Herr talman! Det här blir litet av en charad. Nu
säger Alf Eriksson att revisorernas rapport inte bara är
ställd till riksdagen utan läses också av regeringen.
Vad är det för någonting? Riksdagens revisorers rap-
port är ställd till oss. Det är därför som vi med visst
allvar har behandlat den i jordbruksutskottet. Den är
ställd till oss. Vi har inte suttit och skenbehandlat den
i utskottet. Det kan inte vara meningen att vi skulle
vänta till att regeringen till äventyrs behagar läsa
rapporten och möjligen skriva någon proposition, som
möjligen kommer till riksdagen. Vi har fått den till
behandling. Det har vi gjort. Socialdemokraterna har
avstått från att ta hänsyn till de förslag som Riksda-
gens revisorer har lagt fram. Konstigare är det inte.
Man vill inte fatta de besluten.
Det andra inlägget visar litet på den socialdemo-
kratiska maktarrogansen, kan man säga. Eftersom
propositionen inte kommer förrän senare spelar det
ingen roll när den kommer, det spelar ingen roll för
miljön. Det skulle, herr talman, ha kunnat vara på det
sättet att regeringen hade lagt fram en proposition i
riksdagen i vår som vi hade motionerat på och där
utskottet och riksdagen hade kanske fattat ett klokt
och offensivt beslut på flera områden, som hade lett
till snabba omedelbara åtgärder som hade gagnat
miljön. Detta omöjliggörs genom den socialdemokra-
tiska regeringens agerande. Det är det som är proble-
met. Jag är inte orolig, Alf Eriksson. Jag bara ser att
det är en maktarrogans som leder till att man tror att
man kan lägga fram sakerna när man vill, och det
spelar ändå ingen roll för miljön. Herr talmannen vet
bättre än jag vilka bekymmer riksdagen har med att
pussla ihop så att motioner kommer i tid och får den
behandling som de enligt demokratin och parlamen-
tarismen rimligen förtjänar. Där har miljöministern
och regeringen svikit - det råder ingen tvekan om det
- liksom socialdemokraterna gjort när det gäller att ta
hänsyn till vad revisorerna har sagt.