärna skulle vilja veta vad utskottet tycker. Jag gissar att majoriteten i utskottet tycker som regeringen, för det brukar de tycka. Men jag skulle vilja få det bekräftat. Och om jag får bekräftat att de tycker så kvarstår frågan
vad
det är man tycker. Man tycker på samma sätt som regeringen, som inte redovisar vad de tycker. Det rimliga vore väl ändå att vi är överens om att det är viktiga frågor! Om sedan majoriteten inte vill att de ska ingå kan man väl skriva det. Det hade jag tyckt varit trevligt.
Jag hoppas att vi får en redovisning här i dag där man säger att det här är viktigt och att man inte redan nu vill säga om det kommer att ingå eller inte. Det är väl det minsta man kan begära. Det rimliga vore att det här faktiskt på ett bättre sätt ingick i lärarutbildningen.
En annan punkt vi har uppe är kunskap om HBT-personer. Jag tror att det här tyvärr blir en repris av vad vi såg förra året vid betänkandet om motioner från allmänna motionstiden gällande högskolan.
Vi vill, i oppositionen och i Miljöpartiet, att man ska se över examensordningarna för relevanta utbildningar i högskolan för att man ska få möjlighet att få ökad kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner. Det kan i många fall vara oerhört essentiellt i en yrkesutbildning. Svaret är att man inte ska få ställa krav på att ha kunskap om specifika grupper i befolkningen.
Det är roligt att man benämner dessa människor som specifika grupper, tycker jag. Det finns ju fler grupper som man skulle kunna kalla specifika om man med specifik menar att den är bestämd och går att urskilja. Människor under 18 år är till exempel en specifik grupp i samhället. Det är ytterst rimligt tycker jag att det i många yrkesutbildningar, till exempel lärarutbildningen, ingår kunskap om människor i Sverige som är under 18 år.
Det blir lite en semantisk diskussion, men jag tycker att det är tråkigt att avfärda ett sådant här förslag med motiveringen att man inte ska ställa krav på kunskap om specifika grupper utan att kraven på kunskap ska vara av generell giltighet. Då kan man fråga sig hur generell giltigheten ska vara, men det är kanske också en semantisk fråga. Det hoppas jag att vi kan komma tillbaka till.
Sist vill jag prata om vad som ger meritering vid ansökan till högskolorna. Språk räknas sedan tidigare som mer meriterande vid urvalet. Det gäller moderna språk. Men när det gäller någon som har läst sitt modersmål ingår inte det språket och blir inte en mer meriterande faktor. Det beror, om jag har förstått det hela rätt, på att det ingår i en annan kursplan i skolan. Det är ju ett lätt svar. Men vi i Miljöpartiet vill att man ska ändra på detta så att det ska vara lika meriterande. För det är väl ändå inte de ungdomar som har modersmål som extra språk som inte är värda att ha lika meriterande poäng, utan det är väl ändå språken som i sådana fall är lika meriterande eller inte? Då borde det väl inte vara någon skillnad om man läser de här språken som modersmål eller som ett modernt språk? Det borde vara den rimliga utgångspunkten, tycker jag.
I stället konstaterar utskottet att regeringen anser att det ska vara som det är, och så beskriver man situationen som den är och att utskottet delar den uppfattningen. Det tycker jag också är ett tråkigt svar. Jag skulle önska att regeringen åtminstone sade sig vilja titta på det här.
Det var några nedslag i det här betänkandet.