Herr talman! Alliansregeringen gick till val på att minska utanförskapet i Sverige genom en stark och målmedveten satsning på åtgärder för att få fler människor i arbete och på att fler företag skulle startas och växa.
Bättre villkor för entreprenörskap, företagande, investeringar och innovationer ska ge en varaktig grund för ökad sysselsättning och utvecklingskraft i hela landet.
Skatterna har sänkts i väsentlig grad för både löntagare och företag, vilket tillsammans med justeringar i socialförsäkringssystemet och andra åtgärder givit goda resultat så att runt 200 000 fler människor har kommit i arbete.
Den förra socialdemokratiska regeringen tog bort beskattningen på arv och gåvor, vilken fortfarande används i en hel del andra länder. Men detta gjordes med stöd av de borgerliga partierna.
Alliansregeringen har tagit bort förmögenhetsskatten, vilket de allra flesta länder i världen också gjort på grund av dess negativa effekter i olika avseenden i en värld där kapital så lätt flyttar över gränserna. Tyvärr skedde det utan stöd av Socialdemokraterna trots att de närt tanken rätt länge.
Trots att oppositionen rasat mot att låg- och medelinkomsttagarna nu har en eller två tusenlappar mer i plånboken varje månad har man i efterhand valt att acceptera merparten av skattesänkningarna, och det tycker jag ändå är bra.
Jag vet inte om Raimo Pärssinens anförande innebär att Socialdemokraterna nu i denna lågkonjunktur vill höja skatterna kraftigt igen för låg- och medelinkomsttagarna. Jag skulle i så fall se fram mot en valkampanj hösten 2010 där vi möts och ni vill återställa dem och vi står fast vid dem.
Jag tyckte att Helena Leanders inlägg i denna fråga var intressant och balanserat.
Nu har USA och världen utan alliansregeringens förskyllan drabbats av en djup finanskris och lågkonjunktur. Arbetslösheten ökar, och krisinsatser genomförs över världen, så även i Sverige. Jag tycker att alliansregeringen agerar starkt och omdömesgillt. Jag uppfattar att även svenska folket reagerar så.
Minskar nu behovet av alliansregeringens politik för fler jobb och fler företag? Självfallet gör det inte det. Tvärtom blir den politiken ännu viktigare även om målet nu när arbetslösheten på grund av krisen växer måste ändras till att bryta ökningen genom att näringslivet i Sverige ökar sin relativa konkurrenskraft genom fortsatt enklare regelverk och väl avpassade skatter och stimulanser.
Centerpartiet lägger, som alla vet, mycket stor vikt vid att skattesänkningar riktas till låg- och medelinkomsttagare och till de mindre företagen, och vi är glada över att se att detta har förverkligats i alliansregeringens politik.
Dagens debatt handlar mot denna bakgrund om ett antal motioner om beskattning, och jag ska kommentera några av de områden som behandlas, där utskottet avstyrker samtliga motioner, vilket är brukligt. Motionerna är dock i många fall intressanta och tänkvärda, och utskottet hänvisar rätt ofta till att regeringen arbetar med och utreder en hel del av dessa frågor.
Låt mig som ett exempel på detta nämna att beskattningen av sparande ska ses över, liksom finansieringsinsatser för nya små och medelstora företag samt åtgärder för att stimulera investeringar i dessa företag.
Herr talman! Både den tidigare socialdemokratiska regeringen och sedan i betydande grad alliansregeringen har lindrat beskattningen för fåmansföretag så att en större del av inkomsten kan beskattas under kapital i stället för under tjänst. Utskottet redovisar i stor enighet att det finns ytterligare åtgärder att vidta, vilket jag tycker är positivt.
Fastighetsbeskattningen behandlas självfallet i det här betänkandet. Som väl alla minns var fastighetsskatten väsentligt högre innan Allians för Sverige reformerade den beskattningen och ersatte skatten med en kommunal fastighetsavgift på 0,75 procent av taxeringsvärdet, i dag med ett takbelopp på 6 363 kronor. Socialdemokraterna har i allt väsentligt - efter sedvanlig massiv kritik i inledningsskedet - valt att acceptera alliansreformen. Det hälsar jag självfallet med tillfredsställelse.
Det finns motionsförslag om att helt slopa fastighetstaxeringen. Utskottet bejakar inte det bland annat eftersom det leder till en lägre fastighetsskatt för fastigheter som inte uppnår maxbeloppet.
En annan aktuell diskussion som föranlett motioner är den om att icke bebyggda tomter eller tomter med småhus under byggnad har en fastighetsskatt på 1 procent och inget takbelopp. Detta kan även gälla för arrenderade tomter. Effekterna kan bli höga skattekostnader. Här hänvisar utskottet till att regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag just för att lösa dessa problem, vilket jag välkomnar.
Herr talman! En sista fråga som jag vill kommentera är den om hur statliga ersättningar till skogsägare för intrång genom till exempel naturvårdsavtal ska behandlas. I dag måste markägaren tåla ett så kallat toleransavdrag på nivån 5 procent när ersättning för ett statligt intrång ska erhållas. Detta är mycket tveksamt eftersom staten vill skydda marken. Det är bra att en utredning i sitt förslag sagt att detta avdrag från ersättningen inte längre ska göras. Vad gäller de motioner som föreligger här och där samma sak föreslås hänvisar utskottet till att regeringen bereder frågan.
Mot denna bakgrund är det rätt märkligt att den statliga myndigheten Skogsstyrelsen beslutat att i stället öka toleransavdraget till 10 procent. Jag utgår från att regeringen granskar även detta.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
I detta anförande instämde Jörgen Johansson och Karin Nilsson (båda c).