Herr talman! Jag delar Anne Ludvigssons analys, att det finns stora strukturella problem i samhället i dag. Kulturområdet skiljer sig inte från det, men kulturområdet speglar vårt samhälle. Kulturen kan dessutom, tror jag, påverka långt utanför sitt eget område genom att spegla, berätta om, ifrågasätta och försöka se saker ur ett annat perspektiv.
Anne Ludvigsson efterlyser en fördjupad analys. Jag kan bara konstatera att det mesta av det Anne Ludvigsson föreslår delar jag uppfattning om. Det görs ju faktiskt.
Under 2007-2009 avsätts 3 miljoner till jämställdhetssatsningar och projekt inom främst scenkonstområdet. Statens kulturråd, Konstnärsnämnden och JämO har fått i uppdrag att gemensamt redovisa precis den fördjupade analys av jämställdheten som Anne Ludvigsson efterlyser. Till Delegationen för fördelning av statsbidrag till kvinnors organisering avsätts, som jag nämnde, 3 miljoner kronor under en treårsperiod för jämställdhetsprojekt just inom kultursektorn.
I direktivet till Kulturutredningen har regeringen framhållit att jämställdhet ska vara en central fråga för kulturpolitiken och att utredningen särskilt ska väga in vad Orkesterutredningen har anfört om orkestrarnas ansvar för jämställdhet.
Som tillägg ska jag säga att det som redan görs, som ligger utanför kulturområdet men som berör kulturområdet, handlar om barnomsorgen till exempel. Jag har tidigare både motionerat och talat här om vikten av rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det fortsätter jag tycka är en viktig fråga.
Det handlar om en delad rätt och ett delat ansvar att vara hemma med sina barn. Här har vi lagt fram förslag om en jämställdhetsbonus som är viktig även på kulturområdet.
Det handlar om uttag av föräldrapenning, löneskillnader på arbetsmarknaden, om ett breddat ledarskap och också om att kunna påverka sin arbetssituation. Detta gäller på kulturområdet precis som överallt annars. Jag delar Anne Ludvigssons uppfattning. Det är viktiga frågor och dem tänker jag fortsätta att jobba med.