Fru talman! Riksdagen beslöt 1993 att den dåva-
rande Amu-gruppen skulle ombildas till ett aktiebo-
lag. Det skedde på Amu-gruppens egen begäran.
I propositionen framhölls att koncernen till en
början skulle vara ett statligt bolag, men att man där-
efter skulle pröva om bolaget kunde privatiseras. Så
beslöt riksdagen, och det dåvarande arbetsmarknads-
utskottet var enigt i sitt betänkande. Dessvärre har
inte några steg i denna riktning hittills tagits.
Amu-gruppen AB anordnar arbetsmarknadsut-
bildning. Det är främst Arbetsmarknadsverket som
upphandlar utbildning från bolaget. Bolaget har
emellertid successivt tappat marknadsandelar till olika
utbildningsföretag men har fortfarande en hög mark-
nadsandel inom vissa yrkesutbildningar. Den yrkes-
utbildning som man erbjuder är dyr, men det har visat
sig att omkring 70 % av kursdeltagarna får ett jobb
direkt efter avslutad utbildning.
Tyvärr har de senaste årens förändringar i arbets-
marknadspolitiken inneburit att allt färre har fått den
utbildning som Amu-gruppen har erbjudit. Upphand-
lingen sjönk under förra året med 1,6 miljarder kro-
nor. För 1997 kommer AMS med det ökade volym-
kravet och med mindre pengar att tvingas satsa på
billig utbildning i första hand. Kapitaltillskottet 600
miljoner kronor kan ses som att regeringen ger med
den ena handen och tar tillbaka mer med den andra.
Vi vill dock med skärpa framhålla att arbetsmark-
nadsutbildning borde inriktas på utbildningar som
visserligen är dyrare men av hög kvalitet, eftersom de
lättare leder till jobb. Ett par belysande exempel på
detta är kylmontörutbildningen i Gävle och styckmäs-
tarutbildningen i Eskilstuna. Tyvärr kan vi nu se att
politiken leder i motsatt riktning.
Men det är inte enbart en förändrad arbetsmark-
nadspolitik utan också ledningen och styrelsen i Amu-
gruppen som har del i de här problemen. När bolaget
bildades tydliggjordes det att man skulle verka under
samma villkor som andra icke statligt ägda utbild-
ningsföretag, och det dåvarande arbetsmarknadsut-
skottet framhöll vikten av att ägaren aktivt skulle
medverka till en fortsatt utveckling. I dag finns det
anledning att fråga sig om ledning och styrelse har
lyckats med detta, eftersom man fortfarande sitter fast
i långa hyresavtal och dyrbara investeringar inte har
lett till önskade intäkter. Det är också tydligt att
kommunikationen mellan regering och bolag varit
bristfällig. Hade en ömsesidig information funnits
borde en anpassning av verksamheten kunnat göra att
ett hot om likvidation hade undvikits.
Vi vill från Folkpartiets sida påpeka att det som nu
händer med Amu-gruppen AB illustrerar problemet
med stats- och kommunalägda bolag. Man undviker
konkurser, och det ger dessa företag bättre konkur-
rensförutsättningar än andra på marknaden.
Fru talman! Det är viktigt att det finns ett brett ut-
bud av utbildningar för vuxna som vill höja sin kom-
petens så att man hittar ett nytt arbete. Det är, och bör
även fortsättningsvis vara, ett viktigt inslag i den
statliga arbetsmarknadspolitiken att finansiera sådana
utbildningar. Däremot behöver dessa utbildningar inte
anordnas av staten. Det är oacceptabelt att ett företag
som konkurrerar med andra utbildningsanordnare
lever vidare med skattesubventioner. Vi accepterar
trots detta nu ett kapitaltillskott på 600 miljoner kro-
nor, därför att företagets problem på kort sikt inte går
att lösa på annat sätt. Andra alternativ hade lett till att
staten ändå hade fått motsvarande kostnader. Nu kan
Amu-gruppen AB avvecklas under ordnade former så
att inte elever eller leverantörer drabbas, och de in-
tentioner som fanns om en privatisering när bolaget
bildades kan uppfyllas.
Vi vill därför att regeringen snarast återkommer
till riksdagen med ett förslag om en utförsäljning av
Amu-gruppen. De delar som andra utbildningsföretag
gör bättre knoppas av i första hand, och de exklusiva
delar som man är relativt ensam om på marknaden
effektiviseras och kommer i nästa etapp. Det är viktigt
att signalerna om omstruktureringen av företaget
kommer snabbt så att företaget inte åderlåts på kom-
petent personal.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.