Fru talman! Jag har inte samma historieskrivning
som Per Lager. De rapporter jag har tagit del av - det
är både muntliga rapporter från folk på Utrikesde-
partementet som följer förhandlingarna och skrivelser
- pekar på att det är helt andra förhandlingar som
pågår än vad Per Lager talade om. I er text i motionen
skriver ni om någon sorts lydstatsavtal och om an-
passningskrav. Riktig så är det inte.
Man har i den europeiska unionen ställt fast ett
antal mycket viktiga kriterier för de mänskliga rättig-
heterna, för demokratin, för mångfalden, för yttrande-
friheten och för en rad andra medborgerliga fri- och
rättigheter samt sociala och ekonomiska krav, som
alla kandidatländer har accepterat som den protokol-
lära urkunden för diskussionerna. Sedan blir det
samtal, förhandlingar och mätningar. Man gör besök
och utvärderar noggrant hur långt de olika kandidat-
länderna har kommit.
Några har kommit väldigt långt. Några ligger i
frontlinjen och skulle mycket väl kunna bli kandida-
ter redan nästa år om tidsordningen skulle kunna
hållas medan andra ligger ganska långt ifrån ansök-
ningsscenariot. Några länder har dessutom börjat
tveka. De har fått opinioner inom sig. Det finns så
pass starka motståndare till den europeiska unionen
på grund av att de känner hot mot sin näring. Det
gäller t.ex. jordbruket i Polen. Detta gör att man lik-
som tvekar. Det avspeglar ju sig på de politiska parti-
erna och på demokratin i Polen utan att det för den
skull, tror jag, äventyrar förhandlingarna.
Vi började diskussionen med att tala om det här är
tillräckligt. Jag kan inte svara på det. Jag kan bara
säga att det görs rätt mycket, och jag är rätt optimis-
tisk när det gäller Sveriges engagemang i fråga om
östutvidgningen.