Herr talman! En klok man sade till mig en gång: Med hög och tydlig röst kan man övervinna oceaner av okunskap, både sin egen och andras.
Det äger kanske sin tydlighet här.
Jag ska också avslöja en annan hemlighet för kammaren, nämligen att Raimo Pärssinen har lovat att han ska försöka reta upp mig i kväll. Det tyckte han skulle vara roligt att göra i en debatt när vi äntligen träffas så här finskugrier emellan med finskt påbrå och ungerskt påbrå. Jag är ledsen, Raimo Pärssinen, men det lyckas inte riktigt i kväll.
I sin första replik ställer Raimo Pärssinen frågan om likformigheten och efterlyser den i regeringens förslag. I nästa replik lyfter han fram just hur Socialdemokraterna tänker lösa arbetslösheten. Det ska man göra med selektiva åtgärder. Är det att likställa med likformighet?
I alla lägen strävar givetvis både ni och vi efter den överenskommelse som vi faktiskt träffade under den förra krisen på 90-talet, nämligen att det ska vara så stor likformighet i skattesystemen som möjligt. Men varken ni eller vi är främmande för att när det behövs särskilda åtgärder, stimulansåtgärder, kan det vara nödvändigt när det gäller den politiska inriktningen. Ni kallar det för bidrag. Vi kallar det för stimulansåtgärder och avdrag. Där finns den stora skillnaden mellan oss. Men ljuset i tunneln finns.
Dagens Industri vittnade för en vecka sedan om att fler småföretag än någonsin har startat inom två olika businessområden, och det under lågkonjunkturen. Det är inom hemnära tjänster och inom nöjes- och reklambranschen. Orsaken till detta är skatterabatter och regeringens skattesänkningar.
I detta anförande instämde Fredrik Schulte (m).