Herr talman! En bra bostad och en god närmiljö är
av grundläggande betydelse för många, kanske alla,
människor. Alla skall därför ha rätt till en bra bostad
till en rimlig kostnad. Målet måste vara att göra det
möjligt för människor att få en bostad i närheten av
sin arbetsplats. En utveckling som leder till att fler
bor och arbetar i samma område är önskvärd och gör
att knytningarna till det lilla samhället blir starkare.
Det medför att medborgarna blir mer delaktiga i den
lokala utvecklingen.
Boendemiljön måste utformas så att naturliga so-
ciala enheter skapas som bryter isolering, stimulerar
till aktivitet och gemenskap och ger möjligheter till
vila och rekreation. Ett boendeområde bör ha en vari-
erande bostads- och befolkningssammansättning, så
att den mänskliga kontakten mellan generationer,
olika nationaliteter och yrkesgrupper blir naturlig och
självklar. Därigenom motverkas uppkomsten av seg-
regerade bostadsområden.
Bostadspolitiken skall också präglas av en ekolo-
gisk grundsyn, en helhetssyn på människan och mil-
jön, byggd på respekten för livet. En materialan-
vändning enligt kretsloppsprincipen måste bli vägle-
dande när det gäller fastläggandet av en bostadspolitik
på lång sikt. Den teknik som i dag finns för ekologiskt
byggande bör i största möjliga utsträckning överföras
till all planering och allt byggande. Utvecklingsarbete,
experiment- och försöksverksamhet måste aktivt
stödjas. Bostadspolitiken måste också vägledas av
internationell solidaritet och inte subventionera och
uppmuntra lyxboende.
En investering i boendet är något av det allra vik-
tigaste som människor ställs inför i livet. För att de
skall kunna klara av det till ett rimligt pris måste nå-
gon form av bosparande snarast införas.
Med dagens räntenivåer på bostadskrediter är bo-
stadsbyggande på renodlat marknadsekonomiska
principer med få undantag utesluten. Det finns på
vissa orter attraktiva lägen där det alltid går att finna
avsättning för nybyggda lägenheter oavsett kostnads-
nivån. Men orterna är få, och de attraktiva lägena är
begränsade. I flertalet orter i vårt land ligger dagens
produktionskostnader långt från den betalningsvilja
som kan avläsas på marknaden. Därtill är det natur-
ligt, mot bakgrund av det bekymmersamma statsfi-
nansiella läget, att statsmakterna eftersträvar en bo-
stadsfinansiering med minsta möjliga ekonomiska
engagemang från statens sida.
Att lösa dessa problem med ett omfattande bospa-
rande är lovvärt och nödvändigt men naturligtvis inte
tillräckligt. En ekonomisk politik måste föras som
snarast pressar ner räntan till rimligare nivåer. Bospa-
randet blir först och främst en åtgärd på sikt. I det
korta perspektivet löser det inga stora problem. Upp-
byggnadstiden blir med nödvändighet lång. Därför
brådskar det med ett beslut om bosparande. Det är
olyckligt att vi inte kan komma till skott innan den
bostadspolitiska utredningen har sagt sitt. Förslag och
idéer finns redan framtagna sedan tidigare.
Bosparandet ger dessutom en ofta förbisedd jäm-
likhets- och demokratiseringseffekt. Det ger många
fler människor en faktisk konkurrensförmåga på bo-
stadsmarknaden.
Minskade räntesubventioner kan medföra en höj-
ning av boendekostnaderna som för vissa grupper kan
vara oacceptabel ur bostadssocial synvinkel. Det är
viktigt att dessa människor kan kompenseras genom
bostadsbidragen, inte minst barnfamiljerna. Ur för-
delningspolitisk synvinkel är inkomstprövade bo-
stadsbidrag den klart bästa formen när det gäller att
stödja boendet. I takt med att de statliga räntesubven-
tionerna avvecklas kommer bostadsbidragen att få en
ökad betydelse.
Herr talman! Vi har från kristdemokraternas sida i
några motioner pekat på saker som har med boendet
att göra som vi tycker är viktiga. Bl.a. har vi pekat på
möjligheten med fastighetsanknutna fastighetsfonder.
Av tidsskäl vill jag inte gå in på detaljer just nu. Vi
har pekat på en kommunal fastighetsavgift. Kanske
borde den kommunala fastighetsskatten på sikt föras
över till kommunerna, där man har de verkliga kost-
naderna för boendet och fastigheterna. Vi har också
sagt nej till höjningen av fastighetsskatten. Motive-
ringen är att vi har en ny fastighetstaxering, en rullan-
de sådan, som kommer att lägga stora bördor på bo-
endet under de närmaste åren.
I stort sett samtliga motioner avslås med motive-
ringen att den pågående bostadspolitiska utredningen
skall titta på frågorna. Det innebär att vi även från
kristdemokraternas sida kommer att vara med och
bidra. Vi återkommer således i den utredningen med
de idéer och tankar som vi också har haft i våra mo-
tioner.
Herr talman! Det är naturligtvis viktigt att de reg-
ler som i framtiden skall styra boendet blir så hållbara
och stabila att de olika aktörer som påverkas av boen-
dets villkor vet att de kommer att bestå under en läng-
re tid och att de därmed kan känna sig trygga i sitt
byggande och boende.
Därmed, herr talman, har jag inte några yrkanden i
dag.