Fru talman! Mats Einarsson redogjorde strax före
middagsuppehållet förtjänstfullt för öppenhetsfrågan,
offentlighetsprincipen, såsom den har hanterats här i
riksdagen och som den fungerar inom EU. Det är
förstås fortfarande mycket som saknas. Vi är inte
nöjda med den brist på öppenhet som fortfarande
råder i EU-organen. När det gäller revidering och ett
mer öppet förhållande till handlingar får vi hoppas på
den kommande regeringskonferensen.
Fru talman! I detta betänkande finns Miljöpartiet
med på fyra reservationer. Två av dem har vi till-
sammans med Vänsterpartiet.
En av dessa reservationer handlar om att vi anser
att det behövs en utredning som belyser maktrelatio-
nerna mellan den här riksdagen och EU:s institutio-
ner, speciellt när det gäller lagstiftningen.
Den andra reservationen handlar om europeiska
partier. Vi anser att ett sådant försök att försöka skapa
något slags gemensam identitet uppifrån i grunden är
fel, och vi ser det som ytterligare ett steg mot en
statsbildning. Därför är vi emot detta. Nicefördraget
har ju inte trätt i kraft än. Därför kan man ifrågasätta
den rättsliga grunden för detta.
De två övriga reservationerna står Miljöpartiet en-
samt bakom. Den ena handlar om villkor för kandi-
datländerna. Vi står inför en utvidgning. Det kan
handlar om 12-13 länder. Vi i Miljöpartiet anser att
en sådan utvidgning måste handla om solidaritet och
respekt i första hand. T.ex. ansökarländerna i det f.d.
östblocket dras med stora demokratiska och miljö-
mässiga problem. Därför menar vi att man bör öka
insatserna för att hjälpa dem att komma till rätta med
den mänskliga misär som många i dag lever i där. Det
handlar om att bygga upp demokratin och kraftigt
minska problemen med miljön. Detta tycks inte vara
vad utvidgningen nu handlar om. Dagens EU är
mindre intresserat av ömsesidig anpassning. EU-
toppmötet i Nice som skulle anpassa EU inför ut-
vidgningen misslyckades fullständigt, som vi ser det.
Ett exempel är röstfördelningen i ministerrådet, där
dagens stora EU-länder drev igenom att deras makt
ökas i och med utvidgningen. Det är inte att skapa
lika förutsättningar. Å andra sidan brydde man sig
inte om att fatta några beslut i budgetfrågor som är så
avgörande.
Det krävs en total reformering av EU:s jordbruks-
politik. Vi i Miljöpartiet vill helst att den avskaffas.
Den är nämligen otidsenlig, den är byråkratisk, och
den gynnar just det storskaliga miljö- och djurvidriga
jordbruket.
Vi menar också att den fria rörligheten ser ut att få
alldeles för långa övergångstider.
Därför uppmanar vi i denna reservation regering-
en att mer kraftfullt verka för att man ska gå ansö-
karländerna, dvs. de ansökarländer som på ett demo-
kratiskt vis byggt upp önskan att få vara medlemmar i
EU, till mötes. Ansökarländerna ska inte anpassa sig
rakt upp och ned, utan EU måste anpassa sig till dessa
länder.
En annan reservation handlar om kampanjpengar.
Sverige är ett av de länder där befolkningen är myck-
et EU-kritisk. Detta är ett styrkeförhållande som har
visat sig vara långvarigt. Samtidigt är majoriteten av
medierna förhållandevis EU-positiv. Nej-sidan har ett
klart underläge. Det är därför av demokratiska skäl så
viktigt att nej-sidan ges medel så att den får resurser
för att delta i debatten och i opinionsarbetet.
Stöd till nej-sidan finns i våra nordiska grannlän-
der. I Danmark finns Folkebevaegelsen mod EU och
Junibevaegelsen som är EU-kritiska och Europarörel-
sen som är EU-positiv. Dessa olika rörelser får
650 000 kr per år. I Finland finns Alternativ till EU
som får 300 000 finska mark per år sedan 1995.
Vi menar att en folkrörelse som Nej till EU skulle
ha ett årligt stöd just för att ge debatten den kraft som
den behöver. I dag handlar de beslut som har fattats
om stöd till riksdagspartierna och även om stöd till
2004-kommittén som ska dela ut pengar. Men vem
delar de ut pengar till, eller vem får ansöka om peng-
ar? Det är ideella föreningar, stiftelser, kommuner,
landsting, kommunalförbund, regionförbund, länssty-
relser, folkbildningsorganisationer och liknande
sammanslutningar. Det viktiga är att de som söker
dessa bidrag ska stå för 20 % själva och att de har en
allsidig belysning, som det heter, av frågan. Där är
det ingen grupp som är för eller som är emot, utan det
ska vara en allsidig belysning. Vi menar att det inte
ger den rättvisa som behövs i debatten, nämligen att
de kritiska grupperingarna kommer till tals. Därför
har vi skrivit just denna reservation.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 4 om
villkor för kandidatländerna.