Fru talman! Gastkramningen är över för den här
gången. Sverige har kvalificerat sig till åttondelsfinal
i fotbollens världsmästerskap. Sverige leder också
EU:s välståndsliga i ett sammanvägt index som tar
upp 20 välfärdsindikatorer. Därmed kan den här de-
batten förhoppningsvis ske i viss avspändhet.
Tilläggsbudget 1 innehåller en rad skarpa förslag.
Anslaget för sjukpenning och rehabilitering höjs med
2 ½ miljard kronor. Flyktingmottagningen förstärks
för att effektivisera handläggningen och minska vän-
tetiderna. Investeringsbidragen för studentbostäder
utökas och förlängs. Investeringsbidraget för nybygg-
nad av hyresbostäder förlängs. Vasallen AB, som
expanderat mycket snabbt och med framgång förädlat
nedlagda försvarsfastigheter, får nu även förvärva
kommunala fastigheter för omvandling till företags-
lokaler eller andra lämpliga ändamål.
Som en uppföljning av rovdjurspolitiken tillstyrks
delvis en moderatmotion angående ersättningar för
viltskador - ja, alltså till de moderata rovdjuren.
Propositionen har tagits fram i samarbete med
Vänsterpartiet och Miljöpartiet, vars konstruktiva
insatser i sammanhanget förtjänar att framhållas.
De borgerliga partierna har fogat 16 reservationer
och 4 särskilda yttranden till utskottets betänkande.
De kan sammanfattas under den vidsynta samlingsru-
briken Har ni hört dem förut? eller Intet nytt under
solen. I samtliga fall saknas bästföredatum.
I reservation 1 kräver Moderaterna och Kristde-
mokraterna ett nytt s.k. relevant beräkningsunderlag
för budgeten. De talar om manipulationer, sjunkande
tillväxt, m.m. Nu har tillväxten sjunkit, klagar Mode-
raterna och Kristdemokraterna. Att Kristdemokrater-
na hakar på dvärgalåten är lite förvånande med tanke
på att man inte har någon egen motion i frågan.
Mot de förenade högerpartiernas samlade vekla-
gan kan vi ställa Internationella valutafondens årliga
examination av Sveriges ekonomi. Sverige beröms i
rapporten för att kunna kombinera tillväxt, stabilitet
och social välfärd, samtidigt som vi delar med oss av
vår välfärd genom ett internationellt sett högt bistånd.
Det är i och för sig riktigt att tillväxten inte varit
tillräckligt stark under 70-, 80- och 90-talen. Men
utvecklingen har brutits under de senaste åren. Mellan
1994 och 2001 hade Sverige en högre tillväxttakt än
genomsnittet för EU-länderna. BNP ökade under
första kvartalet 2002 med 1,1 %, jämfört med första
kvartalet 2001. Den ökningen är kraftigare än väntat.
Några manipulationer är det definitivt inte tal om.
Beräkningarna baseras på gällande regler och konse-
kvensberäkningar av fattade eller aviserade beslut.
Enligt konsekvensberäkningen uppnås de budgetpoli-
tiska målen. Det innebär att utgiftstaket klaras samti-
digt som det konjunkturbaserade saldot förväntas
uppgå till omkring 2 %. Det nyligen aviserade försla-
get om höjda ersättningsnivåer i a-kassan beräknas
kosta ca 1,5 miljarder kronor i år och 3 miljarder
fr.o.m. 2003. Utgiftshöjningen ryms inom de av riks-
dagen beslutade ramarna om anslagssparande och den
flexibilitet som finns i övrigt inom budgetsystemet,
dvs. anslagskrediten beaktas.
Regeringen har aldrig haft för avsikt att dölja någ-
ra åtgärder. Mot slutet av förra året visade det sig att
de takbegränsade utgifterna skulle bli betydligt lägre
än förväntat för 2001 samtidigt som det makroeko-
nomiska läget försämrades. I den situationen var det
naturligt att tidigarelägga vissa utgifter för att därige-
nom säkerställa att utgiftstaket klarades även i ett
sämre ekonomiskt läge.
De borgerliga partierna reserverar sig mot försla-
get att vidga uppdraget för AB Vasallen till att också
omfatta övertagande av bostadsfastigheter som inte
längre behövs för bostadsändamål. När reservanterna
frånkänner företaget kompetens på området talar de
mot bättre vetande. I själva verket har Vasallen varit
mycket framgångsrikt i sin uppgift att förädla nedlag-
da försvarsfastigheter. Utveckling och satsningar sker
inom exempelvis utbildningsområdet, forskning,
kontor, service, bostäder och industri.
I reservation 6 motsätter sig samtliga borgerliga
partier investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbo-
städer. Som vanligt är det kolartron på marknadens
osynliga hand som präglar de borgerliga partiernas
syn på hyresmarknaden.
Eftersom marknaden uppenbarligen inte kunnat
lösa problemen med bostadsbrist, och betydande
svårigheter att skaffa sig en bostad råder framförallt
för ungdomar och studenter, har regeringen inrättat
investeringsbidrag till byggande av hyreslägenheter
och till studentbostäder. Det kommer att byggas ca
12 600 nya studentbostäder med hjälp av det här
bidraget under 2001 och 2002. Behovet är större än
så. Därför har regeringen i vårbudgeten föreslagit att
det satsas ytterligare 125 miljoner kronor på inve-
steringsstöd till byggande av studentbostäder under
2003. Investeringsbidrag till hyresbostäder har på
bara ett drygt halvår beviljats till 3 500 lägenheter.
Bidraget har fördelats utifrån behovet på orten och
med hänsyn till kostnadsläget. Det innebär därutöver
att hyreskostnaden för den boende kunnat sänkas med
1 200 kr per månad.
Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets
förslag på samtliga punkter och avslag på reservatio-
nerna.
Fru talman! Eftersom detta uppenbarligen är mitt
sista framträdande i denna kammare vill jag passa på
tillfället att tacka för den tid som varit. Ett varmt tack
till mina politiska trätosystrar och trätobröder, Anna,
Lena, Karin, Siv och Yvonne. Tack också till Gunnar
och Gunnar, Mats, Per, Lennart, Agne och Johan. Ett
minst lika varmt tack till finansutskottets eminenta
kansli och dess personal. Och sist men inte minst ett
mycket varmt tack till riksdagens talmän och hela
riksdagens personal för gedigna insatser. Ett tack för
att ni stått ut med mig under alla dessa år.
En som jag ändå särskilt vill framhålla i detta tack
är Per Landgren. Förutom en förmåga att se det hu-
moristiska i politisk polemik har Per Landgren bidra-
git till en riksdagsklassiker fullt jämförbar med de
bevingade ord som skapades under den första borger-
liga regeringsepoken under efterkrigstiden, 1976-
1979, då en centerpartist i ett riksdagsutskott efter det
att borgerligheten hade övertagit taburetterna sade de
berömda orden: "Här diskuterar vi inte, här voterar
vi." Per Landgrens bidrag lyder: "Vi hakar på."
Närmare bestämt: Vi hakar på moderaternas linje när
vi inte har någon egen.
Jag har haft roligt nästan varje dag. Eller för att
travestera Nils Ferlin:
Jag har framfört charader på riksdagsestrader
Och Gud må förlåta mig somliga rader.
Låt mig få avsluta med en liten solskenshistoria.
När Gunnar Lange vid påsktid 1970 lämnade den
socialdemokratiska regeringen utbrast han vid skär-
torsdagens regeringslunch något vemodigt: "Jag
känner mig som Jesus vid den sista måltiden." Olof
Palmes replik kom blixtsnabbt: "Må så vara, bara du
inte återuppstår på söndag."
För min del tänker jag dock återuppstå, närmare
bestämt som kommunpolitiker i Höganäs. Med en lätt
travestering av Churchills slutet-på-en-början-tal
skulle jag, något utmanande, kanske kunna säga:
Detta är inte slutet, det är inte ens början till slutet,
möjligen är det slutet på en början.
Tack för mig!
(Applåder)