Herr talman! Det är ibland lite svårt att hänga med i det här. Görs det ingenting eller görs det försämringar? Ena dagen är det katastrof, nästa dag händer ingenting alls. Men vi försöker ändå svara på Anne Ludvigssons frågor här.
Har jag regeringen bakom mig i mitt engagemang i jämställdhetsarbetet? Då är du inne på verklighetsbeskrivningen igen. Allt det jag nämnde i mitt anförande och i min första replik till Anne Ludvigsson är faktiskt saker som regeringen gör och regeringen driver. Det är absolut någonting som är viktigt.
Men ansvaret för situationen som den ser ut i dag tror jag att vi alla delar. Det är faktiskt så att Anne Ludvigssons parti har suttit vid makten ganska många år tillbaka i tiden. När det gäller åtgärderna tror jag nog att jag har regeringen bakom mig.
När det sedan gäller den individuella visningsersättningen finns det ett tidigare ställningstagande, både i utskottet och i riksdagen. Det har regeringen sagt att Kulturutredningen måste väga mot de andra insatser som kan göras på området. Jag tycker inte att det är rimligt att föregå det i dag. Därför har jag inget rakt svar till Anne Ludvigsson om var jag ställer mig i den exakta frågan. Men jag tycker att det är bra att det utreds, och jag står givetvis bakom det tillkännagivande som utskottet tidigare har gjort.