Herr talman! Eftersom vi behandlar SoU13 och
SoU16 samtidigt tänkte jag börja med att beröra
SoU13, som är betänkandet kring folkhälsofrågor och
handlar om motioner från allmänna motionstiden.
Det är helt klart att hälso- och sjukvården och
därmed landstingen har en viktig roll i folkhälsoar-
betet som resurs och samarbetspartner. Men kommu-
nerna är kanske den viktigaste samarbetspartnern,
eftersom de har ett stort ansvar genom sitt breda åta-
gande för skolan, äldreomsorgen, socialtjänsten och
även vissa delar av hälso- och sjukvården.
Andra viktiga samarbetspartner är de ideella or-
ganisationerna. Inte minst finns många mindre orga-
nisationer som i dag lever under en mycket knapp
ekonomi men som betyder mycket för folkhälsoarbe-
tet. Det är viktigt att såväl staten som kommuner och
landsting tar vara på dessa organisationers engage-
mang och bidrar till att möjliggöra deras arbete. De
ideella organisationerna upplevs av många som mer
attraktiva när det gäller att arbeta med folkhälsa än
när kommuner och landsting kommer med olika på-
bud eller information.
Hälso- och sjukvården är mycket viktig i den rol-
len att man har den direkta kontakten med människor,
inte minst när de söker läkare eller annan vårdperso-
nal för olika problem som kanske är relaterade till
livsstilen. Då tänker jag närmast på både alkohol- och
tobaksmissbruk, men också människors behov av att
stärka sin fysiska hälsa.
Den fysiska aktiviteten är viktig för hälsotillstån-
det bland både barn och vuxna. Exempelvis löper
dagens kvinnor dubbelt så stor risk som sin moders-
generation att drabbas av benskörhet. Statistik på
området visar att det finns ett problem. 95 % av med-
borgarna förstår vikten av motion, men trots det rör
sig 75 % för lite. Nyligen kom en rapport som visade
på stora överviktsproblem bland barn i Sverige, och
det är i högsta grad oroväckande för deras framtid.
Här behövs både insatser för bättre matvanor och
vikten av att röra sig.
Herr talman! En positiv fritid är ofta en av de vik-
tigaste friskfaktorerna för alla åldersgrupper. Tyvärr
når inte det utbud som finns alla samhällsgrupper,
t.ex. funktionshindrade, vissa invandrargrupper och
ensamföräldrar. Bibliotek, teatrar, ideella föreningar
m.fl. bör därför stimuleras att satsa brett också på
dessa målgrupper.
Många olika aktörer på folkhälsoområdet är vikti-
ga. Apoteken har under senare år blivit en viktig
aktör. Deras kundkrets är mycket vid, och genom
apoteken kan vi nå grupper som inte kommer till
hälso- och sjukvården med information om hur man
kan förebygga och själv hantera hälsoproblem. Oav-
sett vilken ställning apoteken kommer att få i framti-
den är det viktigt att de även i fortsättningen får spela
en aktiv roll i folkhälsoarbetet.
Herr talman! Kunskap är viktigt för ett målinriktat
och effektivt folkhälsoarbetet. Det finns områden där
forskningen visar att förebyggande arbete lönar sig.
Det gäller skadeprevention, åtgärder mot tobaksmiss-
bruk, suicidprofylax, screening mot cancer i livmo-
dern och mammografi. För andra områden, som pri-
märprevention av hjärt- och kärlsjukdom och cancer,
behövs mer forskning för att utröna vilka metoder
som är de mest kostnadseffektiva.
Vi ser det därför från Folkpartiet liberalerna som
viktigt att forskningen över vilka förebyggande insat-
ser som är mest effektiva utifrån en mänsklig och
hälsoekonomisk utgångspunkt kan bedrivas. Ett annat
forskningsfält som måste stimuleras är forskning
kring hur kunskap om livsstilars betydelse för folk-
hälsan bäst kan förmedlas så att kunskapen blir tillva-
ratagen på det individuella planet. Praktiskt taget alla
människor i Sverige vet t.ex. att tobaksbruk är farligt
för hälsan. Ändå väljer så många som 23 % av de
vuxna kvinnorna och 21 % av männen att använda
tobak. Det är därför viktigt att Folkhälsoinstitutet i
sitt folkhälsoarbete gör systematiska kunskapsöver-
sikter. Folkhälsoinstitutet bör också initiera och
stödja forskning som är viktig för det hälsofrämjande
och förebyggande arbetet. Man bör också systema-
tiskt utvärdera olika arbetssätt i förebyggande syfte.
Jag konstaterar med tillfredsställelse att både Mo-
deraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har
ställt sig bakom vårt yrkande om att få en ordentlig
forskning på folkhälsoområdet. Jag måste beklaga att
utskottets majoritet inte kan stödja ett förslag om
forskning på detta område.
Herr talman! Bullerfrågorna har uppmärksammats
i många motioner. Buller är ett ökande problem i
samhället. Ungefär var tionde person lider av hörsel-
skada. Att höra illa och ha problem med hörseln ska-
par ofta både sociala och andra problem. Bullerstör-
ningarna måste minskas så att ljudnivåerna sänks och
färre människor utsätts för buller. Här är väl alla
partier överens. Jag anser att jag kan konstatera att
väldigt mycket är på gång och att vi i detta betänkan-
de ändå har visat på att vi tar dessa problem på stort
allvar. Därför har jag ingen reservation på det här
området.
Herr talman! En av våra reservationer tänker jag
beröra, och det gäller transpersoners situation i det
svenska samhället. Folkpartiet liberalerna anser att
det behövs en utredning som ur ett helhetsperspektiv
belyser transpersoners situation. Utredningen bör
omfatta både lagstiftningsfrågor, behandlingsfrågor
och sociala frågor och ha ett allmänt hållet mandat att
lämna de förslag som anses behövliga för att förbättra
transpersoners situation i samhället.
Herr talman! Jag står bakom samtliga reservatio-
ner här, men yrkar endast bifall till reservation nr 4.
Då övergår jag till betänkandet om Statens folk-
hälsoinstituts roll och uppgifter. Vikten av ett effek-
tivt fokhälsoarbete lyftes fram såväl internationellt
genom Världshälsoorganisationen som nationell un-
der 1980-talet. Samtidigt framstod bristerna inom det
svenska folkhälsoarbetet tydligt. Därför förde Folk-
partiet 1990 i en motion till riksdagen fram tanken på
bildandet av ett folkshälsoinstitut.
Institutets uppgift skulle vara att på riksnivå an-
svara för kartläggning av ohälsa och dess orsaker. Det
skulle ta initiativ till olika studier, föreslå åtgärder
och samordna genomförandet av olika insatser röran-
de t.ex. information och utbildning. Det skulle också
ha ansvar för ett nytt forskningsområde, dvs. preven-
tivforskning - ett område som Forskningsrådsnämn-
den lyft fram som speciellt viktigt. Vi underströk
också vikten av internationellt samarbete. Vi uppre-
pade denna motion.
Den socialdemokratiska regeringen delade vår syn
att detta var viktigt, och vi fick en proposition som
kallades Om vissa folkhälsofrågor - proposition
1990/91:175 - och där föreslog man bildandet av ett
folkhälsoinstitut.
Tyvärr kom inte Folkhälsoinstitutet att inrymma
Socialstyrelsens epidemiologiska enhet och inte hel-
ler att förläggas till en forskningsintensiv miljö, vilket
Folkpartiet ansåg skulle ha gagnat utvecklingen. Det
hade blivit en enhet som hade uppfattats som ett stöd
för att uppnå bättre hälsa och inte som en till-
synsmyndighet som upplevs som moraliserande.
Den inriktning av Folkhälsoinstitutets verksamhet
som regeringen nu föreslår går i motsatt riktning mot
den som Folkpartiet vill ha. Myndigheten skulle mer
få stabsmyndighetskaraktär på folkhälsoområdet.
Vidare ska Alkoholinspektionen avvecklas, och
de uppgifterna ska föras över till det ombildade Folk-
hälsoinstitutet. Vi anser att de tillsynsuppgifterna hör
hemma hos Socialstyrelsen i stället för hos Folkhäl-
soinstitutet.
Sammantaget ser vi stora nackdelar med denna
proposition och detta betänkande, så vi yrkar avslag
på regeringens förslag om folkhälsoinstitutets framti-
da roll. I konsekvens med detta yrkar jag bifall till
reservation nr 4.
Fru talman! I propositionen finns ytterligare ett
förslag som vi anser som felaktigt. I det föreslås att
institutets uppgift bör koncentreras till att i första
hand följa forskningen om homosexuella utifrån ett
folkhälsoperspektiv och att det i sitt uppföljnings- och
utvärderingsarbete ska uppmärksamma homosexuel-
las situation med avseende på särskilda hälsorisker.
Detta ser vi som en radikal sänkning av ambitionerna
jämfört med det s.k. homosexuppdrag som Folkhäl-
soinstitutet fick 1992. Vi tycker inte heller att försla-
get att ombudsmannen mot diskriminering på grund
av sexuell läggning ska ta över dessa bitar är tillräck-
ligt. Vi ser risken med att det inte finns en samman-
hållen verksamhet som kan föra ut olika typer av
information som Folkhälsoinstitutet tidigare har gjort
när det gäller dessa frågor, som har varit till gagn för
många. Man har fått in forskningsrön men också
kunnat komma ut med forskningsrön till skolor och
andra.
Fru talman! Jag står bakom våra övriga reserva-
tioner, men som jag har sagt yrkar jag här endast
bifall till reservation nr 4.