Herr talman! Jag vill be Kerstin Haglö reflektera över att om Socialdemokraterna regerade i tolv år utan att komma fram med något förslag kan det tänkas att det hade att göra med att detta är lite komplicerat. Den tanken slår i alla fall mig.
Den norska lagstiftningen ligger på mitt rum, och jag har tittat på den. Den har dock långt ifrån löst problemet med supande och bilkörning i Norge. Det här är en detalj, om än viktig.
Rättssäkerhet är alltid en kostnad. Vi kommer att behandla intressekonflikten mellan effektivitet och rättssäkerhet i nästa debatt. Om en nykter person har varit med om en trafikolycka och blir chockad och häller i sig brännvin som ligger i vägkanten, ska den personen ändå dömas? Det är en konstig syn på människor som mår dåligt. Jag håller med om att de flesta antagligen ljuger men om det är sanning ska man ha rätt att bevisa sin oskuld. Du kommer inte runt problemet, Kerstin Haglö. Det kommer ändå att bli blodprov som ska prövas och så vidare.
Jag uppskattar att du begärde replik på mig, Kerstin Haglö, men ser man på hela straffrätten och vad vi gör där har du verkligen fokuserat på en detalj. Rattfylleri är en viktig fråga, men det finns större grepp att ta om man vill komma till rätta med detta. Ett är att se till att de som kör ihjäl folk får skärpt straff. Sätter man sig i en bil måste man ta ansvar. Att köra onykter kan liknas vid att springa runt med en osäkrad pistol och skjuta prick. Då kan folk drabbas. Nu skärper vi straffen, och det är ett viktigt steg på vägen.