Herr talman! Jag vill ge en kort kommentar med anledning av den diskussion som har varit mot bakgrund av socialdemokraten Kerstin Haglös inledningsanförande där hon tog ut svängarna en aning och gick lite grann utanför detta betänkande. Det har jag ingenting emot. Det kan till och med vara bra med en bredare debatt om detta. Men jag vill göra ett påpekande när det gäller det som hon sade om att den stora skiljelinjen i arbetet med att minska brottsligheten och öka tryggheten går i synen på förebyggande insatser och bekämpande av brottslighetens orsaker.
Vi har skilda synsätt, och vi har skilda betoningar också vad gäller de förebyggande insatserna. Det är svårt att referera till forskning på detta fält därför att forskning kan visa många olika saker när det gäller vad som är verkligt förebyggande insatser för att minska riskerna för att människor söker sig till ett kriminellt liv.
Två saker återkommer ofta. Den första är betydelsen av jobb och arbetslinje. Ska vi ha insatser mot brottsligheten är fokus på mer arbete och mer arbetslinje centralt. Det är en otroligt stark förebyggande insats. Vi ser också att där utanförskapet får fäste ökar riskerna för kriminalitet och för brottslighet.
Den andra, som vi har varit inne på tidigare, är förstås att ha bra skolor och mer än så. Det ska vara bra skolor med fokus på kunskap till unga människor så att de får en framtidstro och känner att de kan skapa sig en bättre framtid av egen kraft med eget arbete och att de inte behöver söka sig till kriminella gäng för att bli någon.
Detta är två saker som jag tror är centrala: fokus på jobb som förebyggande insats och fokus på bra skolor med fokus på kunskap.
Här går också en skiljelinje. Vi vet att det förs en diskussion om hur vi ska göra arbete mer lönsamt och hur vi ska bekämpa utanförskapet. Det är en diskussion om arbetslinjen mot bidragslinjen. Det går en skiljelinje mellan vänster och höger, mellan Allians för Sverige och vänsteroppositionen i synen på kunskap i skolor och i synen på betyg.
När vi diskuterar detta är det påföljderna som är i fokus. Jag vill bara upplysa vänsteroppositionen om att den allra vanligaste reaktionen på brott som begås i Sverige alltför ofta är att ingenting händer och att vi i praktiken har straffrihet för många brott. Detta är någonting som är otroligt angeläget och som alliansregeringen har haft fokus på att bekämpa genom att det faktiskt ska bli fler poliser och en ökad risk för att bli upptäckt. Men man har också haft fokus på de straffrättsreformer som företrädarna för allianspartierna mycket tydligt har redovisat. Det har varit mycket viktiga insatser.
Förebyggande insatser spelar roll. Men vi ska ha tidiga, tydliga och ibland tuffa reaktioner. Här har vi en återkommande debatt. En central fråga som vänsteroppositionen har att besvara gäller synen på straffrätten och hur man gemensamt ser på det som är Vänsterpartiets krav på ett återinförande av halvtidsfrigivningen. Vi har ställt den frågan så många gånger därför att vi vet att väljarna ställer den frågan. Vi får ställa frågan en gång till. När kommer ett gemensamt besked om synen på halvtidsfrigivning? En sådan innebär i praktiken väsentligt kortare straff för de brott som vi har pratat om: misshandelsbrott, kvinnofridskränkning och människohandel. Denna frågeställning är central för synen på straffrätten och för synen på påföljder. Jag hoppas att vi får ett tydligt besked just därför att vi tror att väljarna verkligen förväntar sig detta.