Herr talman! Karin Nilsson ondgjorde sig mycket över vårt förslag att eget bruk ska avkriminaliseras. Jag tyckte att jag i talarstolen förklarade ganska bra vilken avsikt vi hade med det, och meningen är inte att man ska få använda narkotika hej vilt. Vi vill avkriminalisera det man har i kroppen. Det man har i fickan eller det man har i rummet ska fortfarande vara kriminaliserat.
Karin Nilsson, du måste väl ändå erkänna att vi har ett gemensamt problem? Att bara säga att det är kriminellt och sedan över huvud taget inte göra någonting mer gör inte att vi kommer åt problemet. Det handlar om människor som är beroende av en drog. Det är precis samma sak om man har ett annat missbruk, till exempel missbrukar alkohol. Man sitter fast i ett drogberoende, och den största hjälpen behöver man naturligtvis med vård och behandling.
När man kommer till en anstalt och får höra - och det är inte bara en gång, utan det är nästan varenda gång man besöker en anstalt - att det ska gå så långt att människor kommer in i kriminalvården innan de får relevant hjälp måste det vara något fel, Karin Nilsson. Vi måste våga se det, och vi måste också våga göra någonting åt det. Vi måste komma med förslag, som vi har gjort i denna rapport och som vi är ganska säkra på skulle förebygga på många sätt.