Herr talman! För att få lite perspektiv på folkhäl-
sans utveckling i vårt land vill jag inledningsvis citera
Albert Engströms figur Kolingen, som vid betraktan-
det av en upphittad tandborste utbrister: Det här
måste vara ett av överklassens njutningsmedel.
Vi har kommit långt sedan dess. Folkhälsofrågor
spänner över ett stort antal samhällsområden och kan
sällan avgränsas till en enskild samhällssektor. Dess-
utom kan resultatet av gjorda insatser ofta inte bedö-
mas förrän efter en längre tid.
Intresset för folkhälsa har ökat i takt med insikten
om att många faktorer påverkar vårt hälsotillstånd
långt mer än vad vi tidigare varit medvetna om. Reg-
ler, begränsningar och rekommendationer bör därför i
första hand syfta till individens bästa, dock utan att
kränka denne. Inga lagar eller förordningar kan
emellertid ersätta det personliga ansvaret och insikten
om olika faktorers inverkan på välbefinnandet. Därför
måste det läggas stor vikt vid denna överföring av
information och kunskap. Detta görs inte bäst från
denna kammare utan i mötet mellan människor ute i
kommuner och landsting.
Undersökningar har visat att olika kampanjer har
störst effekt under den tid de pågår för att därefter
avklinga, och läget återgår efter en tid till det ur-
sprungliga. Vi kristdemokrater är övertygade om att
insatser riktade till befolkningen därför i första hand
ska prioriteras till lokala och regionala nivåer. Vi ser
därför positivt på den förändring som nu föreslagits
angående Folkhälsoinstitutet och förslag till förnyade
arbetsmetoder med bl.a. motprestationer hos avnä-
marna.
Sjukvården måste på ett bättre sätt än nu involve-
ras i folkhälsoarbetet, då denna har de största kon-
taktytorna mot medborgarna och därmed också möj-
ligheter att göra goda insatser i det sekundär- och
tertiärpreventiva arbetet. Vid kontakter med vården är
också motivationen hos den enskilde oftast större till
förändringar mot en hälsosammare livsstil.
För att ha ett fungerande underlag till åtgärder på
olika områden måste forskning i folkhälsofrågor ges
hög prioritet. Forskningen ska i första hand prioritera
de förebyggande insatser som är mest effektiva uti-
från en mänsklig och hälsoekonomisk utgångspunkt.
Livsstilars betydelse för hälsan är ett viktigt område
som bör uppmärksammas ytterligare.
Som tidigare nämnts påverkas vår hälsa av ett
stort antal bestämningsfaktorer allt från uppväxtmiljö,
sociala relationer, arbete, bostad, livsstil etc. Jag vill
här avgränsa mig till endast några saker som är i
behov av akuta insatser.
Vi nås dagligen av alarmerande rapporter om dro-
ger bland ungdomar och drogers inflytande i samband
med brott. En rad undersökningar visar att antalet
ungdomar som prövat narkotika och andra droger
ökat stadigt sedan början av 1990-talet. Samtidigt har
polisens ansträngda ekonomi medfört att insatserna
mot narkotika har minskat. Detta är en mycket olyck-
lig utveckling, särskilt som flödet av droger ökar,
bl.a. på grund av inflödet över våra gränser.
Narkotikakommissionen har i sitt slutbetänkande
konstaterat att insatserna mot narkotikan har minskat
på flera områden och måste uppgraderas omgående.
Man har också lagt fram ett antal förslag till åtgärder
för att restaurera svensk narkotikapolitik. Kort sagt:
Det går inte att vänta längre. Glädjande är att kom-
missionen påtalar familjens roll i det förebyggande
arbetet mot droger och att man lyfter fram behovet av
överföring av normer och värderingar som viktiga
fundament. Detsamma gäller ANT-undervisningen i
skolan, något som vi kristdemokrater länge påtalat.
Betänkandet är nu ute på remiss, och vi förväntar
oss att ingen fördröjning sker i regeringens handlägg-
ning av ärendet, utan att en proposition i ämnet läggs
fram för denna kammare snarast möjligt. Förslaget
måste givetvis åtföljas av motsvarande resurstillskott
på de områden som berörs. Sverige måste också i sin
roll som EU-medlem kraftfullt verka för samsyn i
drogfrågorna och arbeta för en restriktiv hållning till
narkotikapreparat.
Vi kan inte tillåta att fler ungdomar får sina liv
förstörda på grund av politisk tvehågsenhet och sena-
reläggning av beslut. I denna kammare råder glädjan-
de nog en stor enighet i attityder till droger och några
problem att få gehör för framåtsyftande förslag före-
ligger knappast.
Tobaksrökningen tillhör ett av de största folkhäl-
soproblemen, och vart tionde dödsfall har på något
sätt ett samband med tobak. Det är inte enbart rökaren
som utsätts för problem, utan även omgivningen
påverkas av s.k. passiv rökning, vilken är minst lika
skadlig. Målet för tobaksprevention måste vara att
minska nyrekryteringen av rökare och att ingen mot
sin vilja utsätts för tobaksrök, detta ska också gälla i
restaurangmiljö.
Alkohol är ett annat område som måste uppmärk-
sammas. Men då frågan kommer att behandlas här i
kammaren i samband med propositionen Vissa alko-
holfrågor tar jag inte vidare upp den nu. Nämnas kan
dock att flera oroande signaler om ökad alkoholkon-
sumtion, särskilt bland ungdomar, kan noteras.
Återkommande rapporteras om ökad ohälsa, vil-
ket bland vuxna resulterar i långtidssjukskrivningar.
Ökningen har varit så stor att den återspeglar sig i
kraftigt ökade sjukskrivningskostnader och utskriv-
ning av lugnande mediciner, även bland yngre männi-
skor. Det går inte heller att relatera orsakerna enbart
till materiella brister, utan dessa härrör ofta från psy-
kisk stress och otrygghet. Särskilt oroande är tenden-
serna att barn och ungdomar mår så dåligt att medici-
nering anses nödvändig för att dämpa ångest och oro.
Sådan medicinering är sällan en hållbar lösning på
sikt.
Det är viktigt att utröna de egentliga upphoven till
problemen och hjälpa individen att finna andra vägar
ur sin ohälsa. Den otrygghet som många barn och
ungdomar upplever är ofta sprungen ur bristande
goda kontakter med vuxna, både i hemmet och i sko-
lan. Det är därför viktigt att föräldrar har tid för sina
barn och att skolan kan erbjuda en fungerande social
miljö. De beslut som fattas får därför inte generera
levnadsmönster som motverkar sitt eget syfte. I detta
fall vill jag lyfta fram maxtaxan.
Det finns givetvis också andra individuella orsa-
ker till den ökande psykiska ohälsan, men känslan av
bristande kontroll över sin tillvaro är genomgående i
de undersökningar som presenteras. I den bristande
kontrollen ingår stress som en betydande faktor.
En människas välbefinnande kan inte enbart defi-
nieras i ekonomiska termer och politiska beslut. 349
beslutande kan inte till alla delar tillrättalägga livet
för drygt 8 miljoner människor. Däremot kan vi för-
söka ge varje individ möjlighet att utifrån sina val och
sin situation utforma en hälsobevarande tillvaro.
Allergier är ett annat ökande problem, där forsk-
ning och åtgärder måste vidtas på flera områden, som
bostäder, luftföroreningar, livsmedel, m.m. Redan i
dag vet vi att vissa åtgärder motverkar uppkomst och
utveckling av allergier i olika former. Kommuner och
landsting bör utveckla fungerande program för att
förhindra och motverka uppkomsten av allergier, t.ex.
genom allergisaneringsprogram.
Skola och förskola är områden där det förekom-
mer stora allergiproblem. Antalet elever med aller-
giska problem har fördubblats de senaste 20 åren.
Kristdemokraterna anser att det bör tillsättas en ut-
redning som ska sammanställa vad som har gjorts och
kan göras för att förebygga allergier bland skolelever.
Herr talman! Flera utredningar har lämnat sin syn
på Folkhälsoinstitutet. Samtliga har konstaterat brister
i nuvarande organisation och dess arbete. Huvudkriti-
ken har rört den stora spridningen och bristande
funktionen av verksamheten. Till detta kommer också
otillfredsställande resultat i det utåtriktade arbetet. En
rekonstruktion var alltså nödvändig.
Vi kristdemokrater har i tidigare motioner framför
att vi önskar en förändring av nuvarande Folkhälsoin-
stitutet och att arbetet bör organiseras mer samordnat
och koncentreras till centrala och nationella funktio-
ner som informations- och kunskapscentrum med
uppgift att bistå regionala och lokala aktörer. Vi på-
talade också vikten av att frågor som rör alkohol,
droger och tobak samlas under en enhet för att få ett
helhetsgrepp.
Det förslag till ombildning av Folkhälsoinstitutet
som nu har lagts fram sammanfaller till stora delar
med våra förslag. Vi yrkar därför bifall till det fram-
lagda förslaget till ombildning av Folkhälsoinstitutet.
Det finns heller ingen anledning att lämna in eventu-
ella synpunkter på detaljer i rekonstruktionen förrän
denna är helt genomförd.
Vi vill dock betona vikten av att kontinuitet och
fungerande program inte omedelbart avbryts, exem-
pelvis tobaksprogrammet, utan ges resurser till att
fullgöra sitt påbörjade arbete.
Avslutningsvis, herr talman, står vi givetvis bak-
om samtliga våra reservationer, men nöjer oss med att
yrka bifall till reservation 5 till SoU13 och bifall till
förslaget i betänkande SoU16.