Näringsliv

Herr talman! Vi har just avslutat en debatt om ar-

betsmarknad och jag anser att näringsliv och arbets-

marknad går in i varandra, går hand i hand. I nä-

ringsutskottets betänkande tas kvinnors företagande

upp liksom vår motion om nätverksbanker. I arbets-

marknadsutskottets betänkande tas resurscentra för

kvinnor upp och småföretagsstöd. Det senare åter-

finns givetvis även i näringsutskottets betänkande.

Vi ser att de flesta partierna står bakom en höjning

av anslaget till såddfinansiering, men inte socialde-

mokraterna. Trots att det äskats 50 miljoner kronors

påslag, så står s kvar och tycks inte inse att just sådd-

finansiering har gett de effekter som är önskvärda,

mycket samhällsnytta per satsad krona.

För främjande av kvinnors företagande har 10

miljoner kronor tillförts i budgeten för rådgivning till

kvinnor, och man talar om mentorer som ALMI bistår

med. Men det behövs något mera. Det behövs inte så

mycket pengar utan nätverk och stöd under hela pro-

cessen när du startar ett företag. Därför tar vi i Mil-

jöpartiet upp den norska idén - ursprungligen en idé

från Grameen - om att stimulera flera nätverksbanker

i Sverige. I dag finns endast en nätverksbank i Dalar-

na. Jag återkommer till detta.

En annan form som vi förespråkar är kooperativa

företag. I betänkandet hänvisas det till den arbets-

grupp som regeringen tillsatt, som har till uppgift att

kartlägga området social ekonomi. Vi i Miljöpartiet

vill förstärka den kooperativa företagsformen genom

att utöka anslaget med 9 miljoner kronor därför att vi

anser att det är en mycket kostnadseffektiv investe-

ring. Det kostar litet men ger många arbetstillfällen.

Dessutom har kooperationen så mycket annat som är

positivt, gemenskapen och samarbetet för ett gemen-

samt mål. Den innehåller en demokratiprocess som är

unik.

Herr talman! Jag har en speciell tilltro till kvinnor

och vill därför gå in på mina motioner i ämnet Det

gäller resurscentra för kvinnor i varje län, det gäller

forskning om kvinnors företagande likaväl som upp-

byggnaden av nätverksbanker.

I förra debatten avklarades resurscentra, men det

konstiga är att det ligger under Näringsdepartementet.

Detta nätverk kommer i kläm mellan departementen.

Jag anser att tills vidare kan Nationellt resurscentrum

ligga under NUTEK, t.o.m. år 2000, men med en

fristående placering direkt under generaldirektören.

Nationellt resurscentrum bör ha en fristående ställ-

ning.

För många människor, speciellt kvinnor, är möj-

ligheten till anställning på hemorten begränsad. För

dessa är ett alternativ till försörjning att starta eget

företag på hel- eller deltid. Detta kräver kompetens

inom företagande, dvs. förmåga att klara en situation,

att handla och att se framåt. Många hejdar sig både på

grund av att de tycker att de saknar denna kompetens

eller för att det inte är vanligt att starta företag. Här

behövs en attitydförändring.

Ett sätt att utveckla företagarkompetens har prö-

vats i Dalarna sedan våren 1994. En grupp kvinnor

som ville starta eller driva företag i Vansbro, Malung

och Älvdalen i Dalarnas fjällvärld gick samman i tre

grupper om vardera fem personer. Dessa kvinnor fick

låna ur en pott på 200 000 kr per grupp upp till

50 000 kr per person till låg ränta. Efter tre år skall

lånet vara återbetalt. Gruppen beslutar demokratiskt

vilken affärsidé som först bör satsas på. Där utsätts

idén för hård prövning.

Detta sätt att erbjuda finansiering har visat sig

fungera mycket väl för målgruppen, som ofta har

svårt att erbjuda säkerhet för traditionella lån. På

landsbygden är det vanligt att familjen lever i man-

nens fädernegård som man ogärna pantsätter. Någon

annan säkerhet finns sällan.

Det som gör modellen unik är den helhetssyn med

koppling mellan finansiering, rådgivning och utbild-

ning som erbjuds, där finansieringen endast är en

mindre del. Nätverksbanken erbjuder också stöd i

företagande genom ett bra nätverk i gruppen samt

stöd från projektledaren som finns med i bakgrunden

som mentor och för att förmedla kunskaper och kon-

takter.

Dessutom erbjuds utbildning i personlig utveck-

ling samt företagarkunskap, som enskilt anpassad

bokföring, marknadsföring m.m. Ett elektroniskt

datanät för att underlätta kommunikationerna mellan

de deltagare som har dator och som vill utnyttja den

nya tekniken finns också.

Det är NUTEK som utbildar projektledare, anord-

nar erfarenhetsutbyte regelbundet samt ställer låne-

kapital till förfogande.

Projektdeltagarna väljs ut bland etablerade ensam-

företagare med utvecklingsidéer, nyföretagare med

starta-eget-stöd och anställda med utvecklingsidéer

som beviljats tjänstledigt. Varje grupp om fem består

av personer med liknande bakgrund och värderingar.

Grupperna består av enbart kvinnor eller blandade

grupper efter beslut av lokal gruppledare i samråd

med NUTEK.

I Norge vänder man sig till arbetslösa men också

till invandrare, vilket är särskilt intressant och har

blivit väldigt efterfrågat. Det är ett sätt att ta till vara

den kompetens som i annat fall föröds och bistå med

hjälp till självhjälp.

Hela idén passar mycket bra in i ett ekologiskt och

socialt hållbart samhälle, eftersom människors krea-

tivitet och anlag får chans att slå ut i full blom samti-

digt som pengarna som lånas går runt i ett evigt

kretslopp.

Baserat på de lovande erfarenheter som gjorts från

försöksverksamheten med nätverksbank i Dalarna är

det önskvärt att pröva arbetsformen i större skala över

hela Sverige för att samla ytterligare erfarenheter från

verksamheter med olika karaktär.

För att kunna fortsätta med detta behövs ett för-

nyat uppdrag och viss finansiering för ytterligare tre

år. Det ligger även en ansökan om 4 miljoner kronor

per år för fortsatt forskning om kvinnor och företag,

vilket vi helhjärtat stöder.

Herr talman! Miljöpartiet de gröna anslår 40 mil-

joner kronor utöver regeringen till småföretagsut-

veckling för att bl.a. stimulera och sprida nätverks-

banker till övriga landet. Vi vet att denna form har

visat sig mycket bärkraftig på grund av sin konstruk-

tion med den sociala och ekonomiska dimensionen

intimt sammanvävd, och vi skulle vilja se en raskare

utvecklingstakt. Vi anser att 20 miljoner kronor för tre

år är en rimlig summa och föreslår att åtminstone sex

projektledare med lika många grupper om fem skall

kunna börja i år, vilket innebär att 4 miljoner kronor

avsätts för detta ändamål.

Varför stöder inte socialdemokraterna denna form

av företagande? I Norge gick Gro Harlem Brundtland

i spetsen för dessa nätverksbanker. Det är ett mycket

billigt och effektivt sätt att minska arbetslösheten och

bygga upp självtilliten. Det hindrar kvinnor och deras

familjer från att lämna glesbygden. I stället utvecklar

de bygden.

Herr talman! I detta betänkande finns allt mellan

himmel och jord. Jag tänker på rymdbas alfa och

maringeologi. Vi vill som tidigare dra ned anslaget till

rymdbasen. Denna gång har ingen yrkat bifall till

anslag till SGU och den maringeologiska kartlägg-

ningen, men det beror inte på att det skulle saknas

behov. På SGU har många anställda, 29 personer, fått

gå, och frågan är hur man löser sina åtaganden. Mil-

jöpartiet följer utvecklingen på SGU och ämnar åter-

komma om den maringeologiska fartyget dras in eller

kartläggningen skjuts för mycket på framtiden.

Vad rymden anbelangar, så har vi protesterat mot

satsningar på rymdbas alfa med bemannade utposter.

Detta år tillkom ännu ett mycket uppmärksammat

projekt. Det s.k. Cassiniprojektet. På försommaren

och under sommaren försökte jag väcka ministerns

intresse för att avstyra denna affär. Alla som vet något

om Cassiniprojektet, vet att högljudda protester hör-

des från Tyskland, USA, speciellt Florida, m.fl. län-

der. I Sverige var det relativt tyst. Vad gör Cassini-

projektet så märkvärdigt?

Det allvarliga är att ombord finns närmare 33 kg

plutonium, en större mängd plutonium än vad någon-

sin skickats ut i rymden förut. Plutoniet är till för att

driva sondens elektriska apparatur, som motsvarar

cirka sex stycken glödlampor, under färden.

Cassini saknar tillräcklig drivkraft att ta sig direkt

till Saturnus, därför skall den runda Venus två gånger.

Sedan dras den tillbaka, praktiskt taget direkt mot

jorden, som den passerar vid ett avstånd av knappa

500 km. Detta väntas inträffa i augusti 1999. Om

sonden misslyckas med att tränga genom atmosfären

kan plutonium spridas över jorden. Ju högre upp i

rymden som olyckan inträffar, desto större delar av

jorden kan bli smittade.

Att Cassiniprojektet genomförs enligt gällande

internationella regler, som Sverige varit med om att

utarbeta och godkänna, och att det därför inte skulle

finnas någon anledning att protestera mot projektet

kan vi i Miljöpartiet inte acceptera. Att Cassiniprojek-

tet genomförs inom godkända avtal mildrar inte den

katastrof som skulle vara ett faktum, om något går

snett vid uppskjutningen.

FN:s resolution från 1992 om principer för an-

vändning av kärnkraft i rymden har som syfte att

minimera spridningen av radioaktivt material i rym-

den. En strikt tolkning av detta innebär naturligtvis att

inga ytterligare kärnkraftsdrivna rymdfarkoster skall

användas.

Det finns ingen egentlig brådska med att utforska

rymden. Att först utveckla alternativa energikällor är

en avsevärt mycket mer angelägen uppgift. Enligt

NASA:s Jet Propulsion Laboratory är man också på

god väg att framställa fotovoltaiska celler som skulle

klara Cassinisondens behov.

Som sagt är Sverige ett av de länder som står bak-

om Cassiniprojektet. Därför hävdar vi att det enda

rimliga är att Sverige tar sitt ansvar och drar undan

sitt stöd, med förhoppning att Cassiniprojektet avbryts

till dess att andra energikällor kan användas. Det är

bara fråga om en början av en serie av uppskjutning-

ar.

"Man äventyrar allmänhetens hälsa och liv och

talar inte om riskerna", har Alan Kohn, tidigare sä-

kerhets- och beredskapsansvarig vid NASA sagt.

Herr talman! Regeringens deklaration om ett

ekologiskt hållbart samhälle klingar falskt när man

betänker Exportkreditnämndens handlande. I sommar

har EKN givit garantier till Kvaerner Energy och

ABB för byggande av turbiner respektive generatorer

i världens största dammbygge. Det är ett mastodont-

bygge som innebär att 1,8 miljoner människor måste

flytta - ett bygge där man utnyttjar arbetare till svält-

löner och där ingreppen i miljön är ofattbara.

Miljöpartiet de gröna har ställt ett flertal frågor

om moralen i dessa affärer. Vilken hänsyn har tagits

till miljö och människor? Vi anser att Exportkredit-

nämnden borde uppfylla Riokonferensens målsättning

om ett ekologiskt hållbart samhälle, vilket EKN de-

finitivt inte gör i dag. EKN:s riktlinjer borde anpassas

till Riokonventionens intentioner om ett ekologiskt

hållbart samhälle genom miljöprövning hos EKN.

USA har sedan ett par år tillbaka ett system som

innebär att man vid garantigivning granskar vissa

större projekt ur miljösynpunkt, bl.a. vattenkraftspro-

jekt. Hittills har dock ingen ansökan avslagits av

miljöskäl, säger handelsminister Pagrotsky. Den

amerikanska Eximbank har emellertid vad gäller

Three Gorges-projektet inte beviljat någon garanti,

eftersom man inte erhållit tillräcklig information om

miljökonsekvenser.

Miljöpartiet de gröna frågar sig var den hållbara

ekologiska utvecklingen finns i detta engagemang.

Herr talman! Jag läser i medierna att Folkpartiet

protesterar mot att Ingenjörsvetenskapsakademien,

IVA, valt tio män och ingen kvinna till nya ledamöter.

- Valet är en stor besvikelse. Det finns flera kvin-

nor som är väl meriterade. Detta säger Margitta Ed-

gren, och jag instämmer till fullo med henne. Det är

på tiden att IVA blir up-to-date, satsar på en hållbar

ekologisk utveckling och på kvinnor samt tänker

holistiskt och agerar därefter. Så länge detta inte blivit

verklighet fortsätter Miljöpartiet att yrka på neddrag-

ning av halva anslaget till IVA. Vår kritik mot IVA

har funnits länge, ända sedan slutet av 80-talet.

Herr talman! Må kvinnorepresentationen i riksdag

och regering ge utslag både i näringslivet och på

forskningsområdet. Med detta yrkar jag bifall till

reservation 1.