Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
två reservationer. Det gäller reservationerna 2 och 4 i
det här betänkandet.
Det här betänkandet, herr talman, grundar sig på
ett material från Riksdagens revisorer. Med detta vill
jag med en gång säga att det innebär att det är ett
tungt material. Man får förutsätta att det är ett parla-
mentariskt väl förankrat material som ligger till grund
för betänkandet liksom också några reservationer som
har fogats till detta.
Det är här, herr talman, som den första mer över-
gripande märkligheten finns i utskottsmajoritetens sätt
att resonera. Allt det arbete som Riksdagens revisorer
seriöst har lagt ned på att utvärdera miljövårdsarbetet
i Sverige - och inte minst försurningen - spolas nu
bort av en annan uppsättning parlamentariskt förank-
rade ledamöter i jordbruksutskottet. Utskottet avslår
alltså alla de kloka förslag som Riksdagens revisorer
har framfört i sin rapport. Det kan man beklaga. Jag
gör det uppriktigt. Det är synd att Riksdagens reviso-
rers arbete inte har fått en uppföljning i jordbruksut-
skottets hantering.
Den andra övergripande iakttagelse man kan göra,
herr talman, är ju att det i det här betänkandet liksom i
många tidigare betänkanden och - är jag rädd - flera
kommande betänkanden, hänvisas till en för oss ännu
icke känd miljöproposition. Det hänvisas till en mil-
jöproposition som på något sätt skall lösa de framtida
frågetecknen kring miljöarbetet.
Det gäller, herr talman, i materialet omkring lag-
stiftning som styrmedel. Där hänvisar man till en
miljöpolitisk proposition. Men framför allt gäller det
naturligtvis förslagen om ekonomiska styrmedel. Där
säger man: "Vissa av dessa förslag torde utskottet få
anledning att återkomma till i samband med riksda-
gens behandling av den aviserade propositionen om
miljöpolitiken."
Då frågar man sig: När kommer riksdagen att få
möjlighet att ta ställning till den miljöpolitiska pro-
position som nämns på det sättet? Jo, det kan jag
berätta, herr talman. Det kommer att bli någon gång,
mellan tummen och pekfingret, i februari/mars nästa
år om den miljöpolitiska proposition läggs fram som
aviserats till slutet av april detta år.
Det blir motionstid, sommaruppehåll, val och
budgethantering i riksdagen under hösten. Då är vi
framme i februari eller mars nästa år. Jag tycker att
det är orimligt att man hänvisar politiska förslag till
något som har en så avlägsen hantering.
Detta var några övergripande synpunkter. Därefter
skall jag beröra de två delar som är litet extra knepi-
ga.
Den första gäller de ekonomiska styrmedlen och
deras användning i miljöarbetet. Det är uppenbart att
riksdagens revisorer vill att man skall arbeta vidare
med de ekonomiska styrmedlen på det nationella
planet. Riksdagens revisorer pekar också på det som
inte är ovanligt, nämligen möjligheten av en utredning
av detta arbete.
Det slumpade sig på det sättet att det faktiskt är ett
krav som är identiskt med det krav som Centerpartiet
ställer i en motion där vi utöver att understryka för-
träffligheten i Riksdagens revisorers arbete också
pekar på det gedigna arbete som Skatteväxlings-
kommittén har lagt ned på den delen av arbetet, dvs.
införande av ekonomiska styrmedel. Där formades en
majoritet framför allt med Socialdemokraterna och
Centern som garanter för ett synsätt som hyllar skat-
teväxling och ekonomiska styrmedel. Av detta har det
nu blivit intet i betänkandet från jordbruksutskottets
majoritet anförd av Socialdemokraterna. Jag beklagar
det, och det är naturligtvis skälet till att jag med visst
eftertryck yrkar bifall till reservation 2 i betänkandet.
Den andra delen gäller Naturvårdsverkets roll. Jag
skall på en gång säga och understryka att det är ett
utmärkt arbete som Naturvårdsverket har genomfört.
Men i likhet med Riksdagens revisorer menar vi i
Centerpartiet att miljövårdsarbetet har förändrats. Det
är nya villkor som gäller. Vi har haft en Riokonferens.
Vi har ett lokalt Agenda 21-arbete. Rollfördelningen i
samhället är i dag annorlunda än den var när Natur-
vårdsverket tillkom på 60-talet. Detta måste rimligen
på något sätt återspeglas i den instruktion och i de mål
som Naturvårdsverket har som grund.
Nu säger utskottsmajoriteten att Naturvårdsverket
självt har utrett sin framtida roll och att man också på
egen hand har beslutat om en ny organisation. Det
låter sig möjligen sägas, men det är väl inte riktigt
därifrån som målen för verksamheten skall bestäm-
mas. Det är väl bra att man organiserar sig klokt, men
rimligen måste det politiska systemet företrätt av
regering och riksdag ta ett ansvar för utformandet av
målen.
I likhet med Riksdagens revisorer menar vi att det
är rimligt att begära att regeringen tillsätter en utred-
ning för att just klarlägga verkets framtida mål och
inriktning.
Jag tycker, herr talman, att det är litet synd att ut-
skottsmajoriteten lägger det gedigna arbete som Riks-
dagens revisorer har utfört på hyllan eller i pappers-
korgen. Det finns mycket där som är värt att beakta.
Många av dessa förslag, liksom Centerns motioner,
grundar sig på en klok verklighetsuppfattning i dessa
delar. Det är litet tråkigt att vi nu sent omsider har
kommit till insikt om att den miljöpolitiska proposi-
tion som skulle ha kunnat peka ut mål och inriktning
för miljöverksamheten inte kommer att avgöras av
denna riksdag. Den kommer inte att avgöras av någon
riksdag under detta år. Det beklagar jag, herr talman.