Herr talman! Jag har läst Teaterförbundets papper och pressmeddelanden i frågan. Anledningen till att förbundet talar om en departementsövergripande historia är att det är Finansdepartementet som har ansvar för pensionsfrågorna. Arbetsmarknadsdepartementet har ansvar för arbetsmarknadsfrågorna och systemet för arbetslöshetsersättning, med tanke på den särpräglade arbetsmarknad som kulturarbetarna arbetar inom. När det gäller Kulturdepartementet handlar det om anslagsnivåerna.
När det gäller de fria grupperna har inte förstärkningarna som vallöftena gick ut på förverkligats. Pensionerna är inte klara. Jag har inte noterat några arbetsmarknadspolitiska frågor som har varit till gagn för den särpräglade kulturarbetsmarknaden.
Jag ska gå över till nästa ämne, nämligen jämställdhet. Det fanns en djuplodande analys av jämställdheten inom scenkonsten i utredningen
Plats på scen
. Ibland blir jag lite orolig över detta analyserande. Man behöver se över de åtgärder som man har beslutat om. Fick de avsedd effekt? Annars riskerar sådana åtgärder att bara bli läpparnas bekännelse: Oj! Nu ska det vara ett jämställdhetsperspektiv! När allt har gjorts slängs det med, och det låter tjusigt.
Jag välkomnar naturligtvis alla positiva åtgärder, även de från alliansregeringens sida när det gäller jämställdheten. Det är helt i sin ordning.