Herr talman! Jag kan ge Christer Windén rätt i
analysen av detta. Det som har med arealstöd att
göra är egentligen inte en subvention till
jordbruket. Det är en ersättning för något man
utför.
Däremot är en hel del andra saker mer att betrakta
som subventioner. Det gällde många av de saker
som Christer Windén räknade upp. Men då måste
man komma ihåg att under det regleringssystem
som vi har haft, och som vi 1990 fattade beslut om
att avveckla, byggdes det upp en rad saker som vi
skulle kunna kalla subventioner. Men i själva
verket var de ett led i betalningen till bonden.
På den tiden förhandlade jordbruket och staten om
ersättningen. Sedan bestämde man priser. Men när
regeringen inte ville eller vågade höja priserna så
mycket som man hade kommit överens med
jordbrukets företrädare om sade man: Vi höjer inte
priserna, vi betalar hälsovård, avbytarverksamhet
eller någon av de andra sakerna i stället. Det är
också en del av bondens framförhandlade lön.
Inriktningen är att få bort detta. Det pågår
diskussioner om hur man skall göra. Man kan inte
göra det i ett moment. Man måste göra det på
sådant sätt att bönderna har en rimlig chans att
klara av det och så att de får en rimlig ersättning för
att ta över ansvaret.