Herr talman! Centerpartiets politik syftar till att
låta var och en växa som människa och ha möjlighet
att förverkliga sina drömmar. Det är en politik som
präglas av
- livskraft, där människor får möjlighet att utveck-
las och ta ansvar för sig själva och varandra,
- självbestämmande, där människor själva och
tillsammans får möjlighet att bestämma hur de vill
utforma sina liv och sitt samhälle,
- livskvalitet, där människor mår bra och trivs med
sin livssituation.
Det handlar om hälsa och välbefinnande i livets
olika skeden. Upplevelsen av livskvalitet är ju indivi-
duell. Politiken måste därför handla om att ge förut-
sättningar för ökat välbefinnande genom ökad makt
över den egna vardagen och en sund livsmiljö. Ett
hälsoperspektiv på livskvalitet innebär således att
även andra faktorer än rent medicinska måste vägas
in.
En god folkhälsa innebär friska människor och
små skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolk-
ningen. För att nå detta är det angeläget att kunna
följa hälsoläget, utveckla kunskap om såväl hälsans
som ohälsans bestämningsfaktorer och sedan också
genomföra åtgärder som behövs för att förbättra folk-
hälsan. Vi har fortsatt sociala och regionala hälsok-
lyftor. Det visar t.ex. Nationalatlasen, med uppgifter
om skillnader i medellivslängd i Sverige och om
kommunvisa variationer över olika grupper i vårt
samhälle.
Hittills har inte hälsoklyftorna uppmärksammats
tillräckligt. Centerpartiet anser det angeläget att öka
kunskapen om vad de stora sociala och geografiska
skillnaderna i hälsa beror på och vilka samhällsinsat-
ser som kan motverka och minska dessa hälsoskillna-
der. Vi anser att ett decentraliserat samhälle har stora
hälsomässiga mervärden.
Det behövs ett aktivt folkhälsoarbete som genom-
syrar allt samhällsarbete. Några områden är speciellt
intressanta och viktiga att titta på. För att nämna någ-
ra: hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa, ensam-
ma mammor och deras situation och inte minst före-
byggande insatser när det gäller våra barn och ung-
domar.
Intresset för och uppmärksamheten kring folkhäl-
sofrågorna växer. Kunskapen om samband mellan
livsvillkor och hälsa ökar. Medvetenheten om livs-
stilens betydelse för olika sjukdomstillstånd blir stör-
re. Det finns en allt större medvetenhet om att en god
folkhälsa är en gemensam utmaning för alla sam-
hällssektorer. Tidigare synsätt, där folkhälsofrågorna
ses som enbart ett landstingsuppdrag, är på väg att
ersättas av insikten om folkhälsa som ett gemensamt
ansvar. Med andra ord finns det hopp. Men det räcker
inte bara att vi pratar, utan det handlar också om att vi
vidtar åtgärder.
Det är angeläget att samhället bedriver folkhälso-
insatser för att motverka kommersiella hälsohot. To-
baken är i dag kanske det enskilt största hälsohotet.
Varje år beräknas 8 500 medborgare dö av tobaksre-
laterade sjukdomar, varav den passiva rökningen står
för ca 500 dödsfall. Det förebyggande arbetet främst
bland barn och ungdomar vad gäller rökning måste
intensifieras. Jag anser att restauranger och kaféer ska
vara rökfria. Såväl arbetsmiljöhänsyn, drogpolitiska
motiv som hälsoskäl talar för detta. Jag tycker dess-
utom att det är rimligt att astmatiker och allergiker,
som inte tål tobaksrök, ska kunna gå på krogen och
kunna gå ut och ta en fika. Jag hoppas att dagens
debatt ger svar på hur regeringsföreträdarna ser på
behovet av en nationell samordning av tobaksfrågan.
Alkoholen är ett av våra största sociala och medi-
cinska problem. Jag är djupt oroad över att alkoholli-
beralismen breder ut sig alltmer. Det är förödande
och kommer att kräva sina offer. Även narkotikabru-
ket måste tas på största allvar. Det är förfärligt att
ungdomar prövar narkotika och dricker alkohol mer
än tidigare.
Mat av god kvalitet är en avgörande fråga för häl-
san och för känslan av trygghet i vardagen. Vårt jord-
bruk och närheten mellan producent och konsument
är viktiga i sammanhanget. Skolan måste förstärka
sina insatser för att ge elever ökad information om
goda matvanor och sunda levnadsvanor i övrigt. Ökat
utrymme för fysisk aktivitet och friluftsliv i skolan är
också nödvändigt.
Herr talman! Jag utgår från att vi snart har rejäla
regeringsförslag på folkhälsoområdet att ta ställning
till. Nationella folkhälsokommittén har lagt en bra
grund för detta. Dagens betänkanden ska väl inte
heller förringas. Jag vill kommentera några frågor
som mina partikolleger har tagit upp.
Antalet ätstörningar har ökat kraftigt, särskilt
bland unga kvinnor. Det finns ett samband mellan
ätstörningar och krav på idrottsprestation liksom med
kroppsfixering. Det är viktigt att samhället motverkar
dessa typer av skönhets- och kroppsideal. Det behövs
ytterligare resurser till forskning inom detta område.
Det är nödvändigt att professionell vård finns till-
gänglig tidigt i sjukdomsskedet. Den viktigaste före-
byggande åtgärden är nog att stärka självkänslan, tala
om att "du duger som du är". Hela samhället och
särskilt familjen, skolan och fritidsverksamheten har
viktiga uppgifter i arbetet med att förebygga ätstör-
ningar. Förhållandet till mat, en god matkultur och
regelbundna måltider är mycket viktiga för att före-
bygga sjukdomen.
Jag har även i ett särskilt yttrande ställt mig bak-
om synpunkter om buller, bullerskador och tinnitus.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört rörande åtgär-
der mot skadliga ljudnivåer utgår jag dock från att
frågorna kommer att beröras av regeringen i kom-
mande förslag på folkhälsoområdet och att en utvär-
dering av Socialstyrelsens allmänna råd kommer till
stånd.
Herr talman! Beträffande SoU16, Statens folkhäl-
soinstitut - roll och uppgifter, har vi från Centerparti-
et inga större invändningar. Vi tycker dock, vilket
framgår av reservation nr 3, att det är ganska onödigt
att ändra namnet. Folkhälsoinstitutet är inkört och
duger gott enligt vår mening. Vi skickar med att or-
ganisationsstöden även fortsättningsvis bör handhas
av Folkhälsoinstitutet. I övrigt, herr talman, har vi
ingen erinran i den delen.
Jag vill till sist yrka bifall till reservation 12 i
SoU13, och jag står i övrigt bakom de reservationer
där Centerpartiet förekommer.