Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Konsumentpolitiska frågor

BERIT ADOLFSSON (m), 1999-02-17 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Lagutskottets betänkande angående

konsumentpolitiska frågor behandlar ett stort antal

motioner från den allmänna motionstiden. Antalet

indikerar att detta är intressanta och viktiga frågor

inte bara för denna kammare utan även för männi-

skorna utanför.

Fru talman! Vi har en moderat reservation, nr 3,

till vilken jag yrkar bifall. Vi har av skäl som jag

strax återkommer till begränsat oss till att redovisa

vår avvikande mening i särskilda yttranden rörande

behandlingen av de andra moderata motionerna. Vi

har nämligen konstaterat att behandlingen av motio-

nerna rörande konsumentfrågor blir lite rumphuggen,

eftersom regeringen har tillsatt en parlamentarisk

kommitté med uppgift att lämna förslag om framtida

konsumentpolitik. Mycket av det som vi talar om här

i dag kommer att behandlas i kommittén, förhopp-

ningsvis också innehållet i de moderata motionerna.

Jag är nominerad att ingå i denna kommitté, och

jag ser fram emot arbetet. Uppgifterna klingar skönt i

ett moderat öra: "trygga konsumenter med starkt

inflytande över sin vardagssituation". Moderata sam-

lingspartiet har den uppfattningen att de regler som är

till fromma för "trygga konsumenter med starkt in-

flytande över sin vardagssituation" är bra regler. Vi

har också den inställningen att det är bra med starka

konsumenter. Sedan har vi olika uppfattning om vad

som gör en människa och en konsument stark.

Jag anser t.ex. att konsumenter inte alls är starka i

planekonomi. Där är det styrda produktioner och

distributioner som bestämmer. Bilder på socialismens

köer finns på allas näthinnor. Många här i kammaren

kanske föredrar att blunda för dessa bevis på vad

avsaknaden av fri marknad och köpenskap kan ställa

till.

En marknadsekonomi gör konsumenterna starka

och mäktiga nog att välja och att välja bort. Fasta

spelregler och konkurrens på lika villkor är en förut-

sättning för att en marknadsekonomi skall fungera.

Att medborgarna är bäst lämpade att fatta beslut som

rör deras egen situation borde vara självklart för alla

politiker, även när det gäller konsumentfrågor.

Fru talman! Socialdemokraterna är mästare på att

överta eller beröva medborgarna deras ansvar och

befogenheter. Det kan låta människovänligt, men det

är det inte. Det är ett maktmedel att "omhänderta"

medborgare. Känn efter själva! Håll vänsterhanden

över höger handled! Det är ett praktiskt omhänderta-

gande. Vad kan ni göra med er högerhand? Vad

skulle ni kunna göra med er högerhand? Stoppteck-

net! Ni kan säga: Stopp! Låt mig lära mig att klara

mig själv och fatta mina egna beslut.

Vi moderater har ihärdigt påvisat att människorna

förminskas och omyndigförklaras i och med att kon-

sumentens kraft och styrka skall gå genom offentliga

institutioner och offentligt finansierade och domine-

rade konsumentorganisationer. Påfallande många

människor börjar förstå att vi har rätt.

I ett socialistiskt styrt samhälle måste man orka

bry sig för att själv kunna ta initiativet från den mas-

siva maktapparaten. Det är kanske därför vi i Sverige

har så få fria konsumentorganisationer med underi-

frånperspektiv från medborgarna själva.

En del tycker tyvärr fortfarande att det är bekvämt

med en stor maktapparat som tar hand om dem, så att

de inte behöver ta hand om sig själva. Det är en na-

turlig passiviseringsmekanism som lägger sig som en

våt filt över initiativ, engagemang och intresse.

I ett friskt, sunt demokratiskt samhälle är konsu-

menten själv intresserad av sin rättsliga ställning när

det gäller den egna hälsan och säkerheten. I ett friskt,

sunt demokratiskt samhälle är konsumenten själv

intresserad av miljöns hållbara utveckling. I ett friskt,

sunt demokratiskt samhälle är konsumenten själv

kapabel att ställa krav och vara motpart i varje ögon-

blick av en köpsituation då det inte kan stå en social-

demokratisk riksdagsledamot bakom och peka finger

åt motparten eller då inte någon i horden av tjänste-

män från Konsumentverket kan följa med till affären.

Denna mastodontmyndighet, fru talman, har enligt

vår mening alldeles för omfattande och disparata

uppgifter, vilket leder till en splittring av verksamhe-

ten och en trubbighet i de enskilda ställningstagande-

na. Därför vill Moderata samlingspartiet att verkets

ansvarsområde slimmas. Myndighetsuppgifterna bör

skiljas ut, och övriga verksamheter bör privatiseras.

Vi vill begränsa Konsumentverkets verksamhet

till förmån för frivilliga och oberoende konsumentor-

ganisationer. De konsumentorganisationer som finns

är som regel samtidigt producenter eller distributörer

med egna köpställen. Detta komplicerar den enskilda

medlemmens situation. Vi anser att regeringen borde

kunna stimulera fria organisationer byggda på männi-

skors egna engagemang och kraft.

Fru talman! Jag har hittat en verksamhet: Konsu-

menter i Samverkan - Underverket. Av dess infor-

mation framgår att vi alla - hushållen och konsu-

menterna - är näringslivets drivmedel och uppdrags-

givare. Det vi köper kommer att produceras, inget

annat. Jag säger: Bravo! Fler sådana!

Vi tycker också att skolan i undervisningen inom

t.ex. ekonomi och hushållslära bör öka medvetenhe-

ten i konsumentfrågor. Genom att ge barn och ung-

domar en bra och adekvat konsumentkunskap lägger

man en grund för en livsstil som står i samklang med

en hållbar konsumtion och utveckling. Samtidigt lär

sig barnen att ta till vara och försvara sina rättigheter

och skyldigheter som konsumenter.

Fru talman! Vi har också i vår motion uppmärk-

sammat produktsäkerhetslagens tillkortakommanden

vad gäller offentligt producerade tjänster. Där har vi

vår reservation, som jag redan har yrkat bifall till.

Redan då lagen ändrades till att gälla offentliga

varor ansåg vi moderater att den också skulle omfatta

offentliga tjänster. För konsumenter och producenter

är det viktigt att lika regler gäller. Ur konkurrensneut-

ralitetssynpunkt är det mycket anmärkningsvärt att

offentliga tjänster undantas. På denna punkt har vi ett

av regeringens stödpartier med oss, nämligen Miljö-

partiet.

Jag skall göra vad jag kan för att kommittén också

skall ta initiativ till att ändra produktsäkerhetslagen i

enlighet med vår motion.

Alltför många föräldrar, fru talman, är t.ex.

tvungna att anlita kommunal barnomsorg, även om

det föreligger bristande säkerhet för barnen, även om

knivar ligger framme eller om kemikalier inte förva-

ras tillfredsställande. Barnen kan till och med skadas

eller bli sjuka på grund av ohälsosamma lokaler.

Högsta domstolen har hjälpt oss på traven genom

att slå fast att det föreligger ett ömsesidigt förpliktan-

de avtal mellan barnens föräldrar och kommunen.

Detta om något borde föranleda en ändring av pro-

duktsäkerhetslagens paragrafer rörande tjänster.

Fru talman! Konsumentpolitiken diskuteras livligt

i EU. Den 3 november 1998 ägde ett rådsmöte rum i

Bryssel i detta ärende. Vi har nyligen fått information

med posten.

Symtomatiskt nog har Sverige begärt att inte bara

konsumentorganisationer utan även offentliga organ,

såsom statliga myndigheter, kan delta i projekt och

erhålla medel.

En motion av fyrtio har bifallits. Det gäller en

motion väckt av Barbro Westerholm, Folkpartiet.

Denna motion tillstyrktes av oss moderater och av

övriga borgerliga partier. Detta bäddade för ett bifall,

och det är jag glad för.

Det visar sig att Riksdagens revisorer redan 1996

överlämnade en promemoria där man konstaterade att

det måste råda stor förvirring bland konsumenterna

om innebörden av epiteten legitimerad, auktoriserad

och godkänd, t.ex. vad gäller sjukvårdspersonal, revi-

sorer och mäklare. Jag förstår inte hur lagutskottet

kom runt detta faktum därefter. Jag väntar nu på ett

förslag med tydligare lagstiftning.

Fru talman! Jag har redovisat Moderata samlings-

partiets argument i konsumentfrågor. Vi är tydligen

ensamma om att uppfatta att vi politiker inte skall

styra i människors liv. Den enskilde medborgaren

skall själv hålla i rodret till sitt eget liv.

I EU är subsidiaritetsprincipen praktiskt använd.

Där är det viktiga att besluten fattas så nära medbor-

garna som möjligt och så ofta som möjligt av med-

borgarna själva. Jag är övertygad om att det finns

sådana ställningstaganden i fler av våra systerorgani-

sationer, t.o.m. i de socialistiska partierna.

Debatten

Hämtad sida: 14

14 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BERIT ADOLFSSON (m): Konsumentpolitiska frågor (1999-02-17) — PRESS0