Herr talman! Riksdagens revisorers förslag om
miljövårdsarbetet och försurningen är ett väl genom-
arbetat förslag på ett mycket viktigt område. Försur-
ningsfrågorna har inte alltid fått den uppmärksamhet
som de förtjänar.
Här i Norden är vi, som tidigare här sagts, speci-
ellt känsliga för nedfallande försurande ämnen. Det
stora problemet är faktiskt att nedfall av detta slag
inte känner några nationsgränser. Därför behövs det
ett internationellt samarbete för att vi skall kunna
komma till rätta med denna problematik. Närmare
85-90 % av nedfallet över Sverige har sitt ursprung i
andra länder. Det är inte så att ingenting hänt på om-
rådet. Bl.a. på svenskt initiativ i EU diskuterar både
parlamentet och kommissionen långtgående regler för
att minska de försurande nedsläppen över Europa.
I stort gör utskottet samma bedömning som den
som revisorerna gör i sin rapport. Jag har litet svårt att
förstå utskottets ordförande när han säger att utskottet
avstyrker alla kloka förslag, för det gör vi faktiskt
inte. Många av förslagen diskuteras nu i utskottsarbe-
tet i samband med miljöbalken. En del av de andra
förslagen återkommer i den stora miljöpropositionen,
som beräknas ligga på riksdagens bord den 20 april.
Jag har alltså litet svårt att förstå att Lennart Daléus
bara har två reservationer, vilka trots allt är ganska
begränsade, om det nu finns så mycket gott för övrigt.
Mot den bakgrunden föreslår utskottet inga till-
kännagivanden till regeringen. Vi kommer ju snart att
få upp de här frågorna till beredning igen. Jag kom-
mer därför enbart att uppehålla mig vid de reservatio-
ner som har lagts fram.
Reservation 1 från Miljöpartiet, vilken Gudrun
Lindvall inte yrkade bifall till, handlar om försur-
ningsforskningen. Utskottet konstaterar att verklighe-
ten är den att miljöforskningen trots allt totalt sett
under senare år har fått större anslag genom EU och
MISTRA jämfört med tidigare.
Reservationerna 2 och 3 handlar om ekonomiska
styrmedel, som både Lennart Daléus och Gudrun
Lindvall berörde. Inte heller här har utskottet någon
annan uppfattning än revisorerna. I dag använder vi
en hel del ekonomiska styrmedel, bl.a. när det gäller
handelsgödsel. Instrumentet är dock inte så enkelt.
Det snedvrider nämligen den internationella konkur-
rensen om vi genomför detta enbart på det nationella
planet. Därför måste man vara helt säker när man gör
det här. Helst skall det göras gemensamt, och på det
sättet jobbar vi ju i EU.
Ett annat problem med de ekonomiska styrmedlen
är att det här inte är ett sätt att finansiera den statliga
verksamheten. De pålagor som vi lägger på miljön för
att åstadkomma en förbättring skall ju resultera i att
förbättringen blir sådan att problemen försvinner.
Därmed försvinner också intäkterna. Frågan om eko-
nomiska styrmedel i ett principiellt perspektiv tas
också upp i miljöpropositionen i april.
Det är inte första gången som frågan om Natur-
vårdsverkets roll återkommer. Revisorerna anser att
verkets roll behöver diskuteras när miljöpolitiken
flyttar fram sina positioner. Just den frågan är nu
aktuell. Vi skall diskutera målen i miljöpolitiken när
den miljöpolitiska propositionen kommer. Det är dock
litet avigt att diskutera en organisation och inriktning-
en på ett statligt verk innan vi har färdigdiskuterat
målen. Därför skall vi ta de här sakerna i rätt ordning.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag med några
ord beröra den kritik som Lennart Daléus framför om
att vi inte får behandla miljöpropositionen i vår. I sak
har detta ingen betydelse. Åtgärderna kommer nämli-
gen att kunna träda i kraft vid samma tidpunkt. Pro-
positionen läggs alltså fram i vår, och alla får lämna
sina synpunkter och motionera på den. Vi får alltså
möjlighet att diskutera de miljöpolitiska målen under
sommaren och hösten.
Herr talman! Mot denna bakgrund yrkar jag bifall
till hemställan i betänkandet och avslag på samtliga
reservationer.