Herr talman! Jens Orback kan vara fullständigt övertygad om att jag har tid att tränga in i den statistik som statsrådet försöker inbilla kammaren och svenska folket stämmer. Jag vet att statsministern är helt fel ute. Jag talade om att tv-tittare och svenska folket inte alltid har den tiden.
Statsrådet talar om Fittja. Berätta om hur arbetslösheten i Fittja har utvecklats de senaste åren. Jag har en rapport från Integrationsverket som visar att år 2000 var den 4,8, år 2001 var den 5,2, år 2002 var den 5,6 och år 2003 var den 8,2. Utvecklingen av arbetslösheten har i Fittja gått åt fel håll de senaste åren enligt Integrationsverket. Jag har tid att avslöja den typ av felaktigheter som statsrådet kommer med. Det är väl det som kommer att avgöra den här debatten framöver, om det är vi som talar om hur verkligheten är, om det är vi som kommer att lyckas eller om statsrådet kommer att lyckas i sina skönmålningar.
Jag har varit på de flesta ställen som Jens Orback talar om. Den verklighet jag möter är bekymmersam på många sätt.
Kalle Larsson hade på många sätt intressanta synpunkter. Hans inledande bild av hur vi i vissa sammanhang är redo att göra mycket stora satsningar men i andra gör lite när det gäller utsatta människor i vårt land är talande. Det är just den situationen jag vill förändra. Det är intressant att Kalle Larsson tar upp en diskussion om de religiösa skolorna. Jag tycker att religiösa organisationer ska kunna vara huvudmän för utbildning, men vi ska också ha en icke-konfessionell skola. Hur den spänningen ska hanteras tillhör de ämnen jag tycker att vi måste tala mer om. Vi ser nu ett Sverige som håller på att glida isär, där värdegrunden blir mindre tydlig. Den utvecklingen måste vändas, men hittills har Jens Orback inte sagt något i den här debatten som tyder på att han är redo att ta ledningen för en sådan utveckling.
(Applåder)
I detta anförande instämde Hans Backman, Anita Brodén, Anne-Marie Ekström, Mia Franzén, Nina Lundström, Mauricio Rojas och Nyamko Sabuni (alla fp).