Herr talman! Jag påpekade själv i mitt huvudanförande just det Karin Svensson Smith säger, att ni lånade mitt uttryck i er reservation. Det illustrerar ju att vi inte är särskilt oense i sak. Ni kanske tyckte att det var fyndigt att låna exakt det som jag uttryckte på utskottsmötet, att trafik inte är ett självändamål.
Jag noterar ändå att det vi skriver i utlåtandet är att "utskottets grundläggande inställning är att det inte är trafiken som sådan som bör begränsas utan dess negativa effekter". Det var det som Peter tyckte var att jämföra med krig och kärnkraft.
Det står ju inte biltrafik. Det står trafik. Jag utgår från att också oppositionen bejakar rörlighet över gränserna, att människor ska kunna träffas och att godstransporter ska komma fram. Om Karin Svensson Smith har lyssnat på mig genom åren här i kammaren är det väl ingen hemlighet för henne att jag också betonar just att biltrafiken är ett bekymmer så som den är utformad i dag och att den inte kan fortsätta att öka, särskilt inte i de stora städerna.
Det är intressant att oppositionen nu tar så stora ord i sin mun, den opposition som vid regeringsskiftet 2006 lämnade efter sig den största, den äldsta och den bränsletörstigaste bilparken i Europa. Ni har inte så mycket att redovisa på er meritlista när det gäller just att ta itu med den biltrafik som skapar så mycket utsläpp.
Om vi är överens om detta, låt oss fortsätta arbetet med att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem som det här handlar om. Då måste bilarna finnas i många glesa delar av våra länder. Vi måste främja kollektivtrafik i de stora tätorterna, och vi måste främja sjöfart för de långa transporterna. Egentligen är vi ganska överens om detta. Därför känns det lite avigt att vi står här och debatterar en liten reservation i ett stort och viktigt utlåtande. Det hade varit en styrka om vi hade kunnat vara överens.
Jag får återkomma till kilometerskatten i nästa inlägg.