Fru talman! Jag är glad över det som utrikesmi-
nistern har sagt om att det måste bli en politisk lös-
ning och att FN måste komma in. Men jag skulle bli
ännu gladare om någon kunde säga att vi måste se till
att man slutar med bombandet innan det blir så att
ingen människa vare sig kan eller vill bo i området.
Det är mycket viktigt, och det har inte kommit fram
en enda gång. Jag har en känsla av att det mest omo-
raliska man kan säga i dag som svensk socialdemo-
krat är att man tycker att bombningarna av dessa
människor nere i Jugoslavien skall sluta. Bomberna
faller dygnet om i hela landet. Det blir totalt sönder-
slaget. Vart skall människor ta vägen? Vem skall
bekosta en återuppbyggnad, när det så småningom tar
slut? Det verkar ju som om det tar lång tid.
Jag hoppas på att FN finns kvar. Men jag är litet
tveksam. Man erkänner inte att man har brutit mot
internationell lag och satt sig över folkrätten, när man
militärt angriper ett suveränt land. När jag var i Brys-
sel i förra veckan fick jag en förklaring från Nato.
Där sade man: Vi vill gärna följa FN-stadgan, om det
går. Jag vet inte om det också är den svenska rege-
ringens mening. I civiliserade sammanhang ändrar
man väl en otidsenlig lag. Man bryter inte mot den. I
så fall är det ett gott föredöme för alla kriminella. De
kan säga att de gärna skulle följa lagen, men när det
inte går så gör de det inte.
Ingvar Carlsson har ju varit med och skrivit den
fantastiska rapporten om global samexistens. Jag
förstod att det inte har någon betydelse vad han tyck-
er. Är det verkligen så att regeringen har fjärmat sig
så från våra grunder, med stöd för FN och folkrätten?