Fru talman! Jag ska inte kommentera Kenth Hög-
ströms sätt att lyssna på olika inlägg. Men jag ska
ändå slå fast att det, när vi diskuterar den fråga som
Mats Einarsson tog upp och som föranledde den här
replikväxlingen, fortfarande gäller att partier måste
fungera utifrån de nationella villkoren. Ingen kan
diktera utifrån hur dessa partier ska fungera, och det
må också gälla partier som ska verka på den europe-
iska nivån.
Inte ska väl andra än det svenska folket och de
svenska organisationerna, som alltså har förankring
hos de svenska väljarna, kunna påverka de svenska
ledamöterna i en sorts EU-parlament, hur de nu väljs
- det kan vi ha olika meningar om. Låt oss säga att
detta skulle dikteras utifrån och att det skulle gå emot
svenska folkets vilja också när det gäller alla olika
konstitutioner - det är ingen enighet, utan det är poli-
tiskt uppsplittrat, som vi vet, och det är olika partier!
Om inget av de svenska partierna skulle få sin vilja
igenom för sina EU-parlamentariker skulle ju Sverige
inte ha någon röst i EU-parlamentet. Då skulle någon
sorts överintresse, någon sorts makt, i dessa byråkra-
tiska konstitutioner som de tänkta EU-partierna är
frånta de svenska väljarna den minimala påverkan-
smöjlighet som de har. Det är därför som det är vik-
tigt att hävda just att formen för kampen är nationell.
Det gäller att värna den nationella självbestämmande-
rätten. Sedan kan vi arbeta med sann internationa-
lism.