Herr talman! I dagens debatt tar vi upp de 150 motioner om straffrättsliga frågor som har lagts fram under allmänna motionstiden och som utskottet har behandlat. De behandlade yrkandena tar upp frågor som rör bland annat brott, straffmätning och påföljder. Vi socialdemokrater står bakom samtliga våra reservationer, men här och nu yrkas bifall till reservationerna 7 och 18.
Frågor om brott och straff bottnar i människors utsatthet. Vi vet att kriminalitet slår många enskilda människors liv i spillror. Vi vet att människor berörs djupt av konsekvenserna av kriminalitet. Därför är kriminalpolitiken en lika viktig som komplex fråga. Det är en fråga som handlar om allt, från människors grundläggande uppväxtvillkor, samhällets brottsförebyggande arbete och effektiviteten hos de rättsvårdande myndigheterna till den praktiska rättshjälpen efter en traumatisk brottsupplevelse och rehabilitering.
Vi socialdemokrater vill att varje del i samhället ska vara stark nog att både bekämpa, behandla och förebygga brott. Såväl brottet som brottets orsaker ska bekämpas. I dag ser vi ett samhälle, ett Sverige som glider alltmer isär. Under de år som den moderatledda regeringen har fått just regera har vi sett hur klyftorna har ökat och hur otryggheten har ökat. Många människor, unga som gamla, känner att de inte är med, dörren är stängd. Ur ojämlikhet, otrygghet, missbruk och segregation föds kriminalitet.
Herr talman! Rättsväsendet är en viktig del i vårt välfärdssamhälle. Den viktigaste och mest grundläggande rättspolitiska frågan är människors förtroende och tilltro till rättsväsendet, att människor känner att det finns rättssäkerhet och rättstrygghet i vårt demokratiska samhälle och att det finns tydliga signaler om vilka normer och gemensamma spelregler som gäller. Straffen förväntas ha förebyggande och avskräckande effekter.
Vi socialdemokrater har ett flertal reservationer som rör just rattfylleri och drograttfylleri. Frågan om hårdare tag mot alkohol och droger i trafiken är en fråga som engagerar och som diskuteras av många. Många är de frivilliga organisationer som aktivt bidrar till att sätta fokus på frågan att öka trafiksäkerheten och att minska antalet dödade och skadade i trafiken. De gör ett fantastiskt jobb, inte minst bland våra ungdomar där de bedriver ett förebyggande arbete. Dessa frivilliga organisationer deltar också väldigt konstruktivt i samhällsdebatten.
Undersökningar visar också att allt fler svenskar är beredda att ställa upp på en restriktiv alkoholpolitik, helt enkelt därför att de flesta vet att det hjälper. Det förebygger våld, misshandel och dråp.
Rattfylleri är ett allvarligt brott. Som alkoholpåverkad förare utsätter man sig själv och sina medmänniskor för livsfara. Varje dag görs i genomsnitt 12 000-13 000 rattfyllerikörningar i Sverige. Varje år dödas 125 människor i alkoholrelaterade olyckor. Varje år dör ca 15 personer i trafiken efter att ha blivit påkörda av rattfulla eller drograttfulla förare. Varje år skadas ca 1 000 människor svårt i Sverige i alkoholrelaterade olyckor.
Den förra socialdemokratiska regeringen hade långt framskridna planer på en lagstiftning redan 2006 i en rad frågor som skulle tydliggöra att såväl rattfylleri som sjöfylleri är oacceptabelt. Vi socialdemokrater ville se en skärpt lagstiftning om rattfylleri. Vårt förslag innehöll några viktiga huvudpunkter som helt enkelt kan uttryckas som strängare straff och två helt nya brott: vållande till annans död vid fordonstrafik och vållande till kroppsskada eller sjukdom vid fordonstrafik.
De lagarna hade kunnat vara i kraft i dag om inte den borgerliga regeringen hade dragit tillbaka förslagen. När utskottet skulle behandla propositionen
Ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri
år 2007 fanns inte dessa lagförslag med. Kampen mot rattfylleri har därmed förlorat flera år.
Nu hänvisar utskottsmajoriteten till att regeringen avser att lämna en proposition i mars i år som rör skärpt straff för vållande till annans död. Det är bra, men i propositionen finns inte något förslag till straffskärpning för vållande till kroppsskada eller sjukdom. 1 000 människor skadas svårt i Sverige varje år.
Man väljer alltså att inte införa två helt nya brott i lagstiftningen som i raka ordalag skulle innebära en direkt koppling till vållandebrott i trafiken, som vi socialdemokrater vill. Vi vill visa att vi menar allvar med nollvisionen. Ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Lagstiftning är en del i att visa samhället att vi tar politiskt ansvar.
Herr talman! Många rattfyllerister har alkoholproblem som kräver både vård och behandling, vilket också forskningen vid Karolinska Institutet i Solna har visat. Därför är det bra att Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, som förkortas Smadit, har börjat utvecklas runt om i landet för att minska återfallsfrekvensen. Det är en arbetsmodell som innebär att ertappade förare ska erbjudas vård inom 24 timmar.
Det är också bra att antalet drogtester och utandningsprov ökar. Polisen har utvecklat sin praktiska kompetens och sitt taktiska arbete mot droger och alkohol i trafiken. Men läget ser olika ut beroende på i vilket län du bor. Därför anser vi socialdemokrater att mer måste göras. Bra kan bli bättre. Polisen måste utveckla en samlad nationell strategi för sitt arbete. Kampen mot alkohol och droger i trafiken måste föras både ute i trafiken och genom tidiga förebyggande insatser bland våra unga. Kampen måste föras inom primärvården och på arbetsplatser, liksom med begränsning av öppettider och serveringstillstånd på våra krogar.
Allt detta är bra, liksom att vi har flera utökade drogtester och utandningsprov. Det vi också skulle kunna se framöver är kravet på införande av alkolås. Där borde Sverige kunna vara ett föregångsland.
Herr talman! Sverige är och har varit ett föregångsland inom flera områden. Jag ska nu gå över till ett annat område, där vi rödgröna också har en gemensam reservation.
I Sverige har vi socialdemokrater tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet under många år prioriterat bekämpningen av prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Nu vill vi gå vidare. Därför har vi en gemensam rödgrön reservation där vi menar att det är dags att skärpa synen på koppleri genom att ersätta det begreppet med "människohandel för sexuella ändamål".
Koppleribrottet har som grund att det skulle finnas en frivillighet i överenskommelsen mellan säljare och köpare. Den frivilligheten är fullständigt falsk. Varje köp av någons kropp bygger på ett utnyttjande av dennes utsatthet. De kvinnor och flickor som säljer sina kroppar befinner sig oftast i vanmakt på grund av drogberoende, fattigdom eller annan utsatthet.
Vi anser också att en sådan brottsrubricering skulle öka skyddet för brottsoffret. Skulle de som i dag döms för koppleri i stället dömas för människohandel skulle det innebära att brottsoffret fick ökade möjligheter till både upprättelse och skadestånd. Dessutom ger människohandel ett betydligt högre straffvärde, vilket vore mer i överensstämmelse med brottet.
Herr talman! Även om det vi nu debatterar i mycket handlar om lagstiftning och straff kan vi socialdemokrater aldrig låta debatten enbart handla om hårdare, strängare och tuffare tag. Såväl brottet som brottets orsaker måste bekämpas. Här går den viktigaste skiljelinjen mellan oss och den moderatledda regeringen.
Det förebyggande arbetet är A och O. De investeringar som görs i förebyggande syfte har stora förutsättningar att tjäna in sig själva på kort tid. Då handlar det om insatser mot alkohol och droger, åtgärder inom skola, insatser inom bostads- och arbetsmarknadspolitik, en rättvis fördelning av våra gemensamma skattepengar och ett starkt välfärdssamhälle för att alla ska ha möjligheten att känna tryggheten att färdas väl genom livet.
I detta anförande instämde Karl Gustav Abramsson och Margareta Persson (båda s).