Fru talman! Jag vill börja med att instämma i
Tanja Linderborgs anförande.
Jag skulle egentligen vilja prata om solen, för jag
blir så glad av att solen lyser in. Men nu är den borta.
Det jag kommer att ta upp i mitt anförande handlar
dock lite om att vi har lyft upp en fråga som tidigare
har blivit förd bakom ljuset. Men nu kan vi ta fram
frågan igen. Det handlar, fru talman, om frågan om
användandet av begreppen "legitimation",
"auktorisation" och "godkänd" i marknadsföring ur
konsumentskyddssynpunkt i allmänhet och vad gäller
vikten av tydlighet kring användandet av benämning-
arna i synnerhet.
Redan 1996 överlämnade Riksdagens revisorer en
promemoria som hette Auktorisationer - för vem? där
revisorerna på ett tydligt sätt påpekade att det inte
finns några särskilda regler för hur begreppen
"auktorisation", "legitimation" och "godkänd" får
användas.
Revisorernas PM, som för övrigt är väl genomar-
betat, belyser problematiken på ett nyanserat och
lättförståeligt sätt. Man ser således frågan som ett
problem, och man ser en rådande begreppsförvirring.
Fru talman! Revisorerna pekar på att det finns yr-
kesgrupper, främst där staten är inblandad, med be-
stämda krav, bl.a. vad gäller utbildning. Dessa yrkes-
grupper står också under statlig tillsyn. Även många
yrkesgrupper där branschorganisationen auktoriserar
har utbildningskrav och utövar tillsyn.
I sitt PM skriver revisorerna att det dock är oklart
vad benämningarna egentligen garanterar. Man tar
upp frågan om när tredje man garanteras ett bestämt
skydd. Vilket är i så fall det skyddet och hur garante-
ras det? Revisorerna tar även upp oklarheten i om det
är betydelsefullt för konsumenten om staten är in-
blandad eller ej och i hur skillnaderna mellan olika
slags auktorisation då kommer till allmänhetens kän-
nedom.
Fru talman! Det är här frågan blir ytterst viktig ur
konsumentskyddssynpunkt. Ofta saknar konsumenten
egen kompetens inom området och förlitar sig helt på
de statustyngda benämningarna. Riksdagens revisorer
har i sitt PM gått på djupet med frågan. De tar också
upp krav på kvalitet och kompetens. I sitt förslag till
regeringen skriver Riksdagens revisorer att man har
kunnat konstatera att skyddsinnebörden av benäm-
ningarna "legitimerad", "auktoriserad" och
"godkänd" i många fall är oklar för konsumenten.
Revisorerna efterlyser vidare av regeringen en
djupare granskning av frågan. Det uppfattas av revi-
sorerna som angeläget. Följaktligen föreslår Riksda-
gens revisorer att regeringen belyser den konkreta
betydelsen av begreppen för konsumenten.
Fru talman! Det som förvånar mig särskilt är rege-
ringens beslut från 1997 där man har en helt motsatt
slutsats. Regeringens beslut är enligt min mening
djupt anmärkningsvärt. Man anser att frågan inte är
av sådan omfattning att det för närvarande får anses
påkallat med särskilda åtgärder när det gäller begrep-
pens betydelse för konsumenterna. Regeringen säger
vidare att det inte heller anses påkallat med särskilda
åtgärder när det gäller begreppens betydelse som
konkurrensmedel.
Fru talman! Jag ser det som ett mycket märkligt
beslut av regeringen, där man i varje punkt kommer
fram till motsatt slutsats mot den som Riksdagens
revisorer har lagt fram.
Det är med glädje jag kan konstatera att solen i
dag lyser över Barbro Westerholms motion L702. Ett
enigt lagutskott ställer sig bakom motionen.
Lagutskottet anser att det från konsumentskydds-
synpunkt är angeläget att en mer ingående analys
kommer till stånd när det gäller användningen av
begreppen legitimerad, auktoriserad och godkänd.
Det bör ankomma på regeringen att föranstalta där-
om. Om det därvid skulle visa sig att det föreligger
behov av lagstiftning utgår vi i utskottet från att rege-
ringen framlägger erforderliga förslag.
Ja, fru talman, det är med spänning som vi kom-
mer att följa regeringens hantering av frågan efter nu
liggande förslag till beslut.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till
hemställan i lagutskottets betänkande LU10 samt
avslag på reservationerna.