Herr talman! Skatteutskottets betänkande nr 23 behandlar motioner från den allmänna motionstiden om beskattning av företag, kapital och fastighet. Det är i runda slängar 80 motioner. Till betänkandet har lämnats tre reservationer och fem särskilda yttranden.
Det är många förslag som presenteras i motionerna. Som tidigare noterats är det roligt att konstatera att 80 procent av motionerna kommer från allianspartierna. Det är uppenbart att företagares villkor och tillvaro är något som verkligen engagerar allianspartierna. De flesta av förslagen i motionerna är både framsynta och framåtsyftande.
Trots det avstyrks de i gängse termer i formell mening. Det görs i huvudsak av den anledningen att det pågår ett väldigt intensivt arbete i Finansdepartementet med just de här frågorna.
Regeringen har tillsatt ett flertal utredningar som ska belysa flera av de förslag som lyfts fram i motionerna.
Jag kommer att debattera företag och kapital. Fastighetsfrågorna kommer min käre kollega Fredrik Schulte att debattera. Det finns därför tillfälle för både Raimo Pärssinen och Helena Leander att ta en ytterligare runda om dessa väldigt intressanta frågor.
Herr talman! I sin motion och i sin reservation skriver Socialdemokraterna att det skattemässigt inte ska spela någon roll om inkomsten kommer från lön eller näringsverksamhet.
Här skiljer vi oss lite åt. Det är självklart skillnad på att vara arbetstagare och företagare. Företagaren är inte ett streck i statistiken. Man är inte en mjölkko vars första uppgift är att leverera in skatter till det offentliga systemet. Nej, en företagare är en människa av kött och blod, en människa som tar stora personliga risker för att driva sitt företag med en idé, produkt eller tjänst. Det är skillnad på att vara företagare och anställd. Här skiljer vi oss som sagt åt.
Herr talman! Människor som funderar på att starta ett företag är av olika slag. Vi har de oövervinnerliga entreprenörerna som frustande av entusiasm driver sina idéer även om alla runt omkring dem tycker att de är ganska tokiga.
Det finns privat- och offentliganställda som tror att det finns bättre sätt att driva den egna verksamheten, men tvekar att ge upp jobbet och tryggheten för en mer osäker tillvaro som företagare.
Det finns forskare på universitet eller högskola som har en briljant uppfinning men som tyvärr inte riktigt vet hur landvinningen ska kunna kommersialiseras.
Ett företagande genomgår olika stadier från nystart till utveckling. I nystartsskedet kan man identifiera ett antal olika faktorer som har avgörande betydelse för företagets start och utveckling. Några av dessa är startkapital, regelkrångel och trygghetssystem.
Många av de motioner som vi har att behandla i betänkandet handlar om just detta. De handlar om att skapa bättre villkor för entreprenörskapande, företagande, innovationer och investeringar som ska ge en grund för arbetslinjen - en varaktigt ökad sysselsättning och utvecklingskraft i hela landet.
Herr talman! För att ett företag ska kunna etableras krävs ett rörelsekapital. Ofta krävs även vissa medel till investeringar. Det är ibland svårt för potentiella företag att få tillgång till riskvilligt kapital. Det handlar många av motionerna i betänkandet om.
Åtgärder har redan vidtagits av alliansregeringen för att förbättra tillgången till riskkapital som till exempel avskaffandet av förmögenhetsskatten. Lån som Almi och andra offentliga aktörer kan ge har självklart också betydelse, särskilt när de ordinarie finansiella marknaderna inte fungerar.
Statens roll som långivare till näringslivet bör ske med eftertänksamhet och i begränsad omfattning. Det är i grunden inte statens uppgift att ta risker i det privata näringslivet med skattebetalarnas pengar.
Utgångspunkten bör vara att kapital för start av nya företag ska komma från privata finansiärer - friends, fools and family - eller riskkapitalister och banker.
I december 2007 tillsatte regeringen en utredning om statliga finansieringsinsatser för nya stora och medelstora företag. Under 2008 beslutade regeringen om en utredning om just skatteincitament för investeringar till mindre företag. Till detta har regeringen lagt fram en mängd förslag som inte bara gynnar nystartsföretagandet och småföretagandet utan också företagandet i stort.
Förmögenhetsskatten har jag nämnt. Vi har jobbskatteavdraget som givetvis också gynnar företagarna. Vi har den sänkta bolagsskatten. Vi har förbättring av 3:12-regler. Vi har momsredovisningsperioden. Dessutom pågår ett intensivt arbete på EU-nivå när det gäller bolagsskattebaser och moms.
Herr talman! Vi ser i dag en historiskt stor nedgång på kort tid på världsmarknaden, men också i svensk exportindustri. Nedgången har följts av stora varsel och ökad arbetslöshet i Sverige när industrins huvudmarknader världen över tvärbromsar.
Den svenska riksbanken har sänkt styrräntan till en rekordlåg nivå på 1 procent för att försöka hindra och lindra lågkonjunkturen.
I USA godkände kongressen över 6 500 miljarder kronor i ett krispaket för att rädda banker, jobb och företag.
I Tyskland röstade parlamentet igenom 540 miljarder kronor i ett krispaket med stora skattesänkningar. Märk väl: I Tyskland har vi en koalitionsregering där socialdemokraterna ingår.
Även Sveriges riksdag har beslutat om viktiga åtgärder, men fler satsningar kan självklart bli nödvändiga under kristiden.
Alla reformer måste prövas mot de offentliga finanserna och samhällsekonomin. Finanskrisen har ökat osäkerheten om den framtida utvecklingen och därmed svårigheten att bedöma budgetutrymmet.
I vilken omfattning och vid vilken tidpunkt olika reformer kan genomföras är således för tidigt att avgöra.
Ljuset är på. Regeringen är hemma. Det sker väldigt mycket arbete på andra sidan vattnet.
Jag yrkar bifall till förslagen i skatteutskottets betänkande nr 23.