Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till
näringsutskottets betänkande nr 1 som handlar om
utgiftsområde nr 24.
Jag vill inleda mitt anförande med att säga att jag
tror på svenskt näringsliv och en positiv utveckling.
Det gör jag bl.a. därför att antalet nya företag har ökat
och antalet konkurser minskar. 1993/94 startade
19 310 nya företag, 1996 var siffran 27 900. Siffrorna
är exklusive företag med mindre än 30 000 kronor i
omsättning. Under samma tidsperiod har antalet kon-
kurser minskat från 18 734 till 11 315. Det här är inga
siffror som jag och socialdemokraterna har hittat på.
Siffrorna är hämtade från SCB. Det tycker jag är
positivt, och det vill jag glädjas åt. Jag vill inte kalla
det för lågtillväxtträsk, ett uttryck som bl.a. användes
här i debatten tidigare.
Låt mig också säga att näringspolitik är betydligt
mer än vad som ryms inom det aktuella utgiftsområde
som vi nu behandlar. Det är dock viktigt att vi har en
helhetssyn över näringslivets utveckling, att vi skapar
förutsättningar, kreativitet och tillvaratar goda idéer
för en tillväxt i Sverige och för att bekämpa arbets-
lösheten. Inte minst gäller detta små företag och före-
tag som kan och vill växa. Jag välkomnar därför Små-
företagardelegationens rapport som nyligen avläm-
nats. Jag är övertygad om att de synpunkter som där
framkommit noga kommer att studeras av regeringen.
Jag tror också - herr talman - att viljan att driva
en bra näringspolitik präglar samtliga partier. Där-
emot är det nog så att vi inte alltid är överens om
receptet för att så skall kunna ske, vilket detta ut-
skottsbetänkande också vittnar om. Det är Socialde-
mokraterna och Centern som har en gemensam budget
medan de andra partierna är delade rakt igenom.
När jag hör de borgerliga företrädarna kan jag inte
förstå det jämmer och elände som beskrivs när det
gäller socialdemokraternas sätt att driva näringspoli-
tik, bl.a. med utgångspunkt från det jag nämnt i min
inledning. Den strategi som vi vill betona och in-
stämma i, och som tydligt står i majoritetens text i
betänkandet, är att det skall finnas kunniga och väl-
utbildade människor. Därför genomför vi socialde-
mokrater stora utbildningsinsatser, vilket vi natur-
ligtvis driver via utbildningsutskottet. Det vi social-
demokrater vill jobba för är ett gott företagsklimat
och en omställning till ekologisk hållbarhet - för det
stärker Sverige och svenskt näringsliv, bidrar till
sysselsättningen ökar och därmed en välfärd för alla.
De allmänna förutsättningarna för företagandet i
Sverige är goda. Det beror bl.a. på att räntan har
sjunkit, inflationstakten har växlats ned och att skatten
för företagen är låg. Företagsbeskattningen är den
lägsta näst Ungern i hela OECD-området. Man skall
dock inte sticka under stol med att det kan finnas
problem, framför allt för de enskilda små företagarna.
En första förutsättning för ett bra företagsklimat är
dock att vi har en fungerande och stabil ekonomi som
kan hålla inflationstakten och räntorna nere.
I vårpropositionen och budgetpropositionen har
olika åtgärder föreslagits för att förbättra företagskli-
matet, t.ex. ökade medel för kooperativt företagande
och kvinnors företagande, förkortning av arbetsgivar-
perioden i sjukförsäkringen och nya utbildningssats-
ningar, och beslutet om att det skall bli enklare att få
F-skattsedel har nyligen fattats här i kammaren.
Herr talman! Blickar vi tillbaka ser vi att regering-
en sedan tillträdet år 1994 genomfört en rad åtgärder,
utöver dem som jag nu redan nämnt, för att stimulera
tillväxten.
De omfattande utbildningssatsningarna och kun-
skapslyftet skall naturligtvis ses som ett viktigt led i
att stärka konkurrensen i näringslivet. Men föränd-
ringar i ägarbeskattningen i mindre, onoterade, före-
tag har också genomförts, liksom kvittningsrätten.
1 miljard kronor har avsatts för småföretagarut-
veckling. Ökad teknikspridning och ökat samarbete
med högskolorna är av nödvändighet. Regioner där
högskolor finns betyder mycket för små och medel-
stora företag. Det samarbetet utvecklas successivt.
Inrättandet av industriella utvecklingscentrer, IUC, på
nio platser i landet är också ett steg i rätt riktning.
Detta sker i syfte att stimulera utvecklingen och skapa
nya jobb, och då framför allt i små och medelstora
företag.
Vi har satsat 1 miljard kronor på ett program för
en omställning till en hållbar utveckling med inrikt-
ning på aktiv miljöpolitik. Särskilda Östersjösatsning-
ar liksom länsstyrelsens vidgade resurser för att sam-
ordna och utveckla regionala insatser har också på-
börjats. Nya metoder och arbetsformer omprövas
successivt och utvecklas hela tiden just för att skapa
tillväxt, herr talman.
10 miljarder kronor är avsatta i den sjätte AP-
fonden. Det är pengar som skall se till att det långsik-
tigt finns riskvilligt kapital för små och medelstora
företag. Den sjätte AP-fonden har kommit i gång på
ett mycket bra sätt. Därmed inte sagt att den löser alla
problem med investeringar etc. Men den är ett syn-
nerligen gott tillskott.
Näringspolitiken har inriktats på framför allt de
små och medelstora företagen, där det finns många
goda erfarenheter och ideer som kan förverkligas och
utvecklas. Ingenting är så bra att det inte kan bli bätt-
re!
Det är inte det jämmer och elände som här har
framtonat från framför allt moderaterna. Det är fram-
tidstro, skapande av förutsättningar och förmågan att
se nya möjligheter som vi socialdemokrater vill driva
vidare. Vi måste få ett erkännande av att vi faktiskt
har ett bra företagsklimat i Sverige som skall vara
utvecklande också i framtiden. Detta måste vara det
budskap vi skall föra fram.
Moderaterna envisas med sina skattesänkningar
och skriver i sitt yttrande att man måste sänka
"skadliga skatter". Det handlar om tre saker för mode-
raternas del: om skatter, om arbetsrätt och om regel-
system. Det lär vi väl komma att diskutera vidare.
Men det är farligt att skapa myter som inte är verklig-
het, Karin Falkmer.
Moderaterna pratar gärna om flexibilitet och
flexibla lösningar. De sträcker sig dock inte särskilt
långt, utan bara till att privata lösningar enligt deras
synsätt alltid är bäst. Kooperativa företagslösningar
tror de inte på. Dem vill inte moderaterna satsa på,
trots att många kooperativa lösningar har gett positiva
resultat. Nej, privata monopol är inte heller någon
lösning, Karin Falkmer!
Ensidiga arbetsrättsliga system där endast en part
styr är också förkastligt. Man måste kunna se varand-
ra i samma ögonhöjd om man är arbetstagare och
företagare.
Däremot är vi överens om kunskap och kompetens
- de skall vara i världsklass. Ja, vi måste vara minst
lika duktiga som våra konkurrenter, och helst litet
duktigare. Vi skall vara världsbäst! Därför satsar vi
socialdemokrater på stora utbildningsinsatser för
såväl breddutbildning som forskning. Vi gör detta
därför att vi vet att utbildning och kompetent personal
är oerhört viktigt för företagen - kompetensutveckling
och kunskapsöverföring inte att förglömma.
Herr talman! Jag tror att vi alla i grunden är över-
ens om den betydelse som teknisk forskning och ut-
veckling har för svenskt näringsliv - så när som på
Miljöpartiet, som vill skära ned här. Vi socialdemo-
krater skulle också vilja ha mer pengar för teknisk
forskning och utveckling. Men vi är också övertygade
om att de pengar som finns kan användas mer effek-
tivt. Här har de olika forskningsstiftelserna tagit på
sig en del av uppgifterna. De besparingar som gjorts
på det aktuella anslaget föranleder dock en översyn
och en omprövning av verksamheten. Därför skriver
vi också i utskottstexten att det är viktigt att regering-
en noga följer utvecklingen och på lämpligt sätt håller
riksdagen informerad.
Det har talats mycket här om såddfinansieringen.
Här vill jag också hänvisa till utskottstexten, där vissa
förändringar redovisas för att effektivisera den. Vi i
majoriteten har också skrivit att vi "- - - utgår från
att regeringen noga följer utvecklingen och i lämpligt
sammanhang informerar riksdagen om hur ianspråk-
tagandet av medel utvecklas och om behov av me-
delstillskott uppkommer."
Det tycker jag är en stark skrivning som under-
stryker vikten av ett bra system. Man ställer sig lätt
frågan om tillgången på såddfinansiering i Sverige är
sämre än i andra länder. Det finns dock ingen syste-
matisk internationell jämförelse över detta. Det häng-
er förmodligen samman med att det är svårt att göra
jämförelser med andra länder. Det är många faktorer
som påverkar situationen. Att vi behöver förbättra
situationen i Sverige är nog alla rörande eniga om,
och det är väl egentligen det som är det centrala.
Ett bra exempel är bildandet av investmentbolaget
EMANO där Industrifonden, Norrlandsfonden och
sjätte AP-fonden gått samman om ett belopp på 100
miljoner kronor. Detta skall naturligtvis också ses
som en betydelsefull resurs för att tillhandahålla s.k.
riskvilligt kapital.
Beträffande kvinnliga företagare så är det en vik-
tig uppgift att stödja dessa. Det finns en stor utveck-
lingspotential bland kvinnliga företagare. Jag hälsar
med glädje att kvinnligt företagande och åtgärder för
kvinnor har fokuserats kraftigt under de senaste åren.
Herr talman. I sin inledning vid föregående års
debatt om näringspolitikens utgiftsområde 24, som för
övrigt också ägde rum den 17 december, sade Karin
Falkmer:
"Sedan valet har Socialdemokraterna bedrivit en
företagarfientlig politik, en politik som lett till mas-
sarbetslöshet som riskerar att bli bestående".
Det är iögonenfallande hur fel moderaterna och
Karin Falkmer har. I KI:s novemberrapport kan vi
läsa att industrins konjunkturer blir allt bättre och att
efterfrågan i Sverige ökar samtidigt som företagen får
fler exportorder. Företagen blir fler och arbetslöshe-
ten minskar.
Jag vill inte sticka under stol med att det finns
problem. Men det finns också mycket betydande
glädjeämnen. Varför vill framför allt moderaterna,
men även fler från borgerligt håll, sopa dem under
mattan?
Jag tror på svenskt företagande. Jag har förtroende
för företagarna i vårt land. Jag tror på stabilitet,
goodwill och framtiden. Vi skall ju sälja våra varor
till utlandet, och vi skall sälja Sverige i det samman-
hanget. Då skall vi väl inte vara så himla pessimistis-
ka! Jag vill förbättra, utveckla och ta fram nya ideer.
Jag har en stark tro på samråd och samverkan. Men
som jag också betonade i min inledning finns det
betydligt fler frågor som påverkar näringslivet än de
som näringsutskottet direkt äger.
De av regeringen föreslagna åtgärderna och den
budget som presenterats innebär ändå i sin helhet, väl
avvägda, en fortsatt positiv utveckling av svenskt
näringsliv.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hem-
ställan i näringsutskottets betänkande nr 1 och avslag
på de reservationer som tillfogats betänkandet.