Herr talman! Det här betänkandet handlar om ut-
giftsområde 24, Näringsliv. Det är ett mycket viktigt
betänkande, som innehåller olika anslag till det nä-
ringspolitiska området.
Under nästan hela 1990-talet har det rått ett kärvt
ekonomiskt klimat. Det har vidtagits en rad åtgärder
för att förbättra näringsklimatet, men Sveriges dåliga
ekonomi har satt stopp för en hel del nödvändiga
åtgärder. Därför återstår mycket att göra. Arbetslöshe-
ten börjar sjunka men är fortfarande alltför hög.
Det finns mycket att säga om vad som gjorts under
1990-talet. Det gäller den borgerliga regeringens
insatser, som jag dock i huvudsak tycker hade en bra
småföretagarpolitik. Saneringen av statsfinanserna
som påbörjades under den borgerliga regeringen har
fortsatt, och statens budget är nu i balans.
Men jag skall inte prata mer om det som varit utan
mer tala om framtiden i stället. Arbetet med att ytter-
ligare förbättra näringsklimatet bör i första hand inrik-
ta sig på följande åtgärder:
1. Främja det personliga ägandet.
2. Ytterligare sänka skatter och avgifter.
3. Ytterligare förbättra tillgången på riskkapital.
4. Satsa på kompetenshöjande åtgärder.
5. Förenkla regelverket.
Utan att göra någon inbördes rangordning mellan
dessa fem punkter vill jag börja med det personliga
ägandet, som är en förutsättning för en väl fungerande
ekonomi.
Det personliga ägandet tar vara på individens in-
tresse och omsorg. Därför är det nödvändigt att det
statliga ägandet reduceras till det som är nödvändigt
för att skapa likvärdig service i hela landet eller det
som är effektivast i offentlig regi. Det personliga
ägandet leder till hushållning med resurser och är
därför bra för samhället i stort.
För att ett företag skall vara livskraftigt måste
kapitalet balansera på ett bra sätt mot skulderna.
Kapital kan placeras på olika sätt och har alltid en
alternativkostnad. Det är därför viktigt att kapital som
placeras i företag inte missgynnas och att den extra
risk som det t.ex. innebär att investera i ett litet före-
tag kan ge en bra avkastning i längden.
Med detta vill jag komma in på den andra punk-
ten, nämligen behovet av att ytterligare sänka skatter
och avgifter. Företagsskatten i Sverige tillhör de
lägsta, men det samlade skattetrycket för företagen är
bland de högsta i världen. En viktig princip för att öka
sysselsättningen är att det måste bli billigare att an-
ställa människor än vad det är i dag. Därför måste
skatte- och avgiftssänkningar för företagen prioriteras
i takt med att statens finanser förbättras.
I dag finns ett starkt inslag av institutionellt ägan-
de i Sverige. För att ägandet skall kunna spridas måste
sparandet i aktier gynnas, och ett första steg i den
riktningen är att avskaffa dubbelbeskattningen. Det
har skett en lättnad i dubbelbeskattningen för onote-
rade företag, men det är nödvändigt att dubbelbe-
skattningen i sin helhet avskaffas.
Arbetsgivaravgifterna har sänkts under det senaste
året. Detta ser jag som bara en början. Här måste vi
fortsätta på den inslagna vägen. Den modell som har
valts för de hittillsvarande sänkningarna har visat sig
praktiskt genomförbar och riktar sig på ett bra sätt till
de mindre företagen, som enligt mångas bedömning
kommer att stå för de flesta nya arbetstillfällena. Där-
för vill vi i Centern gå vidare med ytterligare sänk-
ningar. Både procentsatsen och den maximala löne-
summan bör höjas betydligt i förhållande till dagens
nivå.
Ett annat område som måste förbättras är fåmans-
bolagens villkor. Det har skett en del förbättringar,
men ytterligare finns att göra även här. Bl.a. hoppas
jag att den utredning som tillsatts för att se över de
krångliga och omtvistade s.k. stoppreglerna kommer
med positiva förslag.
Även förmögenhetsskatten på arbetande kapital
måste på sikt avskaffas. Det är inte tillfredsställande
med den olika beskattning som nu råder på olika
former av aktier och för olika ägarkategorier. Därför
måste målet vara att helt avskaffa förmögenhetsskat-
ten på arbetande kapital.
Jag vill också här beröra tjänstesektorn. Det är en
sektor där det finns möjligheter till många nya jobb.
EU-kommissionen har nyss lagt fram sin syn, nämli-
gen att man bör stimulera de hushållsrelaterade tjäns-
terna med exempelvis sänkt tjänstemoms. Jag tycker
att det är ett förslag som är värt att närmare studera.
För det tredje måste också tillgången på riskkapi-
tal förbättras. Även om det har skett en väsentlig
förbättring saknas det i olika delar riskvilligt kapital.
Här vill jag peka på det i betänkandet omnämnda
såddkapitalet. Jag har i mitt särskilda yttrande uttryckt
oro över bristen på såddkapital, och här hoppas jag att
regeringen tillser att verksamheten får tillräckliga
medel. Det är just i de tidiga skedena som det kan
vara motiverat med statliga insatser för att underlätta
övergången från idé till produktion.
Även ALMI har knappt med resurser. I dagens
Svenska Dagbladet kan vi läsa att lånekapitalet börjar
ta slut, inte minst när det gäller de s.k. kvinnolånen.
Detta är allvarligt. Det är väsentligt att ALMI kan
vara med och lånefinansiera både vid nyföretagande
och vid viss expansion. Jag vill därför poängtera
vikten av att regeringen tillser att även ALMI får de
medel som erfordras för att man skall kunna fullgöra
sin verksamhet med information, rådgivning och
finansiering.
Den fjärde punkten, kompetenshöjande åtgärder,
är kanske den mest avgörande frågan för företagens
utveckling. Vi har i dag en stor arbetslöshet, men trots
detta börjar en rad branscher få svårt att rekrytera
kompetent personal. Därför måste det till lösningar på
både kort och lång sikt.
Den kortsiktiga lösningen måste vara att snabbt
komma i gång med s.k. flaskhalsutbildning så att
företagen kan få sina personalbehov tillgodosedda.
Den situation som nu har uppstått är egentligen
paradoxal. Å ena sidan finns det bristyrken med infla-
tionsdrivande flaskhalsar. Å andra sidan finns det
stora grupper långtidsarbetslösa som riskerar att per-
manentas utanför den ordinarie arbetsmarknaden.
Därför är det bra att volymkraven i arbetsmarknads-
utbildningarna har ändrats. Det är viktigt att de arbets-
lösa kan ges en utbildning som leder till ett långsiktigt
jobb.
På längre sikt är det nödvändigt att fler får en re-
levant utbildning i gymnasieskolan och på högskolor
eller universitet. För näringslivets vidkommande är
det viktigt att det utbildas personal med god teknisk
kompetens på olika nivåer. IT- och datautbildning
behövs också inom de flesta områden. Jag vill även
uttrycka behovet av forskarutbildning och att den
industrirelaterade forskningen också får sina resurser.
En annan utbildning som nu äntligen har fått en ny
renässans är lärlingsutbildningen. Den har under ett
antal år setts som mindre värd. Men jag noterar att det
i dag finns en positiv inställning från många till en
sådan utbildning. Genom att lärlingar och företagare
möts och lär känna varandra, lärlingen får sin utbild-
ning i företaget, leder det ofta till att lärlingen får ett
stadigvarande jobb. Därför behövs det mer av denna
utbildning.
Jag kan ta ett exempel från Värmland - Värm-
landslärling. Det började för ett par år sedan när före-
tagarna och LO diskuterade en lärlingsutbildning.
Man kom överens om detta tillsammans med länsar-
betsnämnden och arbetsförmedlingen i Sunne. Man
tog kontakt med ett antal företag, närmare bestämt 20
stycken, som var intresserade att ta emot en lärling.
Man kontaktade också 20 lärlingar och fick ihop både
lärlingarna och företagen. Efter lärlingsutbildningen
hade samtliga 20 fått jobb. Jag tycker att det visar på
ett bra resultat som man kan gå vidare med. Lär-
lingsutbildning är någonting viktigt som det går att
bygga vidare på för framtiden.
För det femte vill jag ta upp förenklingen av re-
gelverken och onödig byråkrati. Är det något som
ställer till problem, framför allt för de mindre företa-
gen, så är det krångliga och snåriga bestämmelser.
Regeringen har tillsatt en småföretagardelegation
och den har kommit med en rapport. Jag tycker att det
är många positiva förslag som har tagits fram där. Jag
hoppas också att det blir konkreta förslag från rege-
ringen utifrån den rapporten. Det behövs faktiskt.
Ytterligare förenklingar är t.ex. nödvändiga både
på det arbetsrättsliga området och på skattesidan.
Framför allt gäller detta för de små företagen. Det kan
inte vara rimligt att samma regler skall gälla för den
lilla företagaren som för den stora. T.ex. vore det
önskvärt att de minsta företagen fick en kraftigt för-
enklad bokföring och självdeklaration. För en om-
sättning på låt oss säga upp till 1 miljon borde det
kunna räcka med kontantprincipen, alltså att företaga-
ren bokförde inkomster och utgifter på ett enkelt sätt.
Om man förenklade detta förfarande kanske företaga-
ren också kunde klara sig utan att behöva anlita dyr
expertis för bokföring och deklaration.
Jag vill slutligen beröra några ytterligare delar
som finns med i betänkandet. Bl.a. vill jag yrka bifall
till reservation nr 2 som handlar om kvinnliga affärs-
rådgivare. NUTEK har genom ett regionalpolitiskt
uppdrag arbetat med kvinnliga affärsrådgivare. Det
har skett i samarbete med berörda länsstyrelser och
kommuner. För närvarande finns det ca 110 affärs-
rådgivare i olika kommuner. Erfarenheterna har varit
mycket goda. Om inte nya medel tillförs riskerar
verksamheten att försvinna. Därför bör regeringen
uppmanas att tillse att verksamheten med kvinnliga
affärsrådgivare också kan fortsätta.
När det slutligen gäller Exportrådets verksamhet
vill jag än en gång understryka vikten av att de små
företagen får den hjälp de behöver för att kunna ut-
veckla sin export.